Jag är här

Fast det har varit liten för mycket den här veckan.. har inte haft lust att blogga.. och jag har inte varit inne på bloggen överhuvudtaget..

Jag mår bättre.. men jag är fortfarande inte glad över hur jag har blivit behandlad…
Jag pratade med cytostatika tjejerna.. om det där med att jag inte har något förtroende längre för min läkare.. vilket jag som patient faktiskt kan kräva.. jag kan kräva att h*n vet hur rutinerna är.. jag kan kräva att de ska veta hur operation går till.. och vilka kriterier som spelar in för att man ska få den operationen…
Det är inte jag som patient som måste ringa runt och ta reda på fakta.. speciellt när läkarna på regionens ledande sjukhus talar om att alla onkologer faktiskt ska veta vilka kriterier som gäller för mig.. när det ser ut som det gör för mig… Det var som kirurgen sa till mig när jag satt där på sängen i rum 8 på avdelning 37 på Sahlgrenska… att det är onkologen som ska veta.. vet han inte så ska han ringa och fråga oss.. innan han ger positiva besked till patienten.. och han hade en månad på sig att göra detta… och sen hade ju syrrorna på avdelningen kunnat ringa mig och då hade jag blivit ledsen.. men inte lika ledsen som jag blev nu.. för att jag faktiskt åkte 20 mil enkel resa för att få ett nej… Det är alltså onkologen som gjort fel..

Jag har även pratat med min kurator.. hon om någon förstår hur det är och känns där inne i hjärteroten…
Hon skulle ta ett prat med syrrorna på avdelningen.. för hon tyckte också att det var dåligt gjort av onkologen..

Det stora problemet som alla säger är det att de bara har en onkolog bundet till avdelningen.. men det är inte jag som gjort fel.. och som gör att jag idag inte längre litar på honom/henne… för det är h*n själv som satt sig i den situationen… vilket faktiskt är lite skrämmande.. för tankarna blir så många fler hos mig.. för jag har tappat allt förtroende för honom/henne.. är det något mer de undanhåller för mig… för det blir lätt så.. att de andra tankarna också kommer.. hur ser det egentligen ut där bak i min rygg… har ”mina kompisar” där bak i ryggen vuxit fast doktorn säger att de inte har gjort det… är metastaserna fler.. Som ni ser så har tankarna bara blivit fler och mer obehagliga sen det här hände.. för som jag sa tidigare.. tankarna har vuxit till sig.. och jag litar inte längre på min onkolog.. vilket jag tror att alla vill.. alla vill väl kunna lita till vad deras läkare säger… eller..

Jag vägrar ha något med denna onkolog att göra.. de får på något sätt fixa detta.. för det är inte heller mitt jobb.. onkologen har lön och det är hans/hennes jobb att veta.. eller ta reda på hur det är.. genom att lyfta en telefonlur och ringa till dem och prata med dem…

Jag ska ha en annan läkare.. så det så…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

10 svar

  1. Hej Pys.
    Åh! vad glad jag blev att det stod att Pys är här igen.Förstår att det har tagit tid att smälta allt.
    Har inte Läkaren bett om ursäkt att han åsamkat dig så mycket bedrövelse?
    Får man en ursäkt känns det kanske bättre om man upplever att dom förstår vad dom ställer till med. Om dom nu förstår det.

    Ja, är till- liten borta så blir det inte bra,och du sitter och är arg på denna jäkla gubbe i ditt sinne.
    Ha nu en bra helg.
    Kram Lillemor

    Hej Lillemor
    Jag sitter inte och låter honom ta en massa energi ifrån mig.. för det är han inte värd.. och jag behöver min energi till anna än att sitta och gräma mig.. för nu är det som det är..
    Pratade med cytotjejerna i onsdags.. för jag försökte få tag på dem redan i tisdags.. men då ringde de inte upp.. utan jag fick ringa en gång till på onsdagen.. och jag sa som det var att jag inte har någon som helst förtroende för min onkolog och att jag inte längre kan lita på honom.. aldrig mer.. och det är inte mitt jobb att leta upp en ny som jag kan få förtroende för..

    Nej, han har inte hört av sig… så det lär han få höra… för jag kan tänka mig att träffa honom med maken… och tala om hur jag har mått av den här historien och att jag nu vill ha en ny onkolog… för att jag vill detta..

