Hår och livsandar och en kropp som leker med lab

Mina livsandar har börjat att vakna i mig.. det börjar bli ljusare och jag ser småfåglarna som har börjat att kvintulera..
Jag oroar mig lite för mina blommor på balkongen.. om de har överlevt eller om de inte klarat vintern…

Tankarna är inte så dumma längre utan jag inser att jag antagligen kommer att överleva detta och jag har inga direkta biverkningar.. mer än torra fötter, en dum högerhand och nageltrång.. Ja, ni läste rätt.. nageltrånget kommer av att jag äter cytostatikan… xekloda är min överlevnad.. men samtidigt så måste jag sköta om mina fötter på ett helt annat sätt än vad man ska göra i vanliga fall..

För jag har ju träffat Mannen som jag har så svårt för… Onkologen som inte ens gav mig ett förlåt för att han skickade iväg mig till Göteborg utan han försvarade sig att så har de gjort innan… Men som överläkare på onkologen så ska han vara upptodate… och inte försvara sig med att de har opererat kvinnor med metastaser innan.. Det är ingen ursäkt…. Maken var med och han är en bra människokännare och det han sa om onken stämmer så bra… och det var inga snälla ord han sa om onken.. vilket gläder mig väldigt mycket..

Jag var och tog prover i torsdags inför samtalet med en av sköterskorna på 73:an… och det var både positivt och negativt…
Det dåliga var att mina prover inte var så bra… utan det såg ut så här:
Neutrofila 1,4
Vita 2,6 (gränsen för cytostatika ligger på 2,5)…
Trombocyter 64 (gränsen för att få cyto är 75.. och normalvärdet är 130 och uppåt..)… Så nu ska jag ta en ordentlig diskussion med mina trombocyter så de lär sig att de ska stiga även om jag äter xeloda… och att xeloda inte är farligt.. utan de ska uppföra sig som vanligt… och inte bry sig om vad jag stoppar i munnen,,,
Hb:t var inte heller mycket att hurra för.. värdet var nämligen 98.. så det är inte konstigt att jag sitter och somnar framför datorn på förmiddagarna och tidig kväll..
Det positiva var att nu får jag en vecka till utan cyto.. och dessutom sa onken att jag ska gå ner från fyra (4) till tre (3) tabletter både morgon och kväll…

Det värsta just nu är nageltrånget och min högerhand…

Vi tar nageltrånget först.. jag var till vårdcentralen och distriktssköterskan.. och när hon såg tån förstod hon att jag har ont..
Svallköttet täcker nästan halva nageln.. Hon tog bort lite och så gick hon och hämtade en läkare.. det var samma doktor som kände på min knöl och som skickade iväg mig till mammografi en gång i april 2006.. Hon tittade på min tå och sa att den där måste opereras.. så nu har jag två operationer att se framemot.. Sen satte sköterskan på lapis (silvernitrat) för att få ner svallköttet.. detta gör att huden blir svart.. och att man sen kan dra bort bitar av köttet.. och så skickade hon remiss för operation av mitt nageltrång..

var det ju min högerhand..
Den fungerar inte som jag vill.. känselbortfall och stickande känsla.. tänk dig att du klär hela handen i plåster.. så känns det på ett ungefär.. när jag känner på saker… Långfingret vill inte alls vara med.. jag kan inte kupa handen.. och jag har väldigt svårt att skriva.. både förhand och på tangentbordet.. dessutom gör det ont när jag har skrivit mycket som nu..

Jag avslutar detta inlägg med en bild av håret vecka 14… så håll till god:


(Klicka på bilden för att se den större… )

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inför morgondagens första övning..

I morgon ska jag börja med Xeloda.. en liten bajsbrun tablett… på 500 mg.. och jag ska ha fyra (4) stycken… efter det att jag har ätit..

