Jag lever en dag i taget.. orkar inte se hur morgondagen ska se ut…
Idag är det fredag och sonen ska sova över hos farmor och farfar..
Jag och den älskade maken får alltså en kväll för oss själva.. ska bli skönt…
Några pilsner och så lite gött att käka.. mumsigt värre…
Jag måste ju leva också.. inte bara tänka negativt…
Hörde igår att man kan bli deppig av cytostatikan.. varför har ingen informerat mig om detta??? Ytterligare en sak de har glömt…
Myrkrypningarna i armen är inte kul.. hittar inget bra läge när jag ska sova.. och så smärtar det kring port-a-cathen.. vet inte varför.. det är bara på den ena sidan..
Annars så mår jag bra…
Kan också tala om att det har kommit in 800 kronor på Rosa bandet insamlingen…
Heja.. jag älskar er hela bunten..
Filed under: Livet i stort, Min cancer |
Kommentera