    Kram Pysan

  2. Hej Pys!
    Inte så konstigt att du har varit lite nere av allt som hände! Någon gång är det heller inte så konstigt att luften går ur dig och du faller igenom lite grand. Det är ok. Man FÅR göra det vet du!!!
    Pyssla om varandra så gott ni kan nu, du och maken!
    Stor fredagskram på dig!!

    Jag är i alla fall inte helt borta.. eftersom det är lördag idag.. men jag kramas gärna med maken ändå… 🙂
    Och att falla igenom måste jag få göra… för att kunna resa mig större och starkare än jag var när jag föll..

    Kram Pys..

  3. Pysan!
    J ag förstår så väl att du är besviken, bitter roch ledsen!!
    Du har det jättetufft och jobbigt med din svåra sjukdom och alla bakslag som du fått…men ibland tycker jag nog att du fightas mot fel personer…..
    Kanske din onkolog gör så gott h*n kunde…ingen är ofelbar och h*n kanske gjorde det h*n trodde var rätt?!
    Kanske h*n faktiskt har empati för dig och din sjukdom men gjort lite misstag…
    Antar att du inte lägger ut detta , men jag menar inget illa…jag vill bara belysa att allt inte alltid är som man tror….
    Hoppas sååå att du klarar av allt detta…..och att du blir frisk igen….kram ia

    Han är en doktor i vit rock som tror han vet hur det är.. för det är alltså inte första gången som han har bettet sig ”konstigt” mot mig.. och när jag pratar med kuratorn om honom så förstår jag att det är fler som känner som mig.. dessutom vet jag en som när jag talade om vad jag tyckte och tänkte om att han svor mot mig.. så säger en mycket nära vän att hon inte heller kan ”med” honom… så där är vi lika…. och varför skulle jag inte lägga ut den här kommentaren för.. du säger ju själv att du belyser från en annan vinkel… bara det att den vinklen inte stämmer in på min onkolog…
    Dessutom har jag rätt att tycka som jag vill.. på min blogg.. och jag har så svårt för honom… fast du kanske hade haft lätt för honom.. vi människor är olika och ibland fungerar inte kemin.. men för den skull ska man veta fakta… för jag är inte den siste till att ha skelettmetastaser och inte få denna operation.. och han ska vara påläst på sin patient.. för det finns inget värre när de sätter igång att läsa innantill ur journalen…

    Kram Pys som inte tar bort någon kommentar om den inte strider mot mina regler…

  4. Hej,
    välkommen tillbaka. Jag är glad att du orkar och år tillbaka igen efter det förfrliga som har hänt dig på sjukhuset. Saknad av mig och andra. Du har 100 % rätt, du ska inte behöva åka hela vägen för att få veta att operationen inte blir av. Kirurgen har också rätt, om onkologen inte vet något ska han fråga dem andra läkare och inte låta dig komma och få ett NEJ. Jag fd syrra är uppriktigt ledsen för det som har hänt. Stå på dig att få en annan läkare, för att ett förtroende för en läkare är väldigt viktigt att ha. Kram och trevlig söndag önskar Liba

    Ja.. och förtroendet för onkologen har jag inte längre.. fast han ska få veta att han lever.. och att man gör inte så mot en patient… så är det bara…

    Kram Pysan

  5. Skönt att se att de inte knäckt dig helt. Visa vad Pysan går för nu!

    Det ska mycket till för att knäcka mig helt..
    Fast jag hade inte så stor lust att blogga efter den där vurpan..

    Kram Pys

  6. Hej Pys!
    Tack för kramar!!
    För min fd svärmor är det illa…. Hon har nu bara en lunga som fungerar, slutat äta och dricka och ligger med syrgas och morfinpump (tack och lov för det…)
    Tiden är knapp kan man säga.
    Jag mår bra,, så bra jag kan må i alla fall tror jag.
    De säger att jag är färdigbehandlad och att den behandling jag genomgått var i förebyggande syfte,, så jag får lita på det.
    Hoppas att du mår bättre och stå på dig angående ny läkare!!
    En del ska inte jobba med människor…

    Kramar

    Jag mår bättre.. men ändå är det en liten mask som gnager där inne att om jag hade.. om inte det fanns väntetid.. om inte om fanns så hade jag varit opererad med den op jag ville ha.. och som jag inte får/fått… *grr*
    Tänker på dig och Hjärt!! Är det cancern det också??
    Glad att du är färdigbehandlad… och att inga cancerceller syns.. jag ska inte säga så mycket mer.. än att jag är väldigt glad för din skull och kramar kan man aldrig få för mycket av.. så du får en hög här.. Må nui så gott så hörs vi…

    Pöss Pysis

  7. Ja visst är det cancer.. Det är inte Hjärts mamma, utan mitt ex´s mamma, det vill säga mina barns farmor, nog så illa…

    Har tänkt så mycket på dig och lidit med dig över den otroligt inkompetenta läkaren! Om man bara kunde känna att man får upprättelse!!