Jag har inte ätit frukost på år och dag.. om jag inte bor på hotell.. men nu är det så att jag har fått strikta order om följande:

  • Äta en ½ timme innan tabletterna tages.
  • Ta tabletterna samma tid på dygnet, och jag har bestämt mig för 11 och 23.. för då hinner jag vakna till och få i mig lite yoghurt.. för det är det som är lättast att få i mig…

Dessutom är det väldig viktigt att jag hör av mig till syrrorna på avdelningen om följande händer:

  • Diarré ~ om jag har fler än 4 bajsomgångar/dag…  eller jag får det nattetid..
  • Jag får stomatit (det är sår, det svullnar och jag får ont i munnen)
  • Mina fötter/händer  som redan har neuropati, kan nu bli ännu värre för fötter och händerna kan svullna, få rodnader och smärta… så kul det blir om jag får det här.. kallas också fot-handsyndromet
  • Om jag får matleda så jag inte äter mycket lite.. och att jag kräks mer än 1 gång per dygn…
  • Om jag får bröstsmärta från mitten av bröstkorgen.. det är så att har man lite kärlkramp så kan den förvärras.. Jag har inte haft något innan..  men man vet ju aldrig..
  • Och så det där vanliga.. om jag får Feber över 38 grader eller andra tecken på att jag har en infektion..

 

 

Jag har också fått en dagbok.. där varje siduppslag är en cykel.. och en cykel är på tre veckor.. De två första veckor äter jag mina tabletter.. och den sista är viloveckan.. sen börjar nästa cykel… jag har fått dagbok för 8 cyklar.. så sista datumet blir alltså 2/5 2010… och bara se så långt in i framtiden har jag svårt för… eftersom jag inte vet…

Det lär ju komma rapport om detta och biverkningar så fort jag får några.. Dessutom lär det bli en hel del skitsnack.. och om man då tänker på hur det är med mina A:n .. så gör det ju inget om det som kommer blir lite lösare än vad det är nu.. Jag kanske inte får diarré.. och jag kanske slipper att bli förstoppad.. utan det kanske blir perfekt… Jag får försöka sikta på detta… för det är inte kul att bli varken förstoppad eller ha diarré..

Jag kanske blir fullkomligt normal av detta!!!

Min kropp.. min själ.. och mina tankar..

Mymlan ville denna vecka att vi skulle blogga om kroppen… och därför tänker jag göra detta nu.. för jag får ju börja med att säga att det är min hjärna.. min cytohjärna som totalt hade glömt bort att jag skulle göra detta.. den där cytohjärnan som gör att man glömmer hälften av det man tänkt att man ska göra..

Glömmer saker.. glömmer ord.. fast inte det där som är urviktigt.. som läkartider och behandlingstider.. de glömmer man inte.. men jag kan glömma ord.. som jag ska skriva i bloggen… och då har jag maken som bollplank.. och det kan vara vanliga normala ord som man använder dagligen.. och det kan bli fruktansvärt frustrerande.. Det kanske inte låter så farligt.. men det är hemskt.. att glömma helt vanliga ord.. och jag kommer inte på ordet.. tänk er själva.. ni sitter och bloggar och så är plötsligt ett ord bara borta ur hjärnan.. man försöker på alla sätt komma ihåg det.. och till slut finns ingen annan råd än att fråga den älskade maken om råd… han blir nästan lite fnissig att jag glömmer såna där vanliga vardagliga ord… men han hjälper mig ändå..

Dessutom så fryser jag om huvudet just nu.. inget hår som skyddar och värmer mitt huvud… men nu ska det börja växa ut igen.. och jag bara längtar..

Om vi sen fortsätter från den där hjärnan som går på halvfart neråt mot fötterna.. så kommer vi till de där två som män och bebisar gillar… brösten… jag har varit enbröstad sedan den 14 augusti 2006… men nu ska jag bli hel igen… det där att vara amputerad.. för det är faktiskt det man är.. när de har tagit bort en kroppsdel.. tänker inte folk på.. att vara amputerad är ofta när man saknar ett ben eller en arm.. men man tänker inte på brösten då.. men de är också en form av amputation när man blir av med bröstet… för det är en kroppsdel.. man tar bort… och så ska man lära sig att leva utan bröstet.. vilket kan vara lika svårt som om man tagit bort ett ben eller en arm.. man måste lära sig att leva med detta… för mäns blickar faller ofta på kvinnans decotage.. och om där då bara finns en.. då ser man att de tittar än mer… även om jag inte är storbystad.. så saknar jag mitt bröst.. fast nu.. nu ska jag bli hel igen..

