En lisa för själen

Nu har vi kommit hem.
Sonen ligger och sover i sängen.
Maken slötittar på tv och jag sitter här.

Vi har suttit vid kanalen och har nu hittat vårt fiskeställe för iår.

Det nappade bra och det var mycket rogivande att sitta där. Förutom alla napp. Man han knappt kasta i krok med en mask på förrän det högg.

Maken fick ett mycket konstigt napp. Flötet försvann precis under vattenytan och så låg det stilla där.. så fölt det upp och rörde sig framåt en bit och så försvann det ingen någon cm under ytan.. så höll det på.. en lång mask hade han.. och masken försvann bit för bit.. Tills maken sakta drog upp reven och då såg vi vad som hängde där.. en kräfta..

Han var lyrisk när vi gick hem..

Dagens fångst blev en liten abborre, en stor abborre och så den här kräftan som vi såg men som släppte greppet.. så nu ska vi ha håven med oss nästa gång.

Det var skönt att sitta där och låta tankarna flöda fritt…

Så nu har jag ro i min kropp…

Andra bloggar om: , , , ,

Vikten av välbefinnande

Har fixat till fiskespöna. Nya sänken och nya krokar.

Ska snart till kyrkogården och gräva mask!

För idag blir det en dag i välbefinnandets tecken.

Det skönaste jag vet är att sätta sig på kanalkanten med en flaska av svärmors jordgubb- eller hallonsaft och så kanelsnäckor och se sitt flöte guppa omkring i vattnet. Sen när flötet försvinner ner i vattnet och man vet att man har napp.. vilken känsla.. att låta tankarna flöda när man sitter där..

För det är ju napp man vill ha…

Det som är bäst är den här tiden.. innan alla turist jävlar kommer.. Nu är kanalen som bäst..

En tanke till.. funderar på att döpa om min blogg… fast jag har inget bra namn…