Hår igen och lite om mig och ett litet fan

Det finns en ny bild av mitt hår under rubriken ”HÅR”..
Vill ni kommentera detta så ska ni göra det.. gör ni inte detta så kommer de kommentarerna obevekligen att tas bort…

Annars är det bra med mig.. jag är fortfarande trött.. men med ett Hb på 96 så är det inte så konstigt att jag är trött.. och sitta och sova har jag inget problem..

I morgon ska jag gå till klåparna på lab på vårdcentralen.. och jag hoppas att de sticker rätt och sättet på plåstret över stickhålet.. så jag inte har stickhålet där tejpen sitter… för det är bara stick i fingret…

Jag har fått en kallelse.. och nu gör vi ett nytt försök.. jag ska till plastiken och träffa doktor H.. Jag har träffat doktor H en gång innan och han är mycket kompetent och en sån där som man får förtroende för direkt.. Så det ska bli väldigt kul att höra vad han har att säga.. så det här med mina tuttar fortsätter.. för jag vill ha ett nytt bröst nu… jag har väntat längre än de flesta.. och nu är det väl ändå min tur… tycker man..

Emil Kramer… vårt speedway hopp.. har kört ihjäl sig.. i den berömda kurvan vid sjön Ymsen… ja, där Ymseborg ligger för er som läst Arnböckerna.. Jag tänker på hans dotter.. som just innan jul blev faderlös…
Det är inte första gången som den feldoserade kurvan tar människoliv.. och Emil var inte den första och han lär inte bli den sista.. så de måste göra något åt den där kurvan nu.. för svänger man inte så åker man rakt in i den där bergväggen…

Jag måste göra något nu så jag blir lite gladare..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Det kom en sak med posten

Jag brukar få vita fönsterkuvert men Regionens logga uppe i ena hörnet.. alltså en kallelse för någon undersökning eller ett återbesök på sjukhuset…

Men igår låg där ett svart kuvert… och bara förnamn och efternamn samt min adress… jag öppnar det och läser det fina kortet och öppnar det som ligger i bubbelplast… något so sonen snabbt konstaterade.. han gillar nämligen bubbelplast mer än han gillade innehållet…

Det som låg i ser ni nedan.. men då kortet är otydlig så ska jag tala om vad det innehöll..

cancern 004

En berlock med ring och ordet ”Pysan” ingraverat, en rosa rosett och två ”tuttar”, en berlock med ring och ordet ”Vera” ingraverat, en rosa rosett och två ”tuttar” samt den sista berlocken i form av en ängel…
Berlocken med mitt förnamn sitter redan på en kedja och tittar man ordentligt längst ner till höger på bilden så ser man också där en liten ängel… så fint så..

Helén jag säger bara Tusen tack för det otroligt vackra sakerna… jag bär dem med glädje..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Väntan är vår lott i livet

Annette vännen är med i Aftonbladet idag.. (du hittar länken till henne även under ”Bröstsystrar och andra” och då på hennes förnamn)..

Hon har fått diagnosen glioblastoma multiforme och då grad 4.. som är den typ av hjärntumör som har störst dödlighet… och som alla kan drabbas av…
Det som har hänt Annette är så utbrett att man knappt reagerar längre.. att man ska få vänta på VÅRD.. en vård som hon har rätt till.. men politikerna och de där högdjuren inom vården är så duktiga på att slå ifrån sig.. och tydligen är det brist på både kompetent personal.. och på strålningsapparater.. Så går det när man skär ner.. det är patienterna som kommer i kläm.. vad händer nu om Annette dör?? Vems är då felet…??
Kom inte och säg att hon ändå inte hade klarat sig.. för mirakel inträffar… det händer dagligen.. se på George.. han som var med i ”Himlen kan vänta”.. hur många månader var det han hade fått??? Och han lever i högsta välmåga… och inte verkar det som att han skulle gå ut genom grinden än…

det är bara att skicka en kallelse till Annette.. och säga till henne att hon är välkommen att få cytostatika på måndag morgon.. svårare än så är det inte..