Vi fortsätter vår resa neråt i min kropp.. eller rättare sagt.. vi får göra en liten avstickare upp mot vänster nyckelben.. där det sticker ut en liten rund knöl.. detta är min lilla port-a-cath som syns.. en liten plastdosa.. som de sticker i när jag får cytostatika och som gör att jag kan få medicinen utan att mina blodkärl i armen tar stryk… för cytostatikan är kärlretande.. och jag har inte lust att mina kärl ska bli hårda och ha lätt för att spricka.. när det finns saker som underlättar både för kärlen och för mig… jag älskar min port..

kommer vi då till magen.. detta som kvinnor gärna inte vill ha.. men som man kan få.. speciellt om man har fött barn.. då får man en sån där vacker bebismage.. fast det ligger inte någon liten bebis där… men magen har man… vilket är lite konstigt… men denna kommer på mig att bli ett nytt bröst.. magen min flyttas alltså bara två våningar upp.. jag får ett nytt bröst.. och får en platt mage på köpet.. fast jag får också en ny navel… jag älskar min navel.. man kan gömma småsaker i den.. och jag hoppas att min nya navel kommer att se likadan ut som den jag har nu… inuti min mage är det lite si och så.. det är ju så att cytostatikan är duktig på att se till att man får förstoppning… och genom att jag även går på morfin så blir förstoppningen än värre… så jag pratar med min mage.. jag hotar den med droppar… laxoberaldroppar.. för att få igång magen.. bara detta hot gör att magen faktiskt sköter sig ett par dagar… sen är det dags igen… och så håller vi på…

Ryggen då.. det är ju där jag har tre av mina ”kompisar”.. de där små knölarna som de upptäckte i mars.. de där små som betyder att min cancer har spritt sig.. att jag är kroniskt sjuk i cancer.. att jag aldrig blir frisk… men jag har sagt det en gång.. och jag säger det igen.. jag ska hoppa fallskärm när jag fyller 90.. om de så är det sista jag gör på den här jorden.. innan jag går ut genom grinden…

Den fjärde och sista kompisen sitter i bäckenet..

har vi då armar och ben… Benen är två relativt bra fungerade spiror… och jag kan ju ta mig fram bra mycket bättre nu… sen jag fick min rollator… Jag knallar på… med neuropatin som gör att det kliar och lite bortdomningar i fötterna.. så ibland känns det som om de inte är med… fast de är det.. eller när det känns som att de sover.. den där kliandet och stickandet… så har jag det dygnet runt… och så även i fingrarna och händerna… men det kommer ju att bli bättre nu när jag slutat med idegrans dekokten..

Annars är min kropp full av diverse ärr.. jag och sonen räknade en dag.. och kom fram till följande resultat:
1 ärr i bakhuvudet efter hundbett
1 ärr i pannan sen jag gick in i en skylt
2 ärr ovanför vänster armhålla för insättning gånger 2 av port-a-cath…
3 ärr ovanför nyckelbenet för insättning, utplockning och insättning igen av port-a-cath.
1 ärr modell större där bröst och lymfkörtlar suttit..
1 ärr på höger ben för bortplockandet av en fettknöl.
1 ärr på utsidan av vänster överarm för bortplockande av en fettknöl.
1 ärr på undersidan av vänster överarm för bortplockande av en fettknöl.

Nu kommer min lista på ärr att bli längre… eftersom jag ska få ett nytt bröst.. så uppdatering lär komma…

Jag är ändå himla nöjd med min kropp.. fast alla skavanker och annat som finns där.. så fungerar den tillfredsställande och utan den hade jag inte varit den jag är idag…

Jag tänker alltså finns jag till!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Uppdatering

Lilltösa åkte hem idag.. efter lite mer än en vecka.. det går så fort när hon är här.. för hon hinner knappt hit förrän hon åker igen känns det som..

