Det finns en ny bild av mitt hår under rubriken ”HÅR”..
Vill ni kommentera detta så ska ni göra det.. gör ni inte detta så kommer de kommentarerna obevekligen att tas bort…

Annars är det bra med mig.. jag är fortfarande trött.. men med ett Hb på 96 så är det inte så konstigt att jag är trött.. och sitta och sova har jag inget problem..

I morgon ska jag gå till klåparna på lab på vårdcentralen.. och jag hoppas att de sticker rätt och sättet på plåstret över stickhålet.. så jag inte har stickhålet där tejpen sitter… för det är bara stick i fingret…

Jag har fått en kallelse.. och nu gör vi ett nytt försök.. jag ska till plastiken och träffa doktor H.. Jag har träffat doktor H en gång innan och han är mycket kompetent och en sån där som man får förtroende för direkt.. Så det ska bli väldigt kul att höra vad han har att säga.. så det här med mina tuttar fortsätter.. för jag vill ha ett nytt bröst nu… jag har väntat längre än de flesta.. och nu är det väl ändå min tur… tycker man..

Emil Kramer… vårt speedway hopp.. har kört ihjäl sig.. i den berömda kurvan vid sjön Ymsen… ja, där Ymseborg ligger för er som läst Arnböckerna.. Jag tänker på hans dotter.. som just innan jul blev faderlös…
Det är inte första gången som den feldoserade kurvan tar människoliv.. och Emil var inte den första och han lär inte bli den sista.. så de måste göra något åt den där kurvan nu.. för svänger man inte så åker man rakt in i den där bergväggen…

Jag måste göra något nu så jag blir lite gladare..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, hår, Hb, trött, lab, blodprov, kallelse, plastikkirurgi, förtroende, Erik Kramer, speedway, olycka, död

Jag har pratat två gånger med cytoavdelningen nu.. för första var ju direkt efter Göteborg… och det andra var i onsdags.. då de ringde för att förhöra sig om hur det går med xelodan ..

Än har jag inga biverkningar.. mer än lite rodnad i vänster handflata.. men ingen diarré.. det är fortfarande mer åt förstoppningshållet än åt det andra.. så på ett sätt är jag glad.. men hade varit mycket gladare av att få det lite mera löst.. om man nu kan prata så mycket skit så som jag kan.. men det är ju en biprodukt av cyton, morfinet.. och att jag faktiskt inte är så rörlig som jag har varit innan…

Kan också meddela att min smak är på väg tillbaka.. och det är jätteskönt… trocadero smakar trocadero.. och vem är gladare än jag över detta…

För att återgå till de där samtalen.. så blir jag så arg på sköterskor som håller läkare bakom ryggen.. för det är inte deras jobb.. de ska stå på patientens sida i förhållande till läkaren.. men nu har det alltså hänt att två sköterskor på samma avdelning stöttar onken.. och bara ”kan beklaga” att de har ändrat rutinerna på Sahlgrenska.. men det är ändå onkologens skyldighet att ta reda på vad som gäller innan han säger ok till en patient.. även om det är så att det har varit så förut… så kan faktiskt rutinerna ändra sig.. och det ska han veta som läkare..

Nu vill jag inte veta av honom.. men han har inte bemödat sig med att ringa eller skriva en lapp för att förklara sig.. jag vill ha en personlig ursäkt att han skickade iväg på en enkel resa 20 mil.. för att väl där inse att man fick ta bussen hem igen.. de där 20 milen.. en dag totalt borta… då jag hade kunnat haft värdefull tid med familjen istället.. och sluppit nedvärdera mig.. sluppit sitta och må dåligt i 4 timmar.. som det tog innan jag var hemma…
Ett litet förlåt hade inte suttit fel..

Eftersom jag inte vill ha med honom att göra så får ju avdelningen mer jobb.. För nu plötsligt är jag en ”jobbig” patient.. en patient som vill ha mitt välbefinnande och inte må dåligt varje gång jag ska iväg och träffa honom.. för han har satt sin sista potatis och det är upp till sjukhuset att se till så jag får träffa en annan onkolog.. För det är inte jag som patient som ska ta mig till onkologen.. det är onkologen som ska komma till mig.. alltså mitt sjukhus.. men sköterskorna säger hela tiden att de bara har en onkolog bunden till sjukhuset.. men det är så att jag tillhör en stor region.. och i Göteborg finns en massa onkologer.. och det är väl bara att bunta ihop oss som inte gillar den som finns där nu.. för jag vet att jag inte är ensam om att inte tycka om honom.. och nu är det ju än värre…

Kan också meddela att jag blir mörk igen.. för nu syns håret… bild kommer på onsdag..

