Vem gnäller mest?

Jag vill börja idag med att tycka till om gräs.. gräs är grönt.. dessutom så ska man inte skylla på gräset om man förlorar.. för det är samma gräs på hela planen.. antagligen har ni dålig kondis och då är det bra att skylla på något som inte kan försvara sig.. för det är väl inte konstgräs bara under vissa spelare???

Sen undrar jag vad försäkringskassan säger om det här.. för familjen lär ju på detta sättet förlora 3 månader av sin föräldraledighet.. för det är så många månader som är öronmärkta för pappan när det gäller att vara hemma med barnet.. och hur hade kommunen då tänkt göra med dagis… för de flesta dagis tar inte emot barn under året… och barnet har rätt till båda sina föräldrar… de hörs ju att de blivande föräldrarna tänker på barnets säkerhet i första hand… och som vanligt så är det pengar som styr.. när ska medmänsklighet och empati få lov att styra… det finns alltid undantag.. och när undantagen kommer så är de så lätträknade.. låt mannen få vara pappa…

När kan vi kvinnor få se ut så som vi är skapta.. för tydligen så duger vi aldrig hur mycket det plastikopereras… Dessutom anser han att han är Gud.. Han var inte ens attraherad av henne.. för mig sitter inte attraktionen i hur personen ser ut.. utan hur personen är inuti.. Kroppen är bara ett skal.. det är personligheten som är det viktiga.. och det kvittar hur mycket man än skär i en kropp.. för personligheten kan man aldrig skära i och göra om… inte ens om vi kvinnor stoppar in våra älskade bröst i en pyramid liknande form… för någon sådan protes lär vi aldrig få.. för det är det ingen som kommer att göra…

Det är bara att inse.. att som cancerpatient är man totalt ute.. utom möjligen under oktober månad.. då bröstcancer och cancer står högt upp på dagordningen.. och sen är det tyst resten av året…

Mina närstående.. mår dåligt de också.. för även om jag inte har en hjärntumör så ändras min personlighet också.. rädslan inför de olika undersökningarna.. oron och ångesten innan jag ska på återbesök.. döden som följer mig som en skugga.. tror ni inte kära läkare att detta förändrar en.. det är faktiskt inte bara närstående till hjärntumörspatienter som kan behöva hjälp och skottning… de ska stå där och heja på mig.. de ska stå där och ta hand om mig när jag faller ner i det mörkaste hål man kan hitta.. när ångesten kramar det sista glada ur en och man bara gråter… när oron gör att man inte sover som man ska.. när biverkningarna av cytostatikan gör att man inte kan äta.. och när jag har mina sovedagar.. och maken nästan tror att nu är det bar döden kvar..
Jag tror att alla som lever i en cancerfamilj mår dåligt… i olika stunder.. och att alla närstående ska få hjälp.. inte bara i form av kuratorskontakt… för det kan vara så mycket annat som de kan behöva.. En resa för att vila upp sig.. en dag på spa.. för att återfå kraften att ta hand om den cancersjuke… Det finns så många sätt att göra att den närstående kan få mer kraft och tålamod med den cancersjuke…

Jag vet vilken häxa jag var när jag gick på mina antihormoner… och vilka saker jag kunde vräka ur mig.. vilket inte är jag.. Det var den där klimakteriehäxan som tog kommandot över mina tankar och min kropp.. och att Den älskade maken stod ut är för mig en stor gåta… fast jag vet ju svaret… det var kärleken till den jag var därinne.. den där kvinnan som han träffade för lite mer än 10 år sedan.. Att hon fanns därinne någonstans.. det var bara att vänta ut henne…

Bara för att det är hjärntumörsveckan denna vecka gör inte att de som har hjärntumörer har det värre än de som har någon annan form av tumörer.. under oktober månad så är inte vi bröstcancerpatienter bättre än andra tumörer… För det är så att alla behöver vi våra hjärnor för att fungera.. hur man sen använder den kapaciteten man har fått tilldelat sig är upp till en själv..