Jag vet av erfarenhet.. att vi som är cancersjuka bara får vänta hela tiden.. det är väntan på kallelser.. det är väntan på undersökningar.. det är väntan på nya kallelser.. och det är väntan på återbesök till läkare eller till sjuksköterska.. alltid får vi vänta på någonting.. och jag har skrivit om det tidigare.. och jag skriver det i dag.. och jag kommer att skriva om det igen… för det är ett ämne som alltid är aktuellt.. för vänta får vi…

Annette som definitivt behöver få behandling.. för att få några fler månader med familjen.. så hon hinner förbereda sig för att gå ut genom grinden.. den där grinden som vi alla någon gång ska gå igenom… Fast i Annettes fall hoppas jag att det ska ta tid för henne att hitta grinden.. att det inte är nerhugget en massa träd så hon ser grinden och får för sig att gå in genom den i förväg.. utan det är snårigt och svårt att ta sig fram och grinden är väl dold bakom vildkaprifol och björnbärsbuskar…

Nu kära Region Skåne tar ni och skärper till er och ger Annette och alla andra cancerpatienter den vård som de har rätt till.. och försök inte skylla ifrån er.. för det är ni själva som har beslutat om personalneddragningar i vården… så ni har bara er själva att skylla… och skulle Annette dö i väntan på behandling.. då är jag inne på att jag ska polisanmäla er för mord.. för det är inget annat än mord… och det vill ni väl inte???

Till Annette så säger jag de där orden som en bröstsyster en gång i tiden lärde mig.. och det är:

Mod och Styrka!!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag jublar

Jag är så glad.. jag har fått till ytterligare ett a.. men det var inte ett G A idag.. utan ett vanligt hederligt stort A… men ändå.. det har varit på gång sen igår.. men idag kom det… Jippie-kay-ejj

Nu hoppas jag att jag kan äta lite under dagens lopp.. för jag har varit illamående sen jag fick cytostatikan i tisdags.. Jag som aldrig mått illa tidigare.. men det var som sköterskan frågade… om jag börjat må illa än.. och förra gången jag fick cyto.. nummer 19 alltså.. då började det.. och nu efter nummer 20 så är det lite värre.. och jag bävar lite för sista gången med cyto.. ifall jag blir illamående då också.. alltså efter själva behandlingen.. för illamåendet blir ju bara värre och värre efter varje omgång jag får..

Det finns nämligen inget som jag tycker är så vidrigt som att kräkas..rent kroppsligt alltså.. för det finns saker som jag tycker är vidrigare än lite kräks,, (men det skulle ta lång om jag skulle rabbla upp alla dem sakerna…) och jag håller mig helst ifrån att göra det.. och jag brukar klara av det rätt så bra.. kanske inte när jag har magsjuka.. men annars.. jag kräks aldrig… *ryser*

Har varit till affären och fått med mig ett paket hem till mig.. det var från Panduro.. och det är rena julafton här.. när jag nu ska öppna det.. sen var det lite post i brevlådan också när jag kom hem.. och förutom lite elräkningar så fick jag även en kallelse till min ”kära” onkolog…

Tiden för återbesöket var den 2 november klockan 11:00.. och nu har jag fått en ny tid.. Den 16 oktober klockan 11:30 ska jag träffa den ”käre” onkologen.. Det är nu… Rädslan kommer.. att det ser för jäkligt ut i ryggen och jag lika bra kan lägga mig själv i sängen för jag lär aldrig komma upp igen… han kommer att tala om för mig att jag ska plocka ut alla mina besparingar och åka iväg ett halvår med familjen.. för det är så länge ungefär jag har kvar..
Eller så är det för att jag ska fortsätta med cytostatika.. fast då i tablettform och de vill att jag ska börja med det så fort som möjligt.. och därför får jag en tid så nära sista cytotillfället de bara kan hitta åt mig.. för den 2 november är ju så långt tills dess… och de vill inte förhala något…
Fast det kan ju också vara så.. att det inte har hänt någonting med metastasjävlarna.. och att jag måste byta cytostatika… eller så är de helt borta och vill glädja mig… eller så är det någon annan av det en miljon tankar som kommer upp om varför de har bytt tid för mig…
Ångesten bjuder upp mig till dans.. problemet är att jag inte vet vilken sorts dans det blir.. och för det andra så vet jag inte hur ångesten är på att föra.. och det visar sig vara en eldig tango.. jag kan inte dansa tango.. och ångesten är en skit på att föra.. vet inte åt vilket håll vi ska.. och det ser garanterat inte ut som tango.. det vi försöker att dansa… fast jag kommer inte därifrån.. ångesten håller så hårt i mig att jag får märken i min själ… och jag känner hur alla tittar på mig.. och ångesten som kramar mer och mer energi ut ur kroppen på mg.. och ändå.. ändå släpper h*n inte taget om mig… och som tur är så behöver jag inte dansa så länge… bara en vecka i ångestens klor.. glad att de flyttade fram tiden…

Det är ju så här att vara cancersjuk.. man ser hela tiden saker som kommer i en grådaskig ton.. inte helt svart.. men heller inte helt vit.. utan det är mer eller mindre grått… och jag försöker tänka så positivt jag kan.. för jag behöver inte vänta tills den 2:a november… jag får besked nästa fredag..