    Trots att jag är ”färdigbehandlad”, så hänger dt över mig hela tiden.. Finns det på flera ställen? Är den någon förirrad cell som tagit sig vidare någonstans?
    Jag är glad och tacksam i såna stunder att jag kan skriva av mig lite, plus att jag har en alldeles strålande terapeut att prata med.

    Många, många varma kramar

    Dem här jävla sjukdomen.. jag hatar den.. det är så konstigt.. Innan jag fick cancer så visste jag knappt att det var så utbrett som det faktiskt är.. så fick jag bröstcancern och en bra terapeut blev bloggen.. och utan den hade jag nog varit ett liten blöt fläck på ett psyke någonstans… för det är så skönt att kunna skriva av sig här..

    Är jätteglad att det finns någon därute som tänker på mig.. och det är så skönt att få höra det här..

    Det där med den där förvirrade cellen känner jag igen.. Vi har nog denna tanke allihop.. och ibland dyker de upp… och då hoppas man att de kommer där de faktiskt går att behandla… jag blir aldrig frisk.. men jag kan bli så stark att jag kan börja jobba igen… och ta hand om mitt liv… och göra det bästa av min situation…
    Tänker på dig också..
    Kram Pys

  8. Bra att du är tillbaka igen, även om det är tufft. Du är en av de starkaste personerna jag känner.
    Mod och styrka vännen, mod och styrka!

    Ja.. jag ska försöka.. men ibland så bubblar de upp.. ock jag blir så arg.. på mig själv att jag lägger en massa energi på detta.. för det finns inget jag kan göra åt det som det är idag.. och jag får vänta så snällt på ny kallelse… men nästa gång jag är på sjukhuset så ska de få veta att de lever… och hur jag faktiskt har mått.. och att jag numera inte har något som helst förtroende för min onkolog.. och det måste jag ha…

    Mod och Styrka vännen..

    Kram Pys

  9. Hej!
    Självklart kommer tankarna om läkarens ärlighet om du vill veta allt, är det hans skyldighet att säga allt. Det är så lätt att måla fan på väggen annars i din situation. Så här efteråt har många tankar snurrat i mitt huvud också för ibland undviker de vissa frågor men min dotters läkare var åtminstonde ärlig (båda läk. för hon bytte) och sa de inte kunde bota henne men skulle göra allt för att hålla det tillbaka vilket jag också tror de gjorde. Sköterskorna var fantastiska och höll alltid modet uppe, min dotter var psykiskt stark precis som du verkar vara håll dig kvar med näbbar och klor du kan klara det.
    Varje fall är unik och det går inte jämföra med andra.

    Jag håller på dig, vännen. Genom att läsa din blogg kan jag sätta mig in i en del av känslorna, för min dotter ville inte prata om det men visade alltid en styrka och tappade aldrig hoppet det är också en styrka i sig.
    Jag vet inte hur det känns men kan förstå en hel del. Hmm, jag tror du förstår hur jag menar.
    Hjärte kramar
    Birgitta, Carolas mamma

    PS. Säg till om du tycker det är jobbigt för dig det jag skriver.

    Snälla Birgitta.. du får inte sluta att kommentera mig.. jag gillar dina tankar och dina kommentarer.. och sen så har du ju så rätt när det gäller att varje cancerfall är unikt.. inget fall är något annat likt…
    Läkare är ett släkte för sig.. det finns en och annan som är som änglar.. men ofta är det sköterskorna som är änglar som får sopa upp spillrorna av patienten som läkaren har sänkt och sen bara gått därifrån..

    Jag hoppas att jag kan ge dig lite perspektiv på hur din dotter har tänkt.. och framför allt har känt.. och jag hoppas att jag kan förmedla lite.. och att du får glädje av min blogg..

    Och det är alltså inte alls jobbigt att läsa dina kommentarer.. utan fortsätt att skriv..
    Kram i massor
    Pysan

  10. I’d need to test with you here. Which isn’t something I normally do! I enjoy reading a put up that can make individuals think. Additionally, thanks for permitting me to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: