Tuttealisering del 4 (hemkomsten)

Idag blev jag väckt kl 06.00 av USKan som kom och tog tempen på mig.. och då var det även så att jag fick frukost.. För jag ville äta i lugn och ro innan jag gick till isotopen.. för jag hade tid på isotopavdelningen för injicering av det där radioaktiviteten för jag var tvungen att gå till centralreceptionen och anmäla mig.. och de som sitter där är alltid lite små sura.. som om de är i klimakteriet hela högen.. de har en viss tendens att stå och prata sinsemellan medan folk får vänta på sin tur.. och tro inte att det var en engångsföreteelse.. för jag sitter ju där när jag väntar på taxi och jag ser hur de beter sig så ofta.. och det är alltid likadant.. och hon var inte glad att jag inte hade min vita bricka med mig.. men jag sprang omkring i den där fina sviden man har på sjukan och som jag redan beskrivit i tidigare inlägg.. och min vita bricka var kvar på Avd… men efter att ha sagt mitt vackra personnummer så hittade hon mig och så knallade jag till isotopen.. injektionen gick bra.. och jag skulle vara tillbaka 10.45…

tillbaka så kom ronden.. och jag fick klartecken av Dr H att gå hem..jippie-kayj-eji.. de drog min nål som jag hade i port-a-cathen.. och jag fick mina sista tabletter (antibiotika+blodstillande)… och byte om till civila kläder… så skönt.. hemmet är inte långt borta..

Jag målade lite och så var klockan tid att gå till isotopen igen.. jag har så svårt för den där ”kistan”.. och det går rätt så bra om de sitter vid min sida.. tills jag kan se taket.. då är det ok att lämna mig åt mitt fortsatta öde.. och genom att detta är så svårt för mig att skriva om det är lite av en glädjens dag.. och ”kistan” är för jobbig att skriva om då.. men följ länken som är på ordet ”kinden”..

fick jag då gå hem och det var så skönt så… fick visa upp mitt vackra opärr för familjen.. och jag fick och så fick jag berätta om operationen och hur allt hade gått och min kära rumsgranne.. och sen satt jag vid dator ett tag och bara kände att jag var hemma.. och det var bara såå skönt… och sen knallade jag och la mig… och sov så gôtt så…

Edit: Sov gjorde jag sedan i två dygn till.. mer eller mindre..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Nervositeten börjar infinna sig..

Jag börjar bli lite smått nervös inför måndagens övningar.. fast det är ingen negativ nervositet.. utan sån där när man har små fjärilar i magen och inte som när det är negativt.. för då har man inga fjärilar.. då har man en stor klump i magen istället…

Jag får ju skjuts.. och det känns faktiskt bra.. att inte åka taxi för en gångs skull.. fast det blir ju taxi hem.. så mitt schema ser ut så här:
11/4 Jag åker in och är på sjukhuset någongång mellan 18-19..(trevlig födelsedags kväll… hm…)
12/4 Operationsdagen med allt vad det innebär.. från fasta till uppvakning.. nålar hit och dropp dit.. gulfärgad hud och en läkare som ritar på en med spritpenna… så nu vet alla varför doktorer har en spritpenna i sitt pennflik i arbetskläderna… Det är alltså för att rita streck på patienterna.. för det ser ut som modern konst…
13/4 En lugn dag på sjukhuset… och lite välmående.. slappedag…
14/4 Kl. 08.00 ska jag till isotopavdelningen och få den där radioaktiva sprutan och så kl. 11.00 ska jag in i ”kistan”… jag har ju min säng som jag kan gå och lägga mig.. det brukar jag ju inte ha.. men då brukar jag knalla iväg till sjukhusbiblioteket.. och det är rätt så lugnt och skönt att sitta där och läsa någon tidning eller så.. för det är rätt så mysigt… och ett sätt för Mig att faktiskt försöka slappna av inför vad som väntar… och har jag tur så kan jag sedan åka hem till familjen med min lilla knapp.. Jag kommer nämligen att få en liten ”knapp” som de kan spruta in koksalt i för att öka bröstets storlek.. det lär komma kort förhoppningsvis.. om jag får någon att fotografera under operationen vill säga..

