Igår var det fotografering av min huvudsvål igen.. och när jag skulle lägga upp bilden på bloggen så fick jag inte det till att fungera…och jag slet mitt hår så jag höll på att bli flintis igen…

Duschade igår.. och jag fick för första gången på väldig länge använda schampoo.. ni ska bara veta hur lycklig man blir på en sådan här sak.. som andra tar för givet… för det är ju så.. att det man tycker är vardagsmat plötsligt försvinner när man får cancer.. och en så simpel sak som att tvätta håret med schampoo som man tycker är helt normalt.. försvinner… Då blir man glad när man åter igen kan använda schampoo typ.. eller kunna äta vad man vill utan att få andra smakförnimmelser.. Jag har inte vågat ge mig på köttfärssås än.. för det är det som smakat sämst.. och jag får ta det sakta men säkert… och jag har ju tiden på mig…

Det kommer en sjukhusrapport senare idag eller kanske i morgon.. för jag ska iväg i eftermiddag och träffa ”tuttdoktorn”.. och inför detta besök har jag inga förhoppningar om att det ska gå bra.. för det är lika bra att jag gör så… för då blir det inte lika hemskt ifall de säger att jag inte kan få en expanderprotes heller…

Nu när jag ändå pratar om det här med plastiken så måste jag tala om att jag fick en räkning på 80 kronor av Plastiken på Sahlgrenska.. men den ska jag bestrida.. för jag vägrar betala en räkning som jag inte känner att jag ska betala.. för det blev en mycket dyr lunch då.. och som jag knappt åt av.. eftersom jag mådde som jag gjorde… för någon vård fick jag inte.. och varför ska jag då betala 80 kronor.. det kan regionen glömma..

Måste också tala om att jag numera är vänstermusad istället för högermusad… och det har inte med den musen att göra.. utan datormusen.. jag har såna jätteproblem med min högerhand nu… neuropatin är värre än vad jag kunde tro.. jag har känselbortfall så jag kan helt enkelt inte klicka med fingret.. så jag har helt enkelt fått byta från höger till vänster hand.. och det går sakta men säkert att lära sig.. och tid har jag ju.. och detta är bara för att det ska fungera för mig… fast det tar lite tid att lära sig att köra musen med vänster.. men jag vägrar att skriva med vänster.. för det är också svårt… och det blir inte vackert med vilken hand jag än skriver med… fast jag ger inte upp.. jag målar så mycket jag kan för att hålla igång handen.. men så mycket jag har tappat..

Så var det ju bilden… Håret nio veckor efter avslutad cytostatika behandling…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, hår, räkning, schampoo, lycklig, givet, cancer, tuttdoktor, rapport, förhoppningar, Sahlgrenska, betala, vägra, vård, mus, musad, tid, lära nytt, skriva, måla, hålla igång, känselbortfall, neuropati

I fredags var det dags för mig att åka iväg till sjukhuset för att få benstärkande.. Pamidronat som medlet heter.. Fast först så blev det som det blev med taxi.. att de inte förstår på sjukresor att jag är infektionskänslig.. för naturligtvis så blev det samåkning med en man som skulle in till ”den stora staden”… och jag hoppas att han inte var sjuk.. eller hade någon smitta..

Väl på sjukhuset så var jag först och tog blodprov.. och jag ville ha i fingret.. men nä.. de skulle prompt ta ett venprov.. så de tog på ovansidan av handen med en butterfly.. vilket gick väldigt smidigt… och så blev jag bandagerad.. och såg ut som att jag hade gjort en mindre operation i underarmen…

Jag gick ut från provtagningen och knallade bort till luckan för att anmäla mig.. jag behöver inte längre visa leg eller frikort.. för de vet vem jag är numera.. vilket faktiskt underlättar.. jag har lite problem med att ta upp mina kort ur plånboken med mina fingrar..

