Ibland känner man sig som en 90-åring

Jag har min rollator som ju går under namnet ”vrålåket”.. den är numera dekorerad med en röd ”raggartärning” som sonen vann i somras..
Den pryder vrålåket så fint så..

Nu när mörkret har vält in över oss så är den dessutom dekorerad med två reflexer… en björn och en rund med ett spöke målat på…

Det är rätt så kul att vara ute och stappla rundor.. och genom att vi har många äldre i vår lilla by.. så möter man ofta andra som har rollatorer.. och jag har upptäckt en rolig sak.. man går emot varandra och precis innan man möts så stannar ofta den gamla damen.. för det är bara kvinnor som gör så.. aldrig männen.. Jag undrar nu hur det hade varit ifall jag också stannar.. och vi står där rollator vid rollator och tittar på varandra.. och vem som börjar gå först..

En sak har jag märkt när man har rollator och som faktiskt retar mig lite även när jag inte har rollatorn är alla jävla kundvagnar folk ställer lite överallt och sen går och letar upp sin vara i den där gången.. så man faktiskt kan komma förbi.. det är inte bara jag som har rollator här i byn.. men jag har truten med mig och pratar högt och kör gärna iväg vagnen långt åt helvete.. för den ska inte stå i vägen för mig i alla fall..

För det är faktiskt så att jag stapplar runt.. neuropatin i mina fötter gör att jag lyfter dem lite högre för att jag inte ska snubbla över dem.. för det är så väldigt lätt att jag inte får upp fötterna tillräckligt och jag då snubblar till med mina tår.. speciellt ute där det ligger småsten och kvistar och lite annat som kan ligga på marken… fast än så har jag inte glidit iväg på blöta löv som ligger lite överallt.. Inne är mattkanter och trösklar ett stort problem..

Idag på dan var jag på apoteket och där satt jag men min nummerlapp tillsammans med två till med rollatorer.. och det var så att det knappt var plast för någon mer att slå sig ner… för det är trångt på vårt apotek där man ska sitta och vänta.. och med tre rollator så var det trångt… väldigt trångt..
Och man känner att här sitter jag tillsammans med alla de andra gamlingarna… för jag går som en gamling och jag känner mig som en gamling.. men färdtjänst det har jag inte..

Ikväll har jag dessutom varit på teater.. sonen med klasskompisar spelade upp ”Rödluvan och vargen”… med sång och repliker.. och sonens repliker satt direkt… de andra hade sufflösen till hjälp nästan hela tiden.. men sonen är sån… han har ett otroligt kom ihåg… och han kan långa monologer utantill.. vilket är jätteroligt eftersom vi alltid sagt att ”han ska söka till Dramaten” för han har varit så dramatisk ibland…

Nu ska den gamle snart lägga sig och drömma vackra drömmar..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,