Jag gör ju allt för att värdena ska öka.. jag käkar banan.. och jag tog NeoRecormon sprutan i fredags.. och jag känner mig faktiskt lite piggare.. och det kan ju vara så att Hb:t faktiskt har ökat lite grann.. och kaliumet vet jag inte hur man mår om man ligger lite lågt.. men bananer ska tydligen innehålla mycket kalium och jag har fått kalium tabletter också..

Sonen har tjôtat till sig att få sova hos farmor/farfar i natt.. och det betyder att jag och maken har en frikväll.. då vi funderade på att se en film.. vi har två att välja på.. och jag får se vilken jag väljer…

Han har med sig sin monster bok… det är en bok med monster i.. och han har ritat och jag har skrivit.. om de olika monsterna som han ritat.. och det är inga vackra grejer inte.. så nu när han är borta har jag lovat honom att han ska få ett nytt monster som jag har ritat och skrivit om…. Så nu ska jag rita monster…

Önska mig lycka till..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Så var den beställd och bävan inför ”kistan”

Idag har maken beställt vår resa.. så nu bär det av till Tossa de Mar i höst igen.. Jag älskar Tossa.. Det är lugnt och skönt där.. och inte alls som grannstaden där discoteken ligger på rad.. Jag vill ha lugn och ro om jag åker på semester och åker inte för att gå ut och roa mig.. Tossa har ett disco.. men det är stängt sedan långt tid tillbaka.. och det är så skönt så att åka dit.. och samla kraft och ladda batterierna som behövs i höst när det blåser och regnar och man kan sätta sitt och minnas tillbaka… Till dagarna i Spanien… och vi bor på ett riktigt mysigt familjehotell.. förutom sängarna som är lite hårda.. men man kan inte få allt…

är det de där med ”Kistan”.. Jag hatar den.. och den där helvetes apparaten ska man in i dagen efter det att man har fyllt år.. hade jag fått födelsedagen hade jag vägrat att kliva in i skiten… Jag hatar korset man ser… och jag hatar kanterna man känner… jag hatar hela skiten… att man sen är bunden till sjukhuset i tre timmar är heller inte kul.. Jag hatar kistan.. och sen ska jag tillbaka för att få veta resultatet av tiden i kistan.. och bara de tankarna kan få mig att nästan krypa ut ur skinnet.. för det blir jobbiga dagar från den 12 till den 20 då återbesöket är inplanerat… Det är då jag kommer att få veta hur mina små vänner har det.. och jag vet hur stor en metastas kan bli bara genom att man tänker på den… för är den en centimeter och man tänker på den i fem minuter så är den plötsligt stor som en normal kastanj.. och efter ytterligare tankar så är den som en golfboll.. och sen dröjer det inte länge förrän den blir en tennisboll, handboll, fotboll, medicinboll.. för att sluta som en pilatesboll.. och de är inte fyra (4).. utan fyrtiofyra (44).. nej, just de.. de är ju fyrahundrafyrtiofyra (444)… små vänner jag har.. och de är döda… nä.. halvdöda.. de är livsdugliga.. nej, vakna… Nä.. tror inte det.. de är pigga… nä, de är jätteaktiva och skickar ut x antal små nya vänner var 10 dels sekund… så många blir det.. jag kommer snart att se ut som en stor metastas….

Nä.. nu måste jag göra annat för att tankarna ska inte få ta överhand..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Det är så man blir rädd

Jag läser om tjejer på aftonbladet som ignorerar att de har knölar i brösten.. tänk om det är en ”knöl jävel” vad gör de då efter ett år.. då det inte är en knöljävel i bröstet.. utan också en massa små knöl bebisar i lever, lungan och kanske om de har lite mer tur.. i skelettet…

Men om du nu hittar en knöl vad gör du då.. jag ringde vårdcentralen och fick komma dit samma dag.. hon hittar en svullen lymfknuta.. och det är då neonen tänds och rullgardinen åker ner… cancer blinka emot mig.. genom rullgardinens mycket tunna tyg.. och jag vill bara gå hem och inte leva längre.. men jag började blogga i stället..efter att ha tänkt ett par dar…

Nu är det dags igen.. dags för den där månaden när man mår som sämst.. då ordet rosa och bröstcancer blinkar mer intensivt än vanligt.. Det är den där månaden.. Den där då man helst av allt kryper ner under duntäcket och absolut inte har lust att ens gå till affären.. för det blir man bara arg över.. som förra året.. då Vileda gick ut med en rosa hink och rosa skurborste.. och tog 229 kronor.. varvid 5 kronor gick till rosa bandet kampanjen.. då blir man ledsen.. och mailar och inte fan får man något svar.. de är till att ge oss bröstcancerkvinnor ett slag i magen.. För det kallar jag snålt.. i dubbel bemärkelse.. de kan i alla fall försöka försvara sig.. men nädå… inte ett ljud… trist som fan..