Jag har lite svårt att sätta mig in i den här bloggkategorin: Sjukdomsblogg..

KÄNNETECKEN: Har fått ett omvälvande besked om någon typ av sjukdom, till exempel cancer.
DRIVKRAFT: Använder bloggen som terapi och för att söka kontakt med människor i samma situation. Blir de framgångsrika går pengarna ofta till välgörenhet. Viker inte för att visa bilder på sina operationsärr och från sina svåraste stunder.

För jag känner mig inte sjuk.. och att kalla den en ”sjukdomsblogg”… tycker jag känns fel.. ska det vara en kategori så vill jag nog att det ska vara ”levanublogg”, ”ingamåstenblogg” eller varför inte den här kategorin.. ”Jävlaknöljävlasjukdomjävlaranammablogg”… och jag vill att det ska vara en personlig blogg.. jag vill inte buntas ihop med en massa andra bloggar i en kategori.. min blogg är min blogg och den är inte som alla andra… för är den det så slutar jag omedelbart att blogga… för jag vill inte vara som alla andra.. Jag är jag och jag är unik… dessutom flyter inte två tandborstar i samma sjö…
Jag tjänar dessutom inte ett öre på att jag bloggar… för jag tycker inte att det jag vräker ur mig är värt något…

Fast om någon nu tycker det så kan ni gå ihop och göra en insamling till mig så jag kan få en laptop.. så jag kan blogga under veckan jag är på Sahlgrenska… *hejdlöst fnitter*
Annars får ni glatt vänta… tills jag kommer hem.. om jag nu kommer hem…
Vet hur det var förra gången jag var iväg.. och hade bloggvakt och allt.. och jag kom inte hem.. för jag fick blodförgiftning och låg inne fem dagar… totalt isolerad… så jag hoppas att det inte blir så denna gången…

Nu ska jag ringa sjukresor.. för jag ska till Sahlgrenska på måndag.. *darrar*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Stamceller.. är roten till liv..

En cell.. det är uppkomsten för liv.. en enda liten cell.. och den får namnet stamcell.. för från den kommer alla celler att utvecklas.. den är inte specifik.. men den gör celler som blir inriktade på olika saker.. den gör celler som ska bli till en lever -> leverceller.. och de som ska bli röda blodkroppar -> blodceller.. och så fortsätter det.. en vanlig cell lever ett tag och sen dör den..…men den har då delat sig ett visst bestämt antal gånger… men det gör inte en stamcell.. den delar sig till en stamcell.. och en cell som kan bli till den vävnad som behövs.. och så kan den hålla på hur länge som helst.. utan ett direkt mönster..

Forskare kom på nittiotalet på att det även finns stamceller i cancertumörer.. Dessa cancerstamceller fungerar ungefär på samma sätt som vanliga stamceller… men de har en egenskap som gör det svårt med behandling.. för de där cancerstamcellerna dör inte av behandlingen varken av cytostatika… eller av strålningen.. de lever vidare.. och har man otur så blossar cancer upp igen..

De där cancerstamcellerna är svåra att hitta.. men de finns där.. inne i djupet av våra kroppar.. de sitter där och bidar och väntar på sin tid.. att det ska vara optimalt att sätta igång att dela sig… finns de där från början.. men de sätts på när det är på ett visst sätt i kroppen..? Eller är de något som kommer av en vanlig stamcell.. som vid delningen blev skadad på något sätt… och på det sättet fortsatte att dela sig med skadan och då uppkommer ju en cancertumör efter en tid…

– Det ger oss ett uppfriskande nytt sätt att se på cancer och förstå hur den växer. Alla celler har inte förmågan att driva på tillväxten, säger Peter Dirks.
Enligt honom betyder upptäckten av dessa celler att det finns en sorts hierarki mellan cancerceller.
– Vi vet att vanliga stamceller har förmågan att stå emot både cellgifter och strålning, säger Peter Dirks.
– Det kan åtminstone delvis förklara varför cancer ofta kommer tillbaka trots att behandlingen lyckats få bort det mesta av tumören. För att förstå de mekanismerna måste vi lära oss identifiera cancerstamcellerna och hitta läkemedel som biter på dem, säger Peter Dirks.

