Omvänd förvandling

Som barn genomgår man en förvandling..

Som tonåring genomgår man också en förvanldling..

För tjejer blir kvinnor och pojkar blir män..

Jag undrar nu om jag håller på att bli barn på nytt…

För min mens är borta.. och nu börjar mitt hår ”down there” försvinna så smått..

Snart blir det väl snuttefilt och bara joller från mig.. slutar väl i fosterställning.. gurglande en massa… för mycket hår har jag inte på huvudet heller…

Så blir mina inlägg barnsliga eller som fjortisar.. så vet ni varför.. :o)

Glömde en sak.. SKÅL!

Natt-tankar… Är jag normal?

Gick och la mig rätt så sent..

Då började tankarna vandra.. och en fråga kom hela tiden uppdykande…

Man är inne och läser om bröstcancer och om hur kvinnor kämpar mot denna..

Jag har liksom inte de tankarna som en del av dem har.. Har också läst mail och jag vet inte allt.. om cancer..

Jag känner inte att det är gift som jag får i mig.. jag får cytostatika som ska ta dö på mina cancerceller.. att de sen råkar ta några av mina friska är sånt man får leva med.. jag överlever ju.. håret kommer att komma tillbaka.. jag kommer att bli mig själv igen och jag kommer att bli pigg med tiden..

Jag blir inte så traumatiskt.. jag får inga negativa tankar.. jag är fortfarande pigg och glad.. fast jag är trött..

Har så svårt att tänka negativa tankar…

Ja.. jag vet att jag har cancer.. men samtidigt så är min prognos god.. Så varför ska jag då lägga mig i sängen och tycka synd om mig?

Så det känns på något sätt som om jag är onormal.. att jag är positiv.. (inte till cancern) och att jag ser framåt.. Att jag chockerar folk med att ta av peruken.. att ibland inte ha peruken.. utan bara en buff..

Jag känner på något konstigt sätt en massa positivt… jag får min behandling.. jag får utstå en massa undersökningar.. Ok.. det tär på en, men jag gör det med glimten i ögat..

Känner att jag på något sätt inte är normal.. har man cancer så ska man inte skoja.. man ska vara allvarlig.. MEN JAG KAN INTE..

Det går inte.. jag vet att jag hade mått jättedåligt om jag hade varit allvarlig hela tiden.. det är så himla svårt.. jag måste se på det med mina positiva ögon.. annars går jag under…

Visst har jag dåliga dagar.. eller rättare sagt dåliga timmar.. men jag har den älskade maken som då skämtar till det.. och han är kärleksfull och omtänksam.. men han sitter inte och håller handen och tycker synd om mig.. för på ett sätt är det inte synd om mig.. för tycker jag synd om mig själv så kommer de negativa tankarna.. Varför och om?

Jag går in och läser glada bloggar.. jag går in och läser ledsna bloggar.. jag märker att det finns de som har de värre än vad jag har.. fast jag har cancer..

Att jag sen kan få lite ånget och må dåligt.. hör ju till.. men då får jag ta det.. För jag vet att jag är positiv..

Känner att jag faktiskt har lagt mycket av ångesten bakom mig.. jag kommer inte att orka ha ångest över att jag får cytostatika.. jag är ju positiv.. och det kommer jag att fortsätta med.. jag kommer att fortsätta att skoja och skämta.. jag kommer att fortsätta att vara jag.. fast jag har cancer..

ÄR JAG ONORMAL???

Nu har jag och maken firat

firat..

Vi har varit och tagit oss varsin öl…

Firat för:

Skelett scinten var u.a. Jag har alltså inte några metastaser i skelettet!

Ultraljudet över buken var u.a. Jag har alltså inga metastaser i buken!!

Jippikajej…

så himla glad..

Fast lungröntgen får jag vänta på.. men det gör inte så mycket.. det är ändå så mycket positivt idag.. så jag bryr mig faktisk inte om jag får vänta…

Cytostat syrran ringde innan.. jag ska få en ”port-a-cart” på onsdag.. då får jag även min andra omgång med cytostatika.. så det blir en heldag på sjukhuset.. får se om jag orkar blogga den 5 juli..

Jag är så himla glad.. tårarna trillar.. men jag vet lite varför också.. för jag är så känslig.. jag skulle ha mensen nu i veckan.. men den kommer ju inte.. för att jag går på cytostatika.. men PMSen har jag kvar…

Nu ska den älskade maken raka lite på skallen.. det som har vuxit ut…

Ha det bra bloggvänner…

Det är kul att ha peruk

Lungröntgen

Ung kvinna som hjälper till.. och jag ställer mig mot den kalla röntgenapparaten..

Den unga kvinnan vill att jag ska ta bak mitt hår.. och jag tar bak händerna och drar av peruken…

Hon hoppade nog en halvmeter.. och såg mycket chockad ut…

Hehee.. det är kul att skrämma folk…

Jakten på metastaser del 2

Nu är jag hemma.. två timmar tidigare än vad som var tänkt..

En skön tanke…

Jag har nu röntgat lungorna.. och jag hoppas att jag får besked om en vecka/14 dagar.. för de har visst inte full bemaning när det gäller doktorerna på röntgen..

Ultraljudet över levern och resten av bukorganen var helt ok.. det var en doktor som gjorde det och han sa att han inte hittade något misstänkt…

Helt underbart..

Då är det bara två besked jag måste vänta på…

Har också hittat två buffar som jag ska ha på festivalen.. jag har inte bestämt om jag ska ha den med döskallar på.. eller den med taggtråd… Ni får gärna komma med förslag på vilken jag ska ha…

Nu ska jag käka.. för jag har varit fastande.. och det är inte kul…

Vill gärna inte äta McDonaldsmat.. för den lukten klarar jag inte nu.. men det är det ända…

Här lysser också solen.. så himla skönt…

Ha det gött bloggvänner…

Jakten på metastaser

Idag skall jag in till sjukhuset för den sista jakten på metastaser..

Mina lungor skall röntgas.. och jag ska göra ultraljud på levern.

Ultraljudet gör att jag måste vara fastande 4 timmar innan och därför sitter jag här nu och dricker kaffe.. det är tidigt.. jag brukar inte kliva upp så här tidigt..

Jag har inte fått svar på skelettröntgen än.. och det är inte så himla kul..

Usch.. detta är en sån dag så man faktisk tänker på att man är sjuk… och att jag faktisk har cancer.. att har jag riktigt otur så dör jag.. Men jag har bestämt mig för att göra allt som står i min makt för att överleva…

Läste AB igår och då kom det att Nanne Grönvall ställer in hela sommarturnén.. för hon har också fått bröstcancer.. Tänker faktiskt på henne, denna tjej med den energin.. och så tröttheten hon kommer att få.. för att inte tänka på om hon tappar håret.. (finns det en sån peruk??)..

Detta bevisar återigen att alla kan drabbas.. jag menar alla.. för även män kan få bröstcancer.. (fast det är ovanligt, men det sker).

Nu blev det ett sånt där negativit inlägg.. men ibland är man inte på topp! Det bara är så.. Eftersom man aldrig riktigt kan slappna av..

Men jag vet också varför jag känner mig lite under idag.. För jag skulle ha min mens nu i dagarna.. och det är så att jag faktiskt har varit lite av en PMS kärring.. och nu kommer inte mensen.. eftersom cytostatikan tar bort den.. Så det är väl lite av hormonräce i kroppen just nu.. eftersom det inte fungerar som det ska..

Kommer med ett utförligare inlägg när jag kommer hem..

Ha det gött alla bloggvänner…

Pysan före, under och nu

Nu kommer bilder på mig igen…

Före
fore-002.jpg

efter
efter-001.jpg
nu
vera-rovardotter-025.jpg
Den sista bilden är på peruken..

Attans bra tyckte jag… att den blev..