David.. denna otroliga man.. som skriver så bra om sin cancer (lymfom-blodcancer) har en insamling till förmån för barncancerfonden.. Vill ni inte bidra till Rosa Bandet så kan ni gå in där istället.. för när man läser det här så inser man lite av vidden hur det är att förlora ett syskon.. Att när man är två år.. få veta att ens storasyster är sjuk i cancer.. och att hon går ut genom grinden tre år efteråt.. hon minns ju bara sin syster som en sjukling… inte som det glada och pigga syster som hon måste ha varit innan hon blev sjuk…. Jag hoppas att barnboken är bra.. och jag kan ibland önska att det fanns något för lite större barn.. men ändå inte så stora att de är tonåringar.. (för det finns många böcker för tonåringar om cancer, där tonåringar själva har drabbats).. En bok för de kring 8-12 någonstans.. antagligen att ha ett sjukt syskon… eller en förälder..

Jag har varit sjuk 1/3 del av min sons liv.. och jag lära aldrig bli frisk.. i alla fall inte friskförklarad.. för min cancer är numera kronisk.. och kan plötsligt dyka upp någon annanstans i kroppen på mig.. lever, lungor och hjärna är de organ som ligger närmans tankemässigt.. för det är ju dit de där små ”kompisarna” kan dyka upp på efter en bröstcancer diagnos.. för skelettet har jag redan betat av..

Nu ska jag öppna mitt paket från Panduro.. Hörs!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Behandlingen igår

Det var den näst sista.. och det känns faktiskt i kroppen att jag har fått en massa skit.. för jag har mina sovdagar… och jag går på mina vätskedrivande… och jag fryser om huvudet när jag går ut.. så nu är det varma mössan som gäller..

De vita låg på 2,6 igår.. så det var på gränsen för behandling.. den ligger på 2,5 och hade jag haft 2,5 så hade jag inte fått behandling.. så jag hade tur som sjutton..

Mitt blodvärde låg på 116.. så jag slapp EPO sprutan.. tjohoo.. alltid blir jag glad att slippa sticka mig själv.. för det är ju det jag gör.. varför ska hon sticka mig.. när jag kan själv..

Annars så gick allt som en dans.. förutom att jag någon gång under dagen tappade mitt mobilsmycke.. det där från Rosa Bandet som jag fick förra året av min moder… och nu är den puts väck.. och jag blir så ledsen.. och jag vill ju ha en ny… *gråter hjärtskärande*… för här har vi inte guldfynd.. då måste jag till den stora staden i söder.. och dit kommer jag inte.. har svårt att åka tåg själv.. och buss är det för mycket bakterier på.. och jag vet inte hur det är med mina medresenärer.. vad de har för sjukdomar.. jag kan bli smittad och jättesjuk.. speciellt om mina vita ligger så lågt… Alltid är det något…

Dessutom låg det en kallelse till mig när jag kom hem.. till den årliga mammografiundersökningen.. och jag blir så less.. varför i herransnamn kan de inte göra en varning i datorerna på det där stället som skickar ut kallelser.. att jag redan är inne i systemet… nä.. det ska gå genom automatik.. Vi är ca 7000 kvinnor som varje år får en bröstcancerdiagnos.. av dem dör ca 1500.. varvid det är ca 5500 som överlever… jag vet inte riktigt siffran av hur många som lever med en bröstcancerdiagnos men det är över 100000 och alla dessa får en kallelse till den årliga mammografin… vilka pengar sjukvården hade sparat i papper, kuvert och porto till alla dessa.. om de hade haft en varning på att de redan är inne i systemet och nyligen gjort en mammografi… för det är åtskilliga kronor.. och då hade de kanske sluppit att avskeda folk.. eller kunnat anställa fler inom sjukvården.. så inte tyngden hade blivit så stor på de som jobbar.. ett par extra nävar är aldrig fel.. eller tänker jag fel nu?

Nu ska sonen och jag iväg och hämta våra biljetter till Göteborg…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Fredagen den 20 mars kl. 11.40

Då kommer domen..

Sen vet jag..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kallelserna ramlar in

Nu vet jag…

Den 4 mars klockan 14.50 kommer jag att ligga i en maskin som jag aldrig testat innan..
Magnetisk Resonans Tomografi (MRT) är alltså där jag ska krypa in.. som tur är så kan jag få lugnande om jag nu vill ha det..

Den 6 mars klockan 9.10 kommer jag att sitta och hinka i mig en liter kontrastmedel..

Så veckan efter kommer jag väl att få en tid till doktorn.. så jag får veta vad som finns där inne i min rygg.. och mitt bäcken…

Håll nu tummarna för mig… för första gången vill jag att alla gör detta…

För nu behöver jag all tur jag kan få…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,