Så knallade jag bakvägen.. där läkarna och de andra kan gå mellan avdelningarna utan att vara ute bland folket i korridorerna… och det är smidigt att ta sig till hissen på det sättet.. annars är det en mycket lång omväg nämligen.. Så var jag framme vid hissen och tryckte på hissknappen och så åkte jag upp till avdelningen.. jag fick inte min ordinarie sköterska, för hon hade tagit en veckas semester.. utan jag fick syster C… och det går lika bra med henne… jag känner ju de flesta där vid det här laget… så droppet sattes.. och så ställdes droppräknaren på 1½ timme.. och det var bara att sätta sig bekvämt och få en filt över benen.. och så fixade vi det där med taxi.. för när proverna kom så var mina vita 1,8 och jag ska ligga över 2,5.. och en som inte går på cytostatika ska ligga mellan 3,5-8,8.. så jag är definitivt infektionskänslig.. med anledning av taxiresan på morgonen..

Mina prover var under.. Trombocyterna var också låga liksom Hbt.. Trombocyterna låg på 112 (165-387) och Hb 92 (117-153).. så nu ska jag inte ta cytostatikatabletterna på hela nästa vecka.. jag får alltså en vecka till tablettledigt… så skönt.. Fast man är ändå lite orolig att Hbt var så lågt… och nya prover ska tas på vårdcentralen fredagen den 11 december.. och så ska vi kolla om värdena har blivit bättre.. och nu behöver jag tumhållning.. så att mina kära värden åker upp till normalt läge… och helst lite bättre… Det kan kanske vara så att jag behöver två veckors upphämtning mellan tablettomgångarna… och det är inte konstigt att jag har mina sovedagar.. eftersom Hbt var så låg… och blodbrist ger trötthet…

Min underbara kurator U kom upp till avdelningen.. och vi pratade fonder och så även det som hände med den inställda operationen.. och hon skulle kolla upp om jag på något sätt kan få ersättning för att resa och för ”sveda och värk”.. För det var som hon sa.. mitt ärende är speciellt..
Det är nämligen så att man kan få ersättning om en operation har blivit inställd.. men det finns lite undantag… och det är om det händer något akut.. och liv går före planerade operationer och det andra är om patientens hälsotillstånd gör att operationen blir inställd.. och i mitt fall så är det inte så.. utan det är att det ena sjukhuset har ändrat sina rutiner utan att ge information om detta och att min onkolog inte har orkat besvära sig med att ta reda på fakta innan jag åkte iväg..
Så det var ett mycket bra och givande samtal.. och jag får se vad som händer.. för än har vi inte sett slutet på den här historien…

Nä… nu har jag tröttat ut er igen.. så dags att sluta.. för fingrarna värker.. dessutom har jag kissedag..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, kurator, läkare, Hb, provsvar, cytostatika, sovedag, prover, taxi, infektionskänslig, operation, historia

Jag har pratat två gånger med cytoavdelningen nu.. för första var ju direkt efter Göteborg… och det andra var i onsdags.. då de ringde för att förhöra sig om hur det går med xelodan ..

Än har jag inga biverkningar.. mer än lite rodnad i vänster handflata.. men ingen diarré.. det är fortfarande mer åt förstoppningshållet än åt det andra.. så på ett sätt är jag glad.. men hade varit mycket gladare av att få det lite mera löst.. om man nu kan prata så mycket skit så som jag kan.. men det är ju en biprodukt av cyton, morfinet.. och att jag faktiskt inte är så rörlig som jag har varit innan…

Kan också meddela att min smak är på väg tillbaka.. och det är jätteskönt… trocadero smakar trocadero.. och vem är gladare än jag över detta…

För att återgå till de där samtalen.. så blir jag så arg på sköterskor som håller läkare bakom ryggen.. för det är inte deras jobb.. de ska stå på patientens sida i förhållande till läkaren.. men nu har det alltså hänt att två sköterskor på samma avdelning stöttar onken.. och bara ”kan beklaga” att de har ändrat rutinerna på Sahlgrenska.. men det är ändå onkologens skyldighet att ta reda på vad som gäller innan han säger ok till en patient.. även om det är så att det har varit så förut… så kan faktiskt rutinerna ändra sig.. och det ska han veta som läkare..