Veckan som kommer är som vanligt…
Stick i fingret i morgon… och så cyto på tisdag.. om mina prover är bra.. och då ska jag också ha den där benstärkarblandningen som jag får var 4:de vecka… och så ska jag ju dopas.. det får man inte glömma.. det höll syster på att göra förra gången.. och hon hade till och med skrivit in att jag fått den i min journal.. hade varit snyggt om jag då inte fått den.. tur att jag kom ihåg någonting… annars hade hon kanske åkt dit.. för felbehandling av något som jag inte fått..
Sen får jag vänta tills jag har träffat onkologen.. jag vet att jag ska genomgå skelettscinten den 13.. alltså.. jag ska ligga i kistan igen.. jag hatar det… usch!!

Vädret är skit… det är mulet.. och det har regnat en rejäl skur.. och det är inte så kul… jag vill ha sol och värme nu… faktiskt.. fast jag inte är en sån som ligger och steker mig i solen.. så vill jag ändå ha sol och vackert väder…. för det är så skönt….

Tror ni inte att jag höll på att ramla över katten idag också.. han är heltokig nu.. ska gå mitt framför mina fötter exakt hela tiden när jag är uppe.. och jag börjar bli så trött på detta… det har gått för långt nu.. orkar inte med katten längre.. fast hjärtat gråter på mig.. för han är rätt så mysig när han vill.. men jag är rädd att ramla nu.. än mer än jag var innan… för nu vet jag att det kan hända.. och det händer fort.. innan man hinner blinka så ligger man där på golvet… för tänk om inte Den älskade maken är hemma och kan hjälpa mig upp.. för upp kommer jag inte själv…. tänk om jag faller och blir liggande.. i flera timmar.. utan tillgång till telefon… det skulle vara just snyggt…

För det verkar så att han ska ha omkull mig… vet inte om det är för att jag ramlade och tycker att det är så.. men jag tycker att han är mer framför fötterna på mig nu än han någonsin har varit… trist men förbannat sant..

Det gör ont i mitt knä.. det är ömt och svullet.. och så lite blått.. men svullnaden och ömheten gör att det gör ont att gå…
Stortån är inte heller helt felfri.. det ömmar ibland i den..men idag kan jag iaf böja den.. det kunde jag inte igår..
Så det går framåt för mig…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Dagen efter olyckan

Jag är uppe…
Efter olyckan igår så är det så här med mig:
Jag har ont i min högra stortå.. och den är lite svullen och lite blå…
Vänster knä har ett rejält blåmärke.. och där gör det också ont…
I höger knä gör det inte ont längre… och det känns bra…
I vänster hand gör det knappt ont.. vissa rörelser gör ont…

Jag tar mig fram i lägenheten.. men det blir ingen längre promenad idag.. för jag har ont.. och jag haltar fram här..

Jag hade väl det på känn att det skulle hända någon gång
För det är inte första gången jag höll på att trilla över katten.. och nu hände det.. och jag blev nog mest rädd.. fast jag har ont på diverse ställen.. men jag är inte bruten någonstans…

Så nu ska jag ringa så att katten kommer härifrån.. för detta vill jag inte vara med om igen..
För en liten är på ingång.. och den kan jag lära upp.. att inte gå framför fötterna på mig…

Nu ska jag läsa bloggar..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Solen lyser

Och idag mår jag lite bättre…

Fast jag är sur att solen lyser och det blir en fin dag.. för nu ska jag till sjukhuset och då är man instängd.. och så skulle det enligt maken regna i eftermiddag.. lagom tills jag kommer hem.. hur kul är det på en skala???

Jag har tryckt i mig alla tabletterna… och jag hör svalorna som cirkulerar utanför fönstret… jag ser ungarna som släpar fötterna på väg till skolan…
Och det är ju livet… jag hör hur det skvalar inne på toa.. den rinner.. så den älskade maken får idag tillkalla vaktmästaren.. så han får fixa den.. jag är inte hemma…

Jag återkommer när jag kommer hem från sjukhuset… och då ska vi se om jag har något vettigt att blogga om… som det verkar nu så är jag rätt så bloggkörd.. har inga idéer alls… för de idéer jag har måste jag ha Den älskade makens hjälp med.. och han är som han är…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,