(Peter Dirks är cancerforskare vid Sick Children Hospital i Toronto).

Om man nu hittar något som kan skilja cancerstamceller från vanliga stamceller.. så tror jag att man kan behandla cancern så att det blir 99,99% överlevnad… för jag tror att en 100% överlevnad aldrig kommer på tal… för att en del som känner något väntar för länge och cancern har fått för stor del av kroppen att härja runt i…

Debatten som förs just nu är att man inte vet hur de där cancerstamcellerna uppstår.. och det krävs mer forskning för att få veta hur de uppkommer.. forskarna är inne på att det är kroppens egna stamceller som ligger bakom bildandet av cancerstamcellerna.. och då behövs ytterligare forskning.. varför kroppens celler börjar att tillverka dessa cancerstamceller..

– I tjocktarmen har vi jättebra bevis för att det är vanliga stamceller som ballar ur och blir roten till det onda, säger professor Jonas Frisén, stamcellsforskare vid Karolinska institutet.

Ett annat problem är att stamcellerna och cancerstamcellerna är så svåra att upptäcka bland alla de andra cellerna…

– De karaktäriseras ju av att de just är så omärkvärdiga, och därför saknar vi fortfarande många markörer för att kunna skilja ut dem, säger Jonas Frisén.
Han studerar cancerstamceller i tjocktarmen. En viktig del är att finna något som skiljer cancerstamceller från vanliga stamceller. Det skulle kunna användas för att få fram nya läkemedel som effektivt slår mot just cancerstamcellerna, utan att förstöra de livsviktiga stamcellerna.

Glädjande nog så kan han meddela följande:

– Vi har hittat en sak som skiljer vanliga stamceller och cancerstamcellerna i koloncancer. En dag kan det kanske användas för att minska tillväxten hos tumörer utan att ge allvarliga biverkningar i frisk vävnad

Det behövs helt klart mer forskning på det här med stamceller och cancerstamceller.. för hittar forskarna bara ett sätt att leta upp cancerstamceller i en kropp.. så är mycket vunnit.. dessutom om de kommer fram till en typ av behandling som tar död på cancerstamcellerna men inte våra vanliga stamceller som vi måste ha för vår överlevnad..

Det är därför som Rosa Bandet finns.. för att vi ska kunna skänka pengar.. och för att driva forskningen inom cancerbiologin vidare… Köp en blomma till någon du tycker om… eller varför inte ett lapptäcke.. till någon nu i höst.. så man kan krypa upp i soffhörnet.. med en kopp varmt te.. och mysa till det.. och kärleken till livet får snurra omkring oss..

För hösten är här!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Det här fick jag av maken ikväll

Vi sitter och prata med varandra över MSN.. och så får jag plötsligt det här:

ditt hår finns där inte längre..men jag minns hur det kändes..som en ogenomtränlig skog..det är ej där längre..men doften därifrån..luktar människa..nu luktar det bara du..inget hår som är i vägen..det luktar min kärlek…det luktar mitt allt……så ta mej fan

Snacka om att han är världens romantiska… han är så go på alla sätt.. och i augusti firar vi 10 år…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Sjukhusbesök och bloggkommentarer

Jag bloggade inte igår.. jag kände helt enkelt inte för detta.. och då gör jag det inte.. för det ska vara kul att blogga…