Nu vill jag inte veta av honom.. men han har inte bemödat sig med att ringa eller skriva en lapp för att förklara sig.. jag vill ha en personlig ursäkt att han skickade iväg på en enkel resa 20 mil.. för att väl där inse att man fick ta bussen hem igen.. de där 20 milen.. en dag totalt borta… då jag hade kunnat haft värdefull tid med familjen istället.. och sluppit nedvärdera mig.. sluppit sitta och må dåligt i 4 timmar.. som det tog innan jag var hemma…
Ett litet förlåt hade inte suttit fel..

Eftersom jag inte vill ha med honom att göra så får ju avdelningen mer jobb.. För nu plötsligt är jag en ”jobbig” patient.. en patient som vill ha mitt välbefinnande och inte må dåligt varje gång jag ska iväg och träffa honom.. för han har satt sin sista potatis och det är upp till sjukhuset att se till så jag får träffa en annan onkolog.. För det är inte jag som patient som ska ta mig till onkologen.. det är onkologen som ska komma till mig.. alltså mitt sjukhus.. men sköterskorna säger hela tiden att de bara har en onkolog bunden till sjukhuset.. men det är så att jag tillhör en stor region.. och i Göteborg finns en massa onkologer.. och det är väl bara att bunta ihop oss som inte gillar den som finns där nu.. för jag vet att jag inte är ensam om att inte tycka om honom.. och nu är det ju än värre…

Kan också meddela att jag blir mörk igen.. för nu syns håret… bild kommer på onsdag..

Det sista jag skriver för ikväll är att min ”Till minne” lista har fyllts på.. för inte så länge sen gick ju David bort.. och nu har även Victoria (Vickeli, Vera) fått öppna grinden och gått igenom den.. till en bättre värld.. utan behandlingar och smärta.. och jag vet att det står många där och tar emot henne med öppen famn… Fast jag blir bara så ledsen att cancern har vunnit en gång till… helvetes sjukdom..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, onkolog, byta doktor, sköterska, jobb, hår, döden, mörk, grind, xeloda, biverkningar, skitsnack, smak, brev, telefonsamtal, förlåt, förklara sig, patient, jobbig

I morgon ska jag börja med Xeloda.. en liten bajsbrun tablett… på 500 mg.. och jag ska ha fyra (4) stycken… efter det att jag har ätit..

Jag har inte ätit frukost på år och dag.. om jag inte bor på hotell.. men nu är det så att jag har fått strikta order om följande:

• Äta en ½ timme innan tabletterna tages.
• Ta tabletterna samma tid på dygnet, och jag har bestämt mig för 11 och 23.. för då hinner jag vakna till och få i mig lite yoghurt.. för det är det som är lättast att få i mig…

Dessutom är det väldig viktigt att jag hör av mig till syrrorna på avdelningen om följande händer:

• Diarré ~ om jag har fler än 4 bajsomgångar/dag…  eller jag får det nattetid..
• Jag får stomatit (det är sår, det svullnar och jag får ont i munnen)
• Mina fötter/händer  som redan har neuropati, kan nu bli ännu värre för fötter och händerna kan svullna, få rodnader och smärta… så kul det blir om jag får det här.. kallas också fot-handsyndromet…
• Om jag får matleda så jag inte äter mycket lite.. och att jag kräks mer än 1 gång per dygn…
• Om jag får bröstsmärta från mitten av bröstkorgen.. det är så att har man lite kärlkramp så kan den förvärras.. Jag har inte haft något innan..  men man vet ju aldrig..
• Och så det där vanliga.. om jag får Feber över 38 grader eller andra tecken på att jag har en infektion..

Jag har också fått en dagbok.. där varje siduppslag är en cykel.. och en cykel är på tre veckor.. De två första veckor äter jag mina tabletter.. och den sista är viloveckan.. sen börjar nästa cykel… jag har fått dagbok för 8 cyklar.. så sista datumet blir alltså 2/5 2010… och bara se så långt in i framtiden har jag svårt för… eftersom jag inte vet…

Det lär ju komma rapport om detta och biverkningar så fort jag får några.. Dessutom lär det bli en hel del skitsnack.. och om man då tänker på hur det är med mina A:n .. så gör det ju inget om det som kommer blir lite lösare än vad det är nu.. Jag kanske inte får diarré.. och jag kanske slipper att bli förstoppad.. utan det kanske blir perfekt… Jag får försöka sikta på detta… för det är inte kul att bli varken förstoppad eller ha diarré..

Jag kanske blir fullkomligt normal av detta!!!

Fast det har varit liten för mycket den här veckan.. har inte haft lust att blogga.. och jag har inte varit inne på bloggen överhuvudtaget..

Jag mår bättre.. men jag är fortfarande inte glad över hur jag har blivit behandlad…
Jag pratade med cytostatika tjejerna.. om det där med att jag inte har något förtroende längre för min läkare.. vilket jag som patient faktiskt kan kräva.. jag kan kräva att h*n vet hur rutinerna är.. jag kan kräva att de ska veta hur operation går till.. och vilka kriterier som spelar in för att man ska få den operationen…
Det är inte jag som patient som måste ringa runt och ta reda på fakta.. speciellt när läkarna på regionens ledande sjukhus talar om att alla onkologer faktiskt ska veta vilka kriterier som gäller för mig.. när det ser ut som det gör för mig… Det var som kirurgen sa till mig när jag satt där på sängen i rum 8 på avdelning 37 på Sahlgrenska… att det är onkologen som ska veta.. vet han inte så ska han ringa och fråga oss.. innan han ger positiva besked till patienten.. och han hade en månad på sig att göra detta… och sen hade ju syrrorna på avdelningen kunnat ringa mig och då hade jag blivit ledsen.. men inte lika ledsen som jag blev nu.. för att jag faktiskt åkte 20 mil enkel resa för att få ett nej… Det är alltså onkologen som gjort fel..

Jag har även pratat med min kurator.. hon om någon förstår hur det är och känns där inne i hjärteroten…
Hon skulle ta ett prat med syrrorna på avdelningen.. för hon tyckte också att det var dåligt gjort av onkologen..

Det stora problemet som alla säger är det att de bara har en onkolog bundet till avdelningen.. men det är inte jag som gjort fel.. och som gör att jag idag inte längre litar på honom/henne… för det är h*n själv som satt sig i den situationen… vilket faktiskt är lite skrämmande.. för tankarna blir så många fler hos mig.. för jag har tappat allt förtroende för honom/henne.. är det något mer de undanhåller för mig… för det blir lätt så.. att de andra tankarna också kommer.. hur ser det egentligen ut där bak i min rygg… har ”mina kompisar” där bak i ryggen vuxit fast doktorn säger att de inte har gjort det… är metastaserna fler.. Som ni ser så har tankarna bara blivit fler och mer obehagliga sen det här hände.. för som jag sa tidigare.. tankarna har vuxit till sig.. och jag litar inte längre på min onkolog.. vilket jag tror att alla vill.. alla vill väl kunna lita till vad deras läkare säger… eller..