Det sista jag skriver för ikväll är att min ”Till minne” lista har fyllts på.. för inte så länge sen gick ju David bort.. och nu har även Victoria (Vickeli, Vera) fått öppna grinden och gått igenom den.. till en bättre värld.. utan behandlingar och smärta.. och jag vet att det står många där och tar emot henne med öppen famn… Fast jag blir bara så ledsen att cancern har vunnit en gång till… helvetes sjukdom..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, onkolog, byta doktor, sköterska, jobb, hår, döden, mörk, grind, xeloda, biverkningar, skitsnack, smak, brev, telefonsamtal, förlåt, förklara sig, patient, jobbig

En tår trillar….

Den rinner sakta ner för kinden…

Fan…

Varför…

Hur många fler ska den här jävla sjukdomshelvetet få ta ifrån oss..

Kan ingen snart sätta stopp..

Vem ska jag nu diskutera cancer med på bloggen..

En som vet hur kroppen blir av cyto..

Hur man fungera med ett antal mg morfin…

För att inte tala om neuropatin..

David.. jag saknar dig!!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, döden, David Gottlieb, saknad

Elton somnade in i natt..

Elton som kämpade mot cancern.. och nu har återigen den där knöljäveln vunnit.. jag blir så arg… och tårarna trillar…

En liten kille på 2 år och 3 månader.. som hade hela livet framför sig..

Nu är det nog..

För hur många liv ska skördas innan cancergåtan löses… och vi kan slippa den här sjukdomsjäveln…

Elton har en insamling på barncancerfonden.. och du hittar den här..

Läs även andra bloggares åsikter om pysa, Elton, cancer, barncancerfonden, livet, kämpa

Ur askan i elden..

Newsdesk skriver idag om att äldre kvinnor inte får samma vård när det gäller bröstcancer.. Detta är skandal.. varför ska en kvinna som är 65 år inte få samma vård som en som är 25… För om du är 65 år.. så har man faktiskt just gått i pension och då ska man njuta av livet.. inte vara livrädd för att inte få den behandling som man har rätt till… Jag måste säga det igen.. Detta är skandal… för de har rätt.. dessa kvinnor har samma rätt som dig och mig att få behandling…

Årets uppfinnare bakom bättre mammografi.. Det är SKAPA som ger ut en nationellt utvecklingsstipendium på 300 000 kronor och ett diplom ”titeln Sveriges uppfinnare 2009″ och en statyett…
De som får stipendiet är Anna Stenstam, Karin Bryskhe och Daniel Topgaard och de är från Lund och håller på att forska och så är de också entreprenörer..
Varför får de då denna fina utmärkelse.. jo, jag citerar:

De belönas för sin nya teknik att spåra bland annat bröstcancer med hjälp av magnetkamera.

Det är ju så att i dagsläget så undersöker man patienter som läkare tror har en tumör.. och då hjälp av en spruta som går in och tar en vävnadsbit… detta gör ont.. det kan jag tala om.. då de tog ut tre såna här biopsimaskar ur min knöljävel.. Men om man nu gör enligt den nya metoden så behöver man inte göra den här biopsin.. och dessutom så är det enklare och man kan få svaret snabbare än med biopsin.. De tre har också sökt patent på detta…
Eller som Peter A. Jörgensen, ordförande i SKAPA säger:

- Ju snabbare man kan fastställa om en patient bär på cancer, desto snabbare kan behandling sättas in eller friska personer befrias från sin oro. Vi hoppas att stipendiet ska bidra till att denna viktiga forskning förs ut i vården.

Så ja, det var detta.. och ni som väntar på hur det har gått för mig idag.. ni får vänta till i möra.. för det måste tränga in i min skalle först..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, aska, eld, cancerfonden, kvinnor, samma vård, bröstcancer, 65 år, pension, njuta, livet, livrädd, behandling, rätt, uppfinning, utvecklingsstipendium, statyett, diplom, pengar, forska, utmärkelse, magnetkamera, spåra, dagsläget, tumör, biopsi, snabb, svar, väntan, skalle

Jag är så glad.. jag har fått till ytterligare ett a.. men det var inte ett G A idag.. utan ett vanligt hederligt stort A… men ändå.. det har varit på gång sen igår.. men idag kom det… Jippie-kay-ejj

Nu hoppas jag att jag kan äta lite under dagens lopp.. för jag har varit illamående sen jag fick cytostatikan i tisdags.. Jag som aldrig mått illa tidigare.. men det var som sköterskan frågade… om jag börjat må illa än.. och förra gången jag fick cyto.. nummer 19 alltså.. då började det.. och nu efter nummer 20 så är det lite värre.. och jag bävar lite för sista gången med cyto.. ifall jag blir illamående då också.. alltså efter själva behandlingen.. för illamåendet blir ju bara värre och värre efter varje omgång jag får..