Dessutom var jag till sjukhuset och det tog sina modiga timmar… men behandling fick jag.. och mina vita ligger på 2,7.. och så mitt blodvärde låg på 102.. så det blev den obligatoriska sprutan med EPO.. jag känner mig nästan som en skidåkare.. förutom att jag inte kan åka längdskidor och jag kan inte många finska ord… och att energin tryter.. Jag träffade också Syster Å.. som ska vara vikarie nu under sommaren.. och henne gillade jag skarpt.. så jag hoppas att jag får fler tillfällen att träffa denna bedårande sköterska.. fast alla på avdelningen är bedårande… men här var lite mer kemi.. hon verkar vara precis som mig.. och det jag inte kan, det kan hon… och hon har alla mina uppgifter.. som blodproven och så…

Sen var ju vädret som det var igår.. fick stänga ner datorn ett bra tag.. då det visade sig att åskan gick.. och den kom och gick… och vi såg blixtar och räknade.. och det var så mysigt så… Så då var datorn avstängd ett par rundor..

Har läst om Carolina Gynning och trakasserierna som hon utsätts för på hennes blogg..
Ja, jag ska skriva lite om det här.. fast jag själv inte har fått så många elaka kommentarer.. vilket på något sätt är väldigt skönt.. fast sen de jag har fått har varit nog så elaka…

Jag fick en förfrågan i en kommentar hur långt jag hade kvar att leva, om jag hade fått en tidsfrist av doktorn.. och hur man nu kan skriva så till en person som just fått veta att man är kroniskt sjuk i cancer och har fått återfall i form av skelettmetastaser är för mig en gåta.. kommentaren står kvar om någon orkar leta efter den.. för det gör inte jag..

Sen var det visst någon när jag åkte tur och retur till Sahlgrenska för strålning (från hemmet 06.30 -> Sahlgrenska 10.15, från Sahlgrenska 13.30 -> hemmet 17.00 om jag hade tur) vilket tog hela dagen.. som tyckte att jag låg samhället till last.. för under denna tid var jag sjukskriven.. och personen tyckte att ”har du hört talas om nattarbete” som den så fint uttryckte sig..

Det är väl de kommentarer som jag har fått.. jo, just det.. när jag var på Aftonbladets blogg så var det ju den där kommentaren om att en viss person skulle polisanmäla mig.. för jag hade skrivit en kommentar på ett ställe och den här kvinnan hade fått för sig att det var henne det gällde.. och hon kunde inte lyssna på vad det hela rörde sig om.. utan det var alla taggar utåt… och de personerna går inte att lyssna på…

Sen nu på slutet har jag fått ett par kommentarer av en som tycker att jag tycker att det är rätt åt vissa att de har fått cancer.. och att jag är elak i mina svar på mina kommentarer.. Personen tyckte att jag skulle vara lite mer ödmjuk i det jag bloggar om och när jag svarar på kommentarer.. jag har bara en sak att säga till denna person.. detta är min blogg och jag skriver mina inlägg exakt som jag vill.. och jag svarar på exakt det sätt jag svarar på och jag kommer inte att ändrar mig.. vi har yttrandefrihet här.. Jag vill inta ha en massa order från människor som för det första är anonyma och inte vågar stå för vem man är om hur jag ska skriva i mina inlägg och svar på kommentarer.. passar det inte så kan du sluta läsa min blogg.. eftersom det retar upp dig så mycket.. och stress är inte bra för kroppen.. För det är inte första gången.. du är så nyfiken på min blogg att du inte kan hålla dig härifrån.. ”det är synd om människan” som Stindberg sa…

på något sätt har jag varit förskonad från det där med elaka och anonyma kommentarer.. jag vet inte om det beror på att jag faktisk skriver om det jag gör…

Nä.. nu lär väl de där elaka kommentarerna välla in… men jag har som tur va så att vill jag inte att de ska synas så plockar jag bort dem… För det är min blogg.. och jag bestämmer helt och hållet vad som ska skrivas och synas här.. passar det inte och innehållet retar någon så kan man sluta läsa.. man klickar helt enkelt på det lilla krysset uppe till höger… och så är allt frid och fröjd…

