Sovedag och muntorrhet..

Hur kul är det att vakna och får börja med att hosta så att jag överhuvudtaget få fram ljud över mina läppar.. När jag väl var uppe och slog mig ner vid datorn…. så drabbas jag av muntorrhet.. jag får det ibland och ibland är det mer och ibland är det mindre.. idag är det mer.. och så även har jag sovedag.. och det är inte heller en bra blandning av biverkningar.. man somnar till.. vaknar till av att tunga sitter fast i gommen… då tänker man att nu skiter jag i det här.. men så klappar ängeln jag har på vänsteraxeln mig på tinningen och ber mig att tänka till.. att så här ska du inte tänka.. Nu tar du dina tabletter och så glömmer vi biverkningar och tar dem och så lever vi livet.. och njuter av varje sekund du andas…

Sovedag är rätt så mysigt.. man sitter där vid datorn och så plötsligt så befinner man sig någon helt annanstans.. fast muntorrheten kan jag vara utan… men de där små soveminuterna vill jag inte vara utan.. de är rätt så sköna faktiskt.. och jag känner mig piggare…

I förgår fick jag plötsligt ont i högersida vid midjan.. och vissa rörelser fick mig att nästan vråla ut min smärta.. men naturligtvis så började mina tankar om att metastaserna har förökat sig.. ända till jag lugnar mig och börjar tänka till.. och upptäcker att min troskant är just där.. och det är den som har skurit in i midjan på mig… dessutom hade jag ju tagit droppar och de får mig att få magknip och detta tillsammans med trosorna gjorde att smärta uppstod.. och därför blir jag inte så orolig.. men de första minuterna som man inte inte vad det är och då griper ångesten om en och hjärtat sätter igång och tokslår och magen snörper ihop sig som en stor hård klump.. och hjärnan slutar att fungera.. till ängeln få mig till att få tillbaka förståndet… och livet blir så mycket lättare att leva.. och lugnet lägger sig över mig och jag mår så mycket bättre…

kommer det en kallelse… om ny scint och åb till onken och då bryter man ihop igen.. och tankarna på att inte medicinen inte har hjälpt utan de har blivit så många fler.. och de växer så det knakar… tills ängeln knackar på mig igen… hon är fantastisk.. och jag har börjat att tycka om feer och änglar.. men inte alla.. det finns änglar som man bara vill ha.. och det finns änglar som man nästan spyr av…

Det ska vara gôtt att leva.. och det är det jag gör..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Blir ledsen på sånt här

Det cirkulerar just nu en hel del mail från olika kvinnor och de är skrivna på engelska… Sarah Holmes, Bridget och Abigail är några av dem..

Dessa stackars kvinnor skriver att de har cancer (bröstcancer) och så vill de att man tar hand om deras förmögenhet och detta är bara ett av många sätt att försöka lura av en pengar.. Nigeriabrev kallas det också..

De skriver också om att deras män.. Förmögna sådana har dött och lämnat en stor förmögenhet och genom att de själva har bröstcancer så tycker de att jag ska fixa att donera deras pengar…

Men snälla människor.. har de tid och ork att skriva långa snyft mail så kan de donera sina pengar själva…

Sen gillar jag inte det där att man skriver saker om tumöer..
Ett bra exempel hittar ni här.

Tydligen är det fritt fram att skoja att man har en tumör och man är journalist..

Jag får skoja om min knöl.. men det är min knöl.. och min kropp och jag skojar så mycket jag vill om den…

Men jag skojar inte mycket om någon annans cancer.. inte ens de godartade tumörerna.. för en dag är den inte god längre…. och då sätter man skrattet i halsen…

Fast vi lever ju i en hård värld.. och vi vet ju att Ab inte har mycket empati..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,