Onkologbesök

Nu är jag hemma.. efter lite strul med taxibilar.. så det är så skönt så…
Dessutom vet jag nu hur min framtid ser ut.. och det är också jätteskönt..

Jag åkte alltså iväg och träffade min onkolog.. mannen som nog har fått veta att han ska bli trevligare mot patienterna.. för det har han blivit.. och han var faktiskt mycket saklig och jag fick svar på mina frågor och det är nästan värt ett kryss i taket…

Jag gjorde ju en scint i februari.. och så gjorde jag en den 13.. och dessa två har nu läkarna jämfört.. och det är en försumbar ökning av aktiviteten på den jag gjorde nu… men då får man tänka på att jag gjorde scinten i februari och behandling började två månader senare.. i april.. så den försumbara ökningen har skett under de två månaderna… och detta berättar onkologen.. för han har nämligen ett litet ess i läkarrocken och det är det där med cancermarkörer.. för det finns (om jag nu förstått onken rätt) ett hormon som ökar när man har cancer i kroppen.. och det är detta hormon som utgör grunden för cancermarkörer..
Dessa markörer var nämligen höga i april då jag skulle börja med behandlingen och idag är de normala… vilket gör att onken tror att mina metastaser står still.. de har alltså inte direkt vuxit, mer än den där försumbara ökningen, men ändå har de inte försvunnit… och ökningen är ju under de där två månaderna..

så nu ska jag fortsätta med cytostatika i tre månader till.. så det blir augusti, september och oktober.. och sen ska jag göra en ny scint och utifrån den ska det tas beslut om fortsatt behandling.. Om jag ska få cytostatika i tablettform eller om jag slipper cyton helt och hållet.. det får vi se då…

allt är positivt.. fast det hade varit roligare om metastaserna var helt borta.. men jag kan inte begära allt.. men det är i alla fall inte negativt.. och tre månader med cyto fixar jag.. det är 9 veckor till.. och det fixar jag.. men hjälp av familjen och goa människor som kommer med glada tillrop i kommentarerna…

Det lär bli ett glas vin ikväll.. om inte två…

var de det där med taxin.. det är så här att jag är ”ensamåkare”.. jag ska alltså åka själv i taxin.. ingen annan ska med.. och det har de lite svårt ibland på sjukreseenheten att förstå… men jag säger som det är.. att jag är infektionskänslig och får på inga villkor åka med andra människor.. för de kan ha någon infektion.. jag har haft en blodförgiftning.. jag vill inte ha fler.. och den där blodförgiftningen berodde på att sonen fick en helt vanlig halsfluss.. jag fick också halsflussbakterierna.. men jag fick en sepsis istället för halsfluss.. och det vill jag inte vara med om igen.. för det är inte det roligaste som finns att ligga isolerad på infektionskliniken på sjukhuset kan jag meddela… så nu när jag går på cyton så har jag mindre vita blodkroppar och alltså är jag infektionskänslig.. och därför ska jag åka själv.. hade jag inte haft det hade jag naturligtvis inte åkt taxi.. utan buss till och från sjukhuset… men eftersom jag är det just nu så åker jag taxi.. för att bli inlagd för någon infektion har jag inte lust med.. det räcker med de sjukhusbesök jag måste göra…

Sola lyser och jag lyser ikapp med den!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser