Åskan kommer åskan går.. fast jag bloggar ändå

Nu är jag glad.. jag har blivt stärkt i min tro..
Åskan har gått över här.. lite regn kom.. men det behövs mer..
Regnbågen har synts.. och jag visade sonen den.. den var svag…
Har återigen fått drar ner persiennerna för att hålla solen och värmen på andra sidan fönstret.. att ha hel öppet fungerar inte på andra våningen med ett antal katter som gärna vill visa sig på styva linan och vandra ut på fönsterbläcket…
Magen är fortfarande lite i uppror.. ska se om jag kan råda bot på den snart.. eller om det blir fler droppar ikväll.. fast då får den älskade maken gå och köpa juice.. för att jag skall slippa smaken av dem..
Ha det gött nu alla bloggvänner…

Annonser

Just nu matchen Kroppen – Knölen

I morgon är sista dagen för mitt cortison. Som tur är har jag inte fått de där ”cortisonspeeden” som en del kan få.. att de är uppe och bakar klockan fyra på morgonen eller sätter upp nya gardiner etc. Fast jag har istället fått de där cortisonsvallningarna och det är hemskt. Speciellt nu när det är så här varmt.. och så svettas jag och så är jag så smått på väg in i klimakteriet.. jag trodde att jag skulle få en fin och mjuk övergång till ”tantstadiet” men tji fick jag.. där vann knölen.. en liten rond…
Kroppen – Knölen 0 – 1
Fast min kropp har gett sig fanken på att inte knölen ska få vinna detta slag.. och jag kan tala om att den har blivit mindre.. det är en skön känsla.. att inte längre känna den när jag ska sova.. eller att jag måste ha bh för att den tynger ner bröstet så att det gör ont.. det slipper jag nu.. Så där vann min kropp en liten seger..
Kroppen – Knölen 1 – 1
På tisdag ska jag till doktorn och utredas när operationen sker. Då kommer jag förhoppningsvis att veta hur mycket som kommer att tas bort och hur det kommer att bli.. Ovissheten är lite skrämmande.. men inte alls så som det var när jag började blogga.. Jag vet ju att jag kommer att bli opererad.. bara inte när.. Hoppas bara att det inte blir mitt i värsta rötmånaden..
Kroppen – Knölen 2 – 1
Tröttheten sitter som berget i kroppen. Jag försöker att bemästra den.. utan att för den skull gå till överdrift.. men ibland känner man bara att man vill lägga sig ner och dra något gammalt över sig och inte komma fram på jättelänge.. Det är kroppens reaktion på cytostatikan.. men ändå är det en seger för min kropp så nu är ställningen..
Kroppen – Knölen 3 – 1
Illamående är jag inte.. om det har med mina små piller mot illamående eller om det är så att min kropp inte blir illamående så är det ändå ytterligare ett mål för kroppen…
Kroppen – Knölen 4 – 1
Sen är det ju det där med mitt lilla toa problem. Detta är inte vad kroppen säger.. nu är det knölen som har bestämt att jag skall drabbas av att inte kunna göra det mest elimentära på toaletten…
Kroppen – Knölen 4 – 2
Så är det tid för halvlek.. följ den spännande fortsättningen efter operation…
Ha det gött alla bloggvänner.. för det ska jag ha…

Lördagstankar efter att ha varit uppe och gjort a (rena skitsnacktet alltså)

God morgon alla bloggare…
Nu har jag varit inne och läst bloggar.. lämnat kommentarer.. och nu tänkte jag själv sätta mig ner och komma med dagens första inlägg. Det kommer nog att bli fler idag har jag en känsla av när jag läst bloggar…
Min inlägg idag handlar om a.. Lilla a, mellan a och stora A.
Alla som jobbar inom vården vet vad ett a är.. ni andra som inte vet så kan jag meddela att det är rena skitsnacket.
Det är så här nämligen, att när man får cytostatika (iaf den sorten som jag får: FAC) så blir man trög i magen. För att underlätta för magen så får man droppar, laxoberaldroppar. Dessa gör att man helt enkelt ska kunna gå och uträtta sina behov och göra sina A:n.
Problemet med dropparna är att man får maggnip. Det är en av de vanligaste biverkningarna på dropparna.
Har just nu problem med magen. Tog 10 droppar igår.. ingen magknip.. vakna i morse runt 04.10 och var tvungen att uppsöka bekvämlighetsanrättningen. Jag ska inte nämna resultatet.. men ett litet a blev det.. gick och lade mig i min sköna säng igen.. tog en halvtimme.. sen var det kört igen.. ytterligare ett litet a producerades..
Till detta har jag då magknip.. inte så mycket men ändå.. och så bubblar det i magen så den älskade maken undrar vad jag har käkat… För det hörs! Bubblet alltså.. min mage brukar inte låta…
Innan jag satte mig och gick in på bloggen så var jag tvungen att uppsöka hemlighuset en gång till.. nu blev det faktiskt ett stort A. Hurra!!
Fast jag vet att mer är på väg.. men det känns så himla mycket bättre..
Nu ska inte Pysan prata mer skit..
Ni får ha den bra bloggdag mina bloggvänner..