Det finns nämligen inget som jag tycker är så vidrigt som att kräkas..rent kroppsligt alltså.. för det finns saker som jag tycker är vidrigare än lite kräks,, (men det skulle ta lång om jag skulle rabbla upp alla dem sakerna…) och jag håller mig helst ifrån att göra det.. och jag brukar klara av det rätt så bra.. kanske inte när jag har magsjuka.. men annars.. jag kräks aldrig… *ryser*

Har varit till affären och fått med mig ett paket hem till mig.. det var från Panduro.. och det är rena julafton här.. när jag nu ska öppna det.. sen var det lite post i brevlådan också när jag kom hem.. och förutom lite elräkningar så fick jag även en kallelse till min ”kära” onkolog…

Tiden för återbesöket var den 2 november klockan 11:00.. och nu har jag fått en ny tid.. Den 16 oktober klockan 11:30 ska jag träffa den ”käre” onkologen.. Det är nu… Rädslan kommer.. att det ser för jäkligt ut i ryggen och jag lika bra kan lägga mig själv i sängen för jag lär aldrig komma upp igen… han kommer att tala om för mig att jag ska plocka ut alla mina besparingar och åka iväg ett halvår med familjen.. för det är så länge ungefär jag har kvar..
Eller så är det för att jag ska fortsätta med cytostatika.. fast då i tablettform och de vill att jag ska börja med det så fort som möjligt.. och därför får jag en tid så nära sista cytotillfället de bara kan hitta åt mig.. för den 2 november är ju så långt tills dess… och de vill inte förhala något…
Fast det kan ju också vara så.. att det inte har hänt någonting med metastasjävlarna.. och att jag måste byta cytostatika… eller så är de helt borta och vill glädja mig… eller så är det någon annan av det en miljon tankar som kommer upp om varför de har bytt tid för mig…
Ångesten bjuder upp mig till dans.. problemet är att jag inte vet vilken sorts dans det blir.. och för det andra så vet jag inte hur ångesten är på att föra.. och det visar sig vara en eldig tango.. jag kan inte dansa tango.. och ångesten är en skit på att föra.. vet inte åt vilket håll vi ska.. och det ser garanterat inte ut som tango.. det vi försöker att dansa… fast jag kommer inte därifrån.. ångesten håller så hårt i mig att jag får märken i min själ… och jag känner hur alla tittar på mig.. och ångesten som kramar mer och mer energi ut ur kroppen på mg.. och ändå.. ändå släpper h*n inte taget om mig… och som tur är så behöver jag inte dansa så länge… bara en vecka i ångestens klor.. glad att de flyttade fram tiden…

Det är ju så här att vara cancersjuk.. man ser hela tiden saker som kommer i en grådaskig ton.. inte helt svart.. men heller inte helt vit.. utan det är mer eller mindre grått… och jag försöker tänka så positivt jag kan.. för jag behöver inte vänta tills den 2:a november… jag får besked nästa fredag..

David.. denna otroliga man.. som skriver så bra om sin cancer (lymfom-blodcancer) har en insamling till förmån för barncancerfonden.. Vill ni inte bidra till Rosa Bandet så kan ni gå in där istället.. för när man läser det här så inser man lite av vidden hur det är att förlora ett syskon.. Att när man är två år.. få veta att ens storasyster är sjuk i cancer.. och att hon går ut genom grinden tre år efteråt.. hon minns ju bara sin syster som en sjukling… inte som det glada och pigga syster som hon måste ha varit innan hon blev sjuk…. Jag hoppas att barnboken är bra.. och jag kan ibland önska att det fanns något för lite större barn.. men ändå inte så stora att de är tonåringar.. (för det finns många böcker för tonåringar om cancer, där tonåringar själva har drabbats).. En bok för de kring 8-12 någonstans.. antagligen att ha ett sjukt syskon… eller en förälder..

