Om du älskar någon

älskar du den då så mycket att du aldrig lämnar den vad som än händer?

Ja, frågan är befogad.

Den älskade maken och jag satt nämligen och pratade om det här en kväll… eftersom jag vet ett par män som har lämnat sina kvinnor när de fått diagnosen bröstcancer…

Frågorna som ploppar upp i hjärna är många och någon därute kanske har svar.. för jag tycker att det är viktigt att man tar ställning innan det händer ens nära att prata om det här.. fast det är svårt… Alltså om jag får cancer kommer du då att lämna mig?

Den älskade maken stod vid min sida under hela tiden och gör det fortfarande.. han stod där när jag tappade håret.. han stod där när jag kom hem från sjukhuset enbröstad och utan hår… han stod där när jag fick min blodförgiftning.. och han stod där när metastastankarna rev i mig.. Han står där fortfarande..

Älskar ni er kvinna tillräckligt för att stå vid sidan om och se på när hon mår dåligt.. när döden rider henne och när livet inte blev det ni trodde på…

Cancer är en fruktansvärd sjukdom.. för det är inte bara det att människor ser att man är sjuk.. man känner sig inte sjuk.. man mår nästan värre av cytostatikan än man gjorde av cancern.. tröttheten kommer som ett brev på posten.. och man har sina hormonrace.. och sina svettninga.. bitch ena minuten.. ett litet gråtande barn i nästa…

Jag vill med detta inlägg tala om hur väldans mycket jag älskar min man!!!!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En liten uppdatering

Trött är jag fortfarande.. den där konstiga tröttheten.. att jag är som ett oladdat batteri. Fast samtidigt så ser jag faktiskt lite ljus.. jag är fortfarande trött.. men inte lika neutral, utan skrattet kommer faktiskt oftare nu..

På tisdag är det nu dags för den där operationen som är pinsam.. så i morgon ska jag ringa för att få veta när jag ska vara där..

Den 29 ska den älskade maken och jag iväg och roa oss… lär nog komma ett inlägg om detta…

Den 3 mars ska sonen till tandläkaren..
Den 5 mars ska vi träffa skolsköterskan..
Den 10 mars ska vi till sjukan med sonen..

Mycket just nu… men jag tar en dag i taget. Orkar inte se mer än en dag framåt..

Dessutom är det grått och februari!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,