Jag vägrar ha något med denna onkolog att göra.. de får på något sätt fixa detta.. för det är inte heller mitt jobb.. onkologen har lön och det är hans/hennes jobb att veta.. eller ta reda på hur det är.. genom att lyfta en telefonlur och ringa till dem och prata med dem…

Jag ska ha en annan läkare.. så det så…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, onkolog, läkare, förtroende, lita på, undanhåller, frågor, telefonsamtal, kurator, hjärteroten, avdelning, resa, kriterier, patient, behandlad, blogga, bloggen, rutiner, kräva

Jag är hemma igen.. det blev en liten tur till Göteborg.. och ett besök uppe på avdelning 37…

Jag blev inskriven av syster C och så fick jag träffa plastikkirurgen M…

Sen började helvetet… det sanna helvetet.. och det är fortfarande jobbigt att skriva ner det som hände..

En sak vet jag i alla fall.. jag vill aldrig mer ha något att göra med min onkolog.. för nu har han bränt sina skepp… bränt sina broar.. och dessutom har han skitit i det blå skåpet…
Jag vill aldrig mer se hans nunna… För gör jag det så vet jag inte vad jag gör… de får helt enkelt skaffa mig en ny onkolog… vad det kosta vill.. jag har rätt som patient att få byta doktor.. även om det bara finns en.. för regionen är stor.. och det finns andra i regionen… Det är bara för sjukhuset att se till att få dit en annan.. för jag vägrar träffa åbäket fler gånger…. Han kan ta sitt pick och pack och dra till något varmare ställe..

Jag har svårt för ordet hat och att hata någon.. men det finns faktiskt ett par personer som jag hatar.. Vilka personer det är jag hatar.. så kommer här en lista.. och jag skriver också varför jag hatar dem…

1. Adolf Hitler - för vad han gjorde mot många av Europas befolkning.. och då inte bara judarna, utan också homosexuella, romer, oliktänkande och förståndshandikappade på olika sätt…
2. Idi Amin – och det han gjorde mot sitt eget folk i Uganda…
3. De människor som tycker och tänker att alla andra ska tycka och tänka som dem.. och det som gör sig roliga på andras bekostnad…
4. Min onkolog (J-H S) – för all den smärta och besvikelse som han givit mig..

Det gör ont.. det svider.. det smärtar… även om jag nu har dubbel förtur till operation.. så gör det ändå ont… det svider.. det smärtar..

Jag vet inte hur många tårar som har trillat sedan igår.. Jag vet hur ont det känns i själen.. hur det smärtar i min själ att jag inte får bli hel än på ett tag.. att jag åter igen måste stå i kö.. Fast jag har dubbel förtur.. så känns det ändå.. för i kö står jag.. och det lär jag få göra ett tag.. för inte 17 lär jag bli opererad i morgon…

Dessutom blir det absolut inte den operation jag ville ha.. och den jag faktiskt blivit lovad… utan det blir en operation som min kropp hade klarat.. och hade jag vetat detta innan så hade jag redan varit opererad och inte behövt vänta i 1½ år på något som jag i slutänden inte fick… för att vissa personer inte kan lyfta en telefonlur och ringa ett visst nummer för att på detta sättet kontrollera att det är ok.. nä.. det är för mycket jobb.. istället säger man okej till patienten så den får kliva upp kl. 05.15 och ta taxin 06.25 till stan för att sedan ta en buss i 3 timmar lite drygt för att upptäcka att det inte blir den operation som patienten väntat på i 1½ år… för att patienten har fått fyra små metastaser i skelettet.. så det är bara för patienten att försöka ta sig tillbaka samma väg.. samma buss.. och samma taxiresa.. fast omvänt.. För han behöver inte bry sig.. utan det är inte han som råkar illa ut.. det är inte han som blir besviken.. det är inte han som har problem med kroppen och därmed svårt att ta sig upp på bussen.. det är inte hans tid.. det är min.. det är en hel dag i mitt liv som gått till spillo… det är jag som blev besviken.. och väldigt lurad.. för att han den där som sa ”en elak liten jävel” om min knöl i bröstet… och när jag frågade igen så sa han ”elak som fan”.. det var personen som skickar mig till Sahlgrenska.. en liten enkel resa på 20 mil.. för det är inte hans kropp.. det är inte han som drabbas…

Det är jag.. det är patienten.. det är bara ”den där cancersjuka kvinnan”.. ja, nästa gång kan vi försöka skicka henne till Uppsala och se om hon går på det en gång till.. Tjohoo.. vad det är roligt att skicka små sargade kvinnliga patienter än hit och än dit.. och så kan jag sitta här och gotta mig åt att de far land och rike kring och förlorar värdefull tid för dem.. för de lär inte få de det vill ha ändå.. tjohoo va kul jag har..

Jag får alltså inte min diep Lambå.. Utan nu blir det silicon och med expanderprotes.. fast jag är strålad så gör de så här.. och det blir på KSS.. så jag behöver inte åka till Sahlgrenska.. Fast jag ska be att få storleken större på tuttarna.. för de får det faktiskt ge mig som kompensation på detta helvete jag har haft sista dygnet..

Finns det någon som kan hjälpa mig att anmäla läkare!!!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, helvete, smärta, svider, ont, själ, läkare, onkolog, blå skåp, skita, brännt broar, expanderprotes, silicon, bröst, anmälan, Sahlgrenska, väntan, dubbel förtur, kö, hatar, människor, åbäke, bränt skepp, byta läkare, patient

Sista dagen och kvällen hemma på ett tag.. det känns vemodigt.. men ändå är jag rätt så glad…

I morgon är det inskrivningssamtal och på tisdag är det dags för den stora ”grand finale”..

Operationen görs med hjälp av mikroskåp.. för de ska sy igen den ven och den artär som kommer att förse det nya bröstet med blod.. och så även rena det… så det är liksom inte bara att ta bort magen och vränga till den lite och sy fast den.. utan här pratar vi fin liret.. Vi snackar alltså en lång och lite komplicerad operation.. fast de läkare som gör det gillar ju sitt arbete och det är bra att det tar tid.. för då vet man att de är duktiga på just den här biten.. att göra tuttar.. tuttskapare.. tänk att ha det på sitt visitkort..

Den älskade maken går runt och säger att jag ska bli tuttialiserad.. bara för att jag ska få ett nytt bröst.. han gillar att hitta på egna ord.. och tuttialiserad är just ett sånt ord..

Nu åker jag alltså till Göteborg i morgon.. om någon har lust att hälsa på mig så är det fritt fram.. höll jag på att säga.. men skriv ett mail så kanske vi kan ses.. och mailen är: vem_e_vimsig@yahoo.com.. så ska ni få det telefonnummer jag finns på… Fast det får bli ikväll.. i möra är det för sent…

Lite smått nervös är jag.. men det kommer att lösa sig.. värst är väl att hitta på Sahlgrenska.. men jag hittar vad det lider…

Nu ska jag gå och äta tårta…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, operation, nervös, Göteborg, träffas, maila, bröst, mage, komplicerad, tuttialiserad, mikroskåp, inskrivningssamtal, grand finale, vemod

att bli lite nervöst inför måndagen.. jag är för det första livrädd att jag ska försova mig då jag brukar gå upp klockan nio.. och nu ska jag upp 05.30… då jag gärna vill ha en kopp kaffe i mig innan jag åker..

Idag har jag min berömda kissedag… och naturligtvis så började toaletten att bete sig konstigt… jag brydde mig liksom inte direkt om detta.. men så blev det stopp och vatten började rinna baklänges från golvbrunnen till badkaret.. och nu kom paniken… så det var bara att försöka rusa upp en trappa till maken och få honom till att fixa detta.. och som den sanna gentlemannen han är så kom han ner och fixade avloppet… vad hade jag gjort utan denna man???