Jag har varit sjuk 1/3 del av min sons liv.. och jag lära aldrig bli frisk.. i alla fall inte friskförklarad.. för min cancer är numera kronisk.. och kan plötsligt dyka upp någon annanstans i kroppen på mig.. lever, lungor och hjärna är de organ som ligger närmans tankemässigt.. för det är ju dit de där små ”kompisarna” kan dyka upp på efter en bröstcancer diagnos.. för skelettet har jag redan betat av..

Nu ska jag öppna mitt paket från Panduro.. Hörs!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, panduro, paket, post, organ, metastaser, kompisar, diagnos, bok, böcker, barnböcker, sjuk, cancer, grådaskig, positiv, kallelse, återbesök, tabletter, cytostatika, onkolog, rädsla, ångest, dans, tango, klor, julafton, Panduro, stort A, kräkas, magsjuka, vidrigt, illamående, mer och mer, G A

Har fortfarande för ont i mina fingrar för att få till ett Spanien inlägg.. ni får vänta.. ska försöka få till ett under eftermiddagen.. för det har inte gått nu på förmiddagen…

Sen har jag gjort en insamling till Rosa bandet.. och den hittar du för det första här.. och för det andra där det står ”Pysans Rosa Bandet insamling” under ”Attans viktig insamling”..

Så det är bara att sätta igång att skänka lite pengar.. så inte fler behöver genom gå den här skiten…
Och nästa månad är den där månaden jag bara har lust att krypa ner och dra mitt tjocka härliga duntäcke över mig.. och inte komma fram förrän Rosa Bandet galan är över..

För det är helt klart en mycket jobbig månad för oss som har bröstcancer och även en spridd sådan… För vi kommer inte ifrån vår sjukdom nu.. den är överallt.. och bara man går och handlar så ser man ett rosa band.. och så ploppar tankarna upp igen.. fast man inte vill.. så kommer de… och även om det är jättebra.. så är det rätt så jobbigt rent psykiskt.. och det är ju min fjärde gala sen jag fick min cancer (-06, -07, -08, -09).. och jag har aldrig lyckats se en hel gala… jag bryter ihop innan… så i år kommer jag inte att se den… för jag orkar inte.. Det är så psykiskt jobbigt.. och de andra galorna kan jag se.. men inte Rosa Bandet… så jag kommer säkert att sitta vid datorn eller så gör jag något annat då.. och TV´n kommer nog att gå i bakgrunden.. men jag kommer inte att se… lyssna går bra…

Nu ska jag masa mig till apoteket och till affären.. jag har ett paket att hämta…

Moffisarna är slut.. och jag har PANIK!!!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, Rosa bandet, bröstcancer, gala, inte se, lyssna, orka, psykiskt jobbigt, insamling, duntäcke, pengar, smärta, fingrar

Min favorit när det gäller TV-Kockar har också upptäckt att världen på andra sidan grinden är så mycket vackrare än det här livet..

Keith Floyd.. mannen som inte ens kunde koka vatten utan att ta sig ett glas med något som gjorde en glad…

Mannen som gjorde matlagning till en konst… inte ens Gordon Ramsey.. kommer upp i hans dimension..

En liten tår på min kind…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, dödsfall, Keith Floyd, matlagning, glas, konst

GT idag skriver om pojken som dog av en hjärntumör. Föräldrarna ska nu anmäla läkarna till HSAN.

Varför förstår jag inte?

Det man får veta i artikeln är föjande:

• November 2007 blir pojken sjuk och kräks i två dagar.
• Tredje dagen åker de till sjukhus och läkare 1 tittar på honom.
• Fast pappan påtalar att sonen varit okontaktbar och skelar på ena ögat så blir diagnosen: Magsjuka.
• Dag fyra åker de till akuten på KSS i Skövde och läkare 2 konstaterar att pojken har magsjuka.
• Föräldrarna ger sig inte utan kräver att sonen ska få ytterligare undersökning och han får genomgå en DT.
• En tumör på hjärnan, stor som en klementin, hittas.
• Ambulans till Sahlgrenska.
• Operation dagen efter  och hela tumören opereras bort och vad jag förstår så har det gått 5 dagar sedan han började kräkas.
• Pojken tillfrisknar och vad jag förstår så får han varken cytostatika eller strålning.
• Komplikationer tillstöter och han får återigen åka till Sahlgrenska i januari 2008.
• Han gick bort en knapp månad senare.
• Mamman säger så här:- Man blir frustrerad när två läkare säger att det är maginfluensa. Det kan inte vara det, det är inte fel i huvudet på oss, resonerade vi.