Mymlan har skrivit om nätkärlek.. och därför är det kärlek som ska finnas på den här bloggen.. förutom hatet mot cancer och dessa jävla knölar som ställer till det för folk..
Cancer får man hata… men att gå till personangrepp på min blogg är helt och hållet förbjudet.. för ni har ingen som helst aning om hur jag är som person genom att läsa min blogg…

Så.. nu ska jag se om jag kan åstadkomma något resultat i totalt mörker..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En sexig man vid min sida

Ja, jag har haft turen på min sida..
Jag fann drömmannen och han fann mig…

Nu får jag dessutom veta i Aftonbladet att han är sexig.. som om jag inte skulle veta detta efter 10 år ihop…

De säger att ”vägen till mannens hjärta går igenom magen”.. vilket jag är ett levande bevis på att så är det inte…

Jag kan inte laga mat… Inte när vi träffades i alla fall.. det ända jag kunde var inbakad kassler… och varma smörgåsar..
I alla fall som kunde ätas… dåligt kryddat.. eller något annat litet fel.. men det var så att min mat inte var lika god som makens…

Och gräddsås vågade jag mig bara inte på….

Men har man en mor som sätter in en hjort stek i en lergryta i 2 timmar och inte kan förstå att det är en liten ihopaskrumpen bit som kommer ut… då förstår ni hur jag är upplärd…

Så jag tittar på maken och inser att han är den sexigaste mannen i världen…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag kan inte ha det bättre

Året var 1999.. och plötsligt stod jag inför en skilsmässa…

Det fixade sig och när detta hände så kände jag att jag behövde prata om det med någon som råkat ut för samma sak…

På den tiden fanns det en chat på Aftonbladet och där höll jag till.. det var kul… En dag så kom det in en kille och vi började prata… varför vet jag inte.. och när jag fick höra att han var 25 så skrek hela jag.. NEJ… för jag själv var ju 35…

Till slut så träffades vi.. för det fanns något.. det märkte vi både genom mail.. och telefonsamtal… och mycket riktigt.. det sa KLICK

Det finns ett ordspråk som säger så här: Kärleken väljer inte vilket blad den ska landa på.. och det stämmer så bra så…

Den 6 augusti 1999 träffades vi IRL
Den 30 oktober 1999 förlovade vi oss..
Den 28 december fick vi ett positivt graviditetstest
Den 1 september 2000 kom sonen till världen..
Den 4 augusti 2001 gifte vi oss..

Och kärleken är ännu större idag… efter allt det vi har gått igenom tillsammans… inget kan komma emellan oss… inte ens en liten cancerjävel…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kärlek, ålder och en trygghet..

Det är kärleken som gör mig trygg.. att han som berikar mitt liv står bredvid mig.. han.. han som stått pall genom alltihop..

Den älskade maken.. han som satt där och höll mig i handen när beskedet kom.. han som gjorde att jag klev upp när det var som djävligast.. Han som gjorde att jag fortfarande levde när energin tog slut.. han som hittade på små saker att göra så inte mina tankar låste sig..

Han har fått lämna mig på sjukhuset när vi var på semester… där på infektion.. när jag hade 40,9 i feber och ingen visste vad det var jag hade.. mer än att jag var dödssjuk.. Han var tvungen att åka hem… när han visste att jag låg isolerad på sjukhuset.. för han kunde inte göra mer.. och jag levde.. jag fick min antibiotika…

Det är han som gör att jag lever.. För det är han som stöttat.. han som stått där med båda fötterna på jorden…

Han som sa att vi fixar det här.. vi reder ut det här.. mannen var axlar jag har gråtit emot.. som har fått ta mycket av mina tankar… och ändå står han kvar.. han har inte lämnat mig.. fast jag är enbröstad.. och fast jag fick cancer.. han finns här.. och jag är fan i mig så himla glad för det idag…

Vem är så mogen att våga stanna kvar???

Han.. den där unga mannen som kom in i mitt liv när han själv bara var 25.. och jag var 35…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,