För att återgå till mina fjärilar som fladdrar omkring i magen på mig.. och ger mig också en liten släng av illamående.. för jag har lite panik inför operationen.. för förra gången jag opererades så vaknade jag och var enbröstad.. nu ska jag vakna och vara hel… rädslan för att det ska göra ont och att jag inte får den smärtbehandling som jag är berättigad till skrämmer mig också… tänk om jag vaknar och har ont.. eller att jag inte vaknar alls.. för det är ju inte direkt vardagsmat för mig att bli opererad…

Jag har inte heller fått in att jag faktiskt ska bli hel.. att jag ska få mitt bröst nu.. efter att ha fått vänta så länge som jag faktiskt har fått så tycker jag att jag redan skulle ha fått göra den.. och då hade jag inte varit så där nervös som jag är nu.. fast då hade jag ju varit det då..

Igår fick jag min dosett med mina nya tabletter.. så fyra tabletter kl 11.. och fyra tabletter kl 23… och så fyra tabletter kl 11 dagen efter och så ska jag köra i tre veckor.. och sista veckan är vilovecka.. så tabletter i 14 dagar och 7 vilodagar.. och så tabletter igen…

Jag har fått en stor dosett som varar i 14 dagar och där ligger tabletterna.. de är stora och ljust bajsbruna (enligt Apoteket är de persikofärgade)… så nu har jag alltså 3 dosetter att hålla rätt på.. och det är påfyllning av dosetterna i morgon.. och det är ju bra eftersom jag åker till Göteborg på måndag.. och jag ska ha mina egna tabletter med mig till sjukhuset nämligen..

Jag fick också information om Xeloda.. det är den medicin jag numera kommer att stoppa i mig istället för cyton i droppform…
Biverkningarna är inte direkt roliga.. jag kan få rodnad.. och sår.. och blåsor i händerna och fötterna.. så jag har fått salva för detta.. och det är samma goa salva jag redan har till mina fötter.. den är så jätteskön.. och fötterna mår så bra av den.. jag har fått samma sort till händerna…

Detta är så bra produkter.. för apoliva använder jag helst inte… och här sköterskan sa att jag skulle få salvor så hoppades jag att jag inte skulle få Apolivas.. och det fick jag inte heller.. så ibland går det min väg..

Nu ska jag på dass igen… snacka om att det är irriterande..
Läs även andra bloggares åsikter om pysan, kissedag, xeloda, cytiostatika, salva, skön, operation, utan, med, hel, vakna, smärta, dosett, droppform, Sahlgrenska, Göteborg, fjärilar, panik, golvbrunn, toalett, make, älskade, nervös

Jag hatar att ha kissedag..

Jag springer på toaletten si så där mellan 13-20 gånger/kissedag.. och jag är rätt så fångad i min lägenhet.. Jag kan alltså inte springa för långt bort.. eftersom det kan vara svårt att hitta en toalett när man går och handlar.. och jag vill helst inte använda toaletter som finns i affärer eller dylikt i dessa influensa tider…

Antagligen har jag kissedag eller så är jag förstoppad.. det finns liksom inget mellanläge.. för slutar jag med mina kissetabletter så kommer fötterna att svullna så jag definitivt inte kommer att kunna röra mig.. och då lär förstoppningen bli än värre än vad den är nu.. för jag klara fortfarande att slippa mina droppar.. men de är inte långt borta ifall jag behöver dem…

Rädslan börjar kännas i magtrakten nu.. den där som säger att jag inte kommer att bli opererad på Sahlgrenska… För att det är för nära avslutat cytostatika behandling och att de inte har lust att operera en bröstcancerpatient med skelettmetastaser… den är som små fladdrande fjärilar i magen på mig… och jag är rädd att jag ska försova mig på måndag morgon.. det är lite smått jobbigt… och jag tror aldrig att det går över förrän jag väl får ett ok även från Sahlgrenska.. och jag är livrädd att jag ska börja gråta av ren lättnad.. samtidigt så vet jag att jag kommer att få operationen.. för annars hade onkologen att jag inte skulle bli opererad så jag kunde ringa och avbeställa…

