Älskar.. älskar inte

Känner nästan så när jag tänker på cancern..

Jag har haft tur.. lyckan har stått mig bi.. men så blir det inte för alla…

Jag läser Metro den 19 mars och jag har inte bloggat om detta förrän idag.. för jag har haft lite annat att göra.. jag tycker att det är viktigt att faktiskt ta upp detta..

Jag undrar vad han tänker på.. om han är en stor egoist.. om han är rädd.. om han mår dåligt.. Det finns säkert en hel del känslor med i detta..

Jag vet att anhöriga till cancerpatienter får en kurator om de vill.. men de får ingen rekreation efter att deras kära har blivit frisk.. eller i alla fall klarat värsta etappen.. jag ser till mig själv.. jag får 14 dagar på mösseberg och får vila upp mig.. maken får ingenting.. när ska han hinna ladda sina batterier som är minst lika urladdade som mina?

Det kanske är på tiden att man får åka iväg tillsammans.. vila upp sig.. bara hon och han.. utan barn.. att få prata.. sova, vila.. slippa den där grå vardagen…

Jag vet att jag kan söka bidrag för att åka iväg på en resa.. men när man har en make som inte flyger.. då blir man begränsad där…

Det här att den närstående lämnar den cancerdrabbade är mer vanligt än vi tror..

Jag undrar VARFÖR?

Är det rädsla..? Och i så fall.. vad är man rädd för? Att vi SMITTAR??

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

5 svar

  1. Jag tror som du Pysan, att det finns många känslor med i detta tragiska fall….man ska nog vara försiktig med att döma, när man inte har hela bakgrunden.
    Du har oxå rätt i att de anhöriga borde få lite hjälp att ladda sina battterier…..det är tufft att stå bredvid och vara frisk…..

  2. Hej Ia..

    Tidningen dömmer.. jag ser det ur annan synvinkel.. jag vet ju vad maken tycker och tänker.. och det är på något sätt fel.. att inte han får någon tid att ladda sina batterier..

    Han har det tuffare än mig.. bara jag säger att jag har ont i huvudet så går han på högvarv…

    Kram Pys

  3. Smittar lär väl ingen tro lägre men den som är frisk får aldrig svika! Så tänker i alla fall jag! I nöd och lust… Sedan är det oerhört viktigt att anhöriga får en möjlighet att få stöd.

  4. Det är obegripligt när någon lämnar sin cancersjuke make/maka…jag fattar inte varför man gör så….om man verkligen älskar någon så står man denne bi i vått å torrt.

    När jag träffade min make så var jag under cancerbehandling och var verkligen inte till min fördel…och ändå ville han ha mig🙂
    Med illaluktande mun som sargats svårt av strålningen…jag är lyckligt lottad som har fått en sån underbar make.

    Kram

  5. sååååå svårt att döma. och bedöma!
    ingen vet vilka tankar som finns i huvud hos varje människa!

    detaljerna kommer ju aldrig fram och ingen vet exakt vad som ligger bakom.

    svårt för frugan men kan också vara att hon klarar sig bättre utan hans närvaro!!!
    ibland gör ensamheten människan starkare!

    i slutändan är det ju ändå den sjuke som kör recet…
    de andra är bara medpassagerare.
    önskar henne bli starkare nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: