Sovedag och muntorrhet..

Hur kul är det att vakna och får börja med att hosta så att jag överhuvudtaget få fram ljud över mina läppar.. När jag väl var uppe och slog mig ner vid datorn…. så drabbas jag av muntorrhet.. jag får det ibland och ibland är det mer och ibland är det mindre.. idag är det mer.. och så även har jag sovedag.. och det är inte heller en bra blandning av biverkningar.. man somnar till.. vaknar till av att tunga sitter fast i gommen… då tänker man att nu skiter jag i det här.. men så klappar ängeln jag har på vänsteraxeln mig på tinningen och ber mig att tänka till.. att så här ska du inte tänka.. Nu tar du dina tabletter och så glömmer vi biverkningar och tar dem och så lever vi livet.. och njuter av varje sekund du andas…

Sovedag är rätt så mysigt.. man sitter där vid datorn och så plötsligt så befinner man sig någon helt annanstans.. fast muntorrheten kan jag vara utan… men de där små soveminuterna vill jag inte vara utan.. de är rätt så sköna faktiskt.. och jag känner mig piggare…

I förgår fick jag plötsligt ont i högersida vid midjan.. och vissa rörelser fick mig att nästan vråla ut min smärta.. men naturligtvis så började mina tankar om att metastaserna har förökat sig.. ända till jag lugnar mig och börjar tänka till.. och upptäcker att min troskant är just där.. och det är den som har skurit in i midjan på mig… dessutom hade jag ju tagit droppar och de får mig att få magknip och detta tillsammans med trosorna gjorde att smärta uppstod.. och därför blir jag inte så orolig.. men de första minuterna som man inte inte vad det är och då griper ångesten om en och hjärtat sätter igång och tokslår och magen snörper ihop sig som en stor hård klump.. och hjärnan slutar att fungera.. till ängeln få mig till att få tillbaka förståndet… och livet blir så mycket lättare att leva.. och lugnet lägger sig över mig och jag mår så mycket bättre…

kommer det en kallelse… om ny scint och åb till onken och då bryter man ihop igen.. och tankarna på att inte medicinen inte har hjälpt utan de har blivit så många fler.. och de växer så det knakar… tills ängeln knackar på mig igen… hon är fantastisk.. och jag har börjat att tycka om feer och änglar.. men inte alla.. det finns änglar som man bara vill ha.. och det finns änglar som man nästan spyr av…

Det ska vara gôtt att leva.. och det är det jag gör..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett samtal kan ändra livets gångstig..

Det ringde här.. och det var ett anonymt samtal.. och då låter jag mycket formel när jag svarar..

Det var syster G som ringde från cytoavdelningen.. och hon hade glädjande besked att ge mig… för jag var och tog prover inför cytostatikabehandlingen som ska börja på måndag…

Provresultatet såg ut så här:
Vita 3,1 (2,5)
Neutrofila 1,7
Trombocyter 119 (75)
Hb 108

Viket betyder att jag ska påbörja 14 dagar xeloda behandling och jag behöver inte få blod.. men däremot så blir det NeoRecormonen på måndag..

Dagens mening: Sånt e livet!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Kallelser, kallelser och remisser..

Fick igår en ny remiss till lab… Nya prover inför det som stod på den andra lappen.. att 73:an ska ringa mig på fredag för att meddela hur mina prover är och om det är så att jag ska börja med cyton igen… eller om jag ska vänta ytterligare en vecka.. Vi har koll på proverna.. och det är så skönt att veta att de har kollen på mig…

Igår var jag inne på forumet för första gången sedan Victoria gick igenom grinden.. och upptäcker till min stora förtvivlan att min xelodavän ”petralin” också gått igenom grinden och så hade även hela forumets lilltå också gått igenom grinden.. vid en ålder av bara 22 år..
Cancern är ett helvete..
David lämnade mig med min neuropati redan i oktober.. han och jag hade cancern men också neuropatin gemensamt.. och det var skönt att ha någon som förstod mig hur det faktiskt är… för man måste nästan se hur handen fungerar för att förstå…. men hans blogg ligger kvar och det sista som är skrivet är till hans insamling till barncancerfonden.. som också ligger kvar till Davids minne…