Packa har jag redan gjort i huvudet.. men inte ”på riktigt”.. och jag vet att jag ska ha lite personliga kläder med mig.. jag ska också ha böcker med mig.. dessutom har jag hittat något som är väldigt bra för mig.. jag målar… jag köper helt enkelt målarböcker/pysselböcker för barn.. men det ska vara men många små detaljer.. så där tunna att man helst inte kan måla med tusch.. för linjerna är för tunna… och jag målar med färgade blyertspennor… vilket är helt underbart… för kommer jag utanför så kan jag sudda ut det…

Min neuropati är som den är.. och det gäller att hålla fingrarna igång på bästa sätt och nu har jag hittat ett mycket bra sätt att göra detta.. och det är alltså att måla de här bilderna.. ju detaljerade desto roligare.. för då får jag försöka hålla fingrarna igång…

Jag hatar inte direkt min neuropati.. men ibland blir jag galen.. när jag tappar saker.. och när jag inte klarar av att hålla kvar saker i handen… för jag känner inte att jag har något i handen.. vet inte hur många gånger som jag har tappat saker.. för jag känner inte att jag har dem i handen… läskigt.. och man kan absolut inte förstå om man inte har varit i min situation.. för att det skulle vara så här hade jag inte en tanke på.. för att inte säga hur jobbigt det är med tangenterna… det är svårt att få ner själva tangenten.. och när jag sen väl lyckas trycka ner den så är det felstavat på ordet och jag måste gå in och ändra.. funderar helt klart på att skriva ett inlägg som jag bara skriver rakt av.. och sen hur det skulle vara… så ni får se hur jag skriver nu med mina fingrar.. höger hand är värst… undrar om det är för att jag är just högerhänt..

Det har tagit mig nästan 6 timmar att skriva det här inlägget.. för jag får ta så många pauser.. både för att gå på toaletten och för mina händer måste vila…

Så Göteborgsresan lär bli uppdelad i flera delar… för att jag ska kunna skicka det i vettig tid…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, kissedag, neuropati, högerhänt, detaljer, operation, nervös, rädsla, åka hem, onkolog, förstoppning, hatar, bröstcancer, skelettmetastaser, försova mig, fladdrande, sahlgrenska, tappar saker, ingen känsel, tagit tid

Idag har jag varit på ”Tuttklämmaravdelningen” och jag fick vänta kvar på svaret och de kom ut och talade om att allt var så där jättebra som man vill att en mammografi skola vara..

Som tur är så går det fort när det gäller mig.. dubbelt så fort.. om jag ska vara riktigt ärlig….

Rent och fint och inga konstigheter som de kunde se.. men man vet inte hur det ser ut på cellnivå… men så fina röntgen apparater får de nog inte p´å många många år…

Fast jag väntar bara på att de ska komma ut att de har gett varje cell i kroppen ett nummer.. så de kan gå in och se att cellen 379 som ligger i högra bröstet har löpt amok tillsammans med cellerna 380 – 392 och har på detta sättet orakat en brösttumör av mindre slaget…

Jag kan se hur det ser ut i kallelserna de skickar ut…
Härmed vill vi meddela NN att cell no 379 har genomgått en förvandling och har fått cellerna no 380-392 att följa med i no 379s utveckling. Detta har medfört att en mindre tumör av graden I har påträffats och vi vill att Ni infinner er på lasermottagningen den ?/? ????. Ert identifieringskort medtages.
Vänligen
MM
Cellidentifieringsavdelningen

Jag kan tänka mig att det här identifieringskortet innehåller hela din sjukjournal… allt från första feber.. över tappade tänder.. och till de större ingreppen…

För vem vet hur framtiden ser ut…

Alla ni som får kallelse till mammografi gör den!! Brösten är bara platta när de röntgar.. fast det känns som det fortfarande är platt som en pannkaka….

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, mammografi, bröst, framtiden