Fast jag överlever nog den här månaden också.. fast det blir tufft.. jag kommer ju att vänta.. för väntan är synonymt med ordet cancer.. vi får vänta på kallelser.. vi får vänta på undersökningar.. vi får vänta på behandlingar.. och vi får vänta på att få komma på återbesök… dagen idag på röntgen.. den där i kistan.. den där läskiga saken.. som jag inte gillar.. och nu inträder det stora VÄNTANDET… För jag ska inte på återbesök till onkologen förrän den 2 november.. det är en månad tills dess.. så får ni cancer.. var beredd på att ni får vänta.. för det är liktydigt med cancer..

Väntans tid är här..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Skelletscinten

Nu kommer inlägget som jag skulle skrivit för några dagar sedan.. men det råkade komma in ett väsen på bloggen.. så därför fick det här inlägget vänta..
Men nu kommer det..
Först går man till centralreceptionen för att anmäla sig.. och denna undersökning är på remiss från läkare så då behöver man inte betala något..

Sen åker man hissen upp och så vandrar man iväg till isotopavdelningen.. och där får man vänta tills de kommer och hämtar en..
Man får en venflon i armen ser ut så här:
Venflon

Och igår så skulle jag egentligen tagit ”stick i fingret” men eftersom jag ändå var på isotopen så tog vi ett rör när jag ändå var stucken..
Provtagning

Så kommer den där lilla dosan.. och så kör de in den i den som de tar prov i.. och då ser det ut så här:
Byte till det som ska in
Som ni ser så är det ett skydd runt om.. det är för att skydda personalen för det radioaktiva.. vilket är jättebra… de utsätts för mycket strålning på det där stället..
Så sprutas det in… och jag blir inte självlysande..
Radioktivitet sprutas in

Nu plockas den lilla rosa bort och jag får en liten kompress och en bit tejp över hålet och så får jag gå iväg och göra vad jag vill i tre timmar..
Nu sprutades jag klockan 9 så klockan 12 skulle jag vara tillbaka på isotopen..
Tiden gick åt till att renskriva papper som jag hade med mig och till att skiva ett blogginlägg..

Så var jag tillbaka och blev inkallad och då ser man apparaten.. den är faktiskt rätt så häftig… den är en kombinerad Skelettscint och en CT.. den där stora runda saken man ser längst ner är CT.. och den övre ”burken” är scinten..
Apparaten 2
Det är så att den här apparaten är ”omvänd röntgen”.. det är jag som skickar ut strålar som den fångar upp.. och inte tvärtom.. det är rätt så fascinerande att de kan komma på sådana vettiga saker…

Och det är i scinten jag ska ligga… och här har jag lagt mig så bekvämt man nu kan ligga här..
Jag i apparaten 1

Det ser inte så där jättehemskt ut.. men tänk på att du måste ligga helt still.. och titta upp i taket hela tiden.. och vad är det du ser.. jo, en vit skiva med ett kors på.. det där korset sitter pricis ovanför din nästipp.. och det är 5 cm mellan nästippen och korset.. och så har du skivor på sidan vid dina armar.. tårna är ihopsatta med ett band.. för att du ska ligga helt still under de här 16 minutrarna…
jag i apparaten 2

Sen kommer de ut och talar om att allt är färdigt och man får lov att gå hem.. och det är rena lyckan.. för nu är det väl några månader kvar till det är dags igen.. fast nu kommer den där obehagliga väntan.. jag ska inte träffa onkologen förrän den 24 juli.. och det är 11 dagar tills dess.. men nu har det runnit iväg någon dag till.. och den värsta dagen blir den 23.. dagen innan jag ska veta mitt öde…

Nu ska jag hjälpa maken med att städa.. diska blir min lott.. för det fixar jag…

Ha en trevlig dag alla mina bloggläsare

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,