Pojken dog knappt en månad efter det att han hade kommit till Sahlgrenska.

Mamman har lämnat in en anmälan till HSAN för att de två första läkarna sa att sonen hade magsjuka.Jag förstår inte varför hon gör detta.. för vad jag förstår av artikeln så är det för att sonen dog i hjärntumören och att de:

Vi fick krångla två dagar i onödan. Man ska inte behöva kämpa med näbbar och klor mot vården för att få vård, det är fel!

Jag hade kunnat anmäla hur mycket som helst då.. de anmäler för två dagar.. två dagar som inte har någon som helst betydelse… ibland undrar man vad det är för personer som anmäler till HSAN.. och kommer det in en massa såna här anmälningar så kan jag förstå att inte fler läkare blir föremål för varningar, erinran eller blir av med sin läkarlegitimation..

En varhärd är en varhärd.. en röntgen är en röntgen.. och aldrig förenas de två!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, GP, anmälan, HSAN, hjärntumör, son, död, magsjuka, feldiagnostiserad, artikel, Sahlgrenska, läkare, krångla, vård

Idag går Ken Ring.. mannen som rapar.. och som jag knappt lyssnar på.. men vad han har gjort som människa är inte det som är det som fokuseras på i artikeln.. utan att hans mamma dog i cancer när han var 14.. och nu har hans syster fått bröstcancer.. Genom att han sysslar med musik så blev det så att han gjorde en låt.. till sin syster.. om hennes cancer…
Nu ska låten lanseras och då måste Ken också gå ut och prata om låten.. och cancern… låten har jag inte hört.. men jag reagerar på det han säger:

– Vad har hon gjort för att förtjäna det här? Det är klart att det känns orättvist som fan

Cancer bryr sig inte om i vilken kropp den sätter sig… och man förtjänar inte en sjukdom så som cancer.. inte ens min värsta ovän vill jag ska drabbas av det här.. för det är en sjukdom som ska utrotas från denna värld.. för den drabbar så många personer.. inte bara dem som får den.. utan alla som är runt sen som är sjuk… men att säga att någon förtjänar cancer.. det är fruktansvärt.. så gör man inte…
Sen är de det där med rättvisa och orättvisa när man pratar om cancer.. det är inte ord som man kan använda när man pratar om cancer.. om det nu är orättvist att Kens syster har fått cancer.. Kan man då säga att det är rättvist att NN fått cancer? Och om nu Ken säger:

Jag har gjort miljoner saker som gjort att jag skulle kunna förtjäna det här.

Om han nu fått det.. hade det varit rättvist?? Nä.. du kan inte säga att det är rättvist/orättvist att få en sjukdom.. för så kan man inte yttra sig.. inte i de termerna.. man drabbas av cancer…

Jag fortsätter att läsa och läser om Sabinas syster Johanna som fortsätter att lägga in ett och annat blogginlägg i Sabinas blogg..
Nu är det ju så att jag vet hur jag vill ha det… och jag vet också att det ska postas vissa inlägg efter min död.. och dessa kan jag inte skriva i förväg… utan de får komma som de gör… när den tiden kommer…
För första året efter att jag är borta så ska det postas inlägg.. en när det har gått ett år.. då.. då ska det inte skrivas mer.. Sen ska bloggen stå där som ett monument över mig.. och så efter en tid så kommer kommentatersfunktionen också att stängas av.. så det inte ska gå att kommentera ett år efteråt…
För det är ju så.. att vi alla är olika.. och en del vill vara kvar.. och en del vill det inte..

Att fastna kan ibland vara kul.. som att man fastnar för en karl.. som är det bästa som har hänt i livet.. eller fastna för en klänning.. eller en laptop.. eller en väska eller ryggsäck så jag kan ha laptopen och alla mina viktiga grejer med mig… men allt kan inte köpas för pengar… men man kan också fastna på andra sätt.. som så här… och det är inte lika kul… och har man ännu större kraft.. så kan det gå så här.. och då sitter man definitivt fast…

Det var dagens/gårdagens artiklar..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, Ken Ring, orättvist, rättvist, förtjäna, cancer, bryr sig, Sabina, död, blogg, monument, fastna, snus, stridsbåt, Göta Kanal, vill ha