Operationer och vara hemma (Pysan tycker synd om maken)

Idag åkte den älskade maken och sonen till sjukhuset. De åkte tidigt.

För idag var det operationsdags för sonen. Den älskade maken ringde när de hade kommit upp efter uppvaket och då sprang sonen omkring i korridoren.. och så cyklade han runt i korridoren eller var på lekterapin..

Runt tre snåret var de hemma igen..

Så nu är sonen opererad i de manliga organen och jag är opererad i de kvinnliga attributen…
En testikel operation och en bröstoperation…

Känns som rena sjukhuset här emellanåt.. panodil hit och panodil dit…

Sonen går som Zeb Macahan…. (gör nog lite ont.. dessutom är pungen svullen)
Jag går som som en zombie.. (svullen över bröstkorgen där höger bröst skulle sitta och det ser ut som ett större bröst än det vänstra)

Sonen har också fått låna en spegel och tittat på hur det ser ut.. han har en ”pungtuss”…

Så nu är det bara den älskade maken kvar.. sen är hela familjen opererad… fast han har redan blivit opererad.. så han slipper nog denna gången….

Att ringa till folk (Pysan är sur och irriterad)

Idag är ingen rolig dag..

Jag skall berätta.. under kvällen igår, mitt under ”Morden i Midsomer” ringer den älskade makens mobil.
Det var en av de blivande kattägarna.. det är mannen i den familjen som skall köpa en av våra kattungar.
De undrar om de kan komma och titta på kattungen i morgon (läs idag) för de skall hit och titta på en bil.
Den älskade maken förklarar att det inte går då han skall till sjukhuset med sonen och blir borta hela dagen. Han säger att jag är hemma, men att jag är nyopererad och behöver vila..
Han var vänlig men bestämd när han sa att det inte gick.

I morse stod väckarklockan på 04.50 för den älskade maken och sonen skulle åka 06.07 och den älskade maken ville ha lite tid att läsa nyheter och lite sådant innan han väckte sonen…
Så naturligtvis så vaknar jag när de håller på att göra sig iordning för avfärd mot stora Staden och sjukhuset. Sonen var fastande eftersom han också opereras idag.. jag skulle få sova länge.. ingen hemma mer än katterna och så jag…
De pussade mig adjö och jag sa ”lycka till” till sonen.. Dessutom sa jag till den älskade maken att ringa så fort det var klart, för jag orkade inte följa med idag.. av naturliga orsaker.

Vaknar klockan kvart i 9 av telefonen.. rusar upp och hittar den… i tron att det är den älskade maken… och att det är klart på sjukhuset….
Så är inte fallet.. utan det är kattunge köparen… denna gång den kvinnliga delen av familjen..

Jag undrar hur mycket kommunikation som finns i den familjen???

Jag vet att klockan var nästan 9, men att ringa till någon vid denna tidpunkt då vi talat om igår att det inte gick?

Att den älskade maken inte är hemma och de visste att jag är nyopererad så kunde de väl vänta med att ringa tills dess att de hade tittat på den där bilen. Ifall jag hade tid då..
Nu blev jag så himla irritead att jag faktiskt sa nej, det går inte att titta på kattungen idag.

Kommunikation är ett viktigt ord..