Cancern är så jävla lömsk.. för man kan se så frisk ut.. men inne i kroppen är allt i en salig röra.. det finns inget som fungerar som det ska..
Nageltrång.. ödem.. förstoppning… känselbortfall.. ”sov”kli.. trötthet.. balanssvårigheter… smärta..
Att man ser pigg och fräsch ut.. gör att folk tror att man inte är så sjuk som man faktiskt är.. jag går på lina mellan livet och döden.. och om jag faller så hoppas jag att jag faller åt rätt håll.. Cancern lurar hela tiden i buskarna runt grinden…

Annars mår jag bra.. förutom det att jag har svårt att gå ut med rollatorn.. snömodd.. plogvallar… is som är dold under snön.. och det tillsammans med balanssvårigheter är ingen rolig kombination..

Nu ska jag leta efter lite roligare saker än vad jag har skrivit om…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Elton

Elton somnade in i natt..

Elton som kämpade mot cancern.. och nu har återigen den där knöljäveln vunnit.. jag blir så arg… och tårarna trillar…

En liten kille på 2 år och 3 månader.. som hade hela livet framför sig..

Nu är det nog..

För hur många liv ska skördas innan cancergåtan löses… och vi kan slippa den här sjukdomsjäveln…

Elton har en insamling på barncancerfonden.. och du hittar den här..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Lite nyheter inom cancer..

Ur askan i elden..

Newsdesk skriver idag om att äldre kvinnor inte får samma vård när det gäller bröstcancer.. Detta är skandal.. varför ska en kvinna som är 65 år inte få samma vård som en som är 25… För om du är 65 år.. så har man faktiskt just gått i pension och då ska man njuta av livet.. inte vara livrädd för att inte få den behandling som man har rätt till… Jag måste säga det igen.. Detta är skandal… för de har rätt.. dessa kvinnor har samma rätt som dig och mig att få behandling…

Årets uppfinnare bakom bättre mammografi.. Det är SKAPA som ger ut en nationellt utvecklingsstipendium på 300 000 kronor och ett diplom ”titeln Sveriges uppfinnare 2009” och en statyett…
De som får stipendiet är Anna Stenstam, Karin Bryskhe och Daniel Topgaard och de är från Lund och håller på att forska och så är de också entreprenörer..
Varför får de då denna fina utmärkelse.. jo, jag citerar:

De belönas för sin nya teknik att spåra bland annat bröstcancer med hjälp av magnetkamera.

Det är ju så att i dagsläget så undersöker man patienter som läkare tror har en tumör.. och då hjälp av en spruta som går in och tar en vävnadsbit… detta gör ont.. det kan jag tala om.. då de tog ut tre såna här biopsimaskar ur min knöljävel.. Men om man nu gör enligt den nya metoden så behöver man inte göra den här biopsin.. och dessutom så är det enklare och man kan få svaret snabbare än med biopsin.. De tre har också sökt patent på detta…
Eller som Peter A. Jörgensen, ordförande i SKAPA säger:

– Ju snabbare man kan fastställa om en patient bär på cancer, desto snabbare kan behandling sättas in eller friska personer befrias från sin oro. Vi hoppas att stipendiet ska bidra till att denna viktiga forskning förs ut i vården.

Så ja, det var detta.. och ni som väntar på hur det har gått för mig idag.. ni får vänta till i möra.. för det måste tränga in i min skalle först..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Stamceller.. är roten till liv..

En cell.. det är uppkomsten för liv.. en enda liten cell.. och den får namnet stamcell.. för från den kommer alla celler att utvecklas.. den är inte specifik.. men den gör celler som blir inriktade på olika saker.. den gör celler som ska bli till en lever -> leverceller.. och de som ska bli röda blodkroppar -> blodceller.. och så fortsätter det.. en vanlig cell lever ett tag och sen dör den..…men den har då delat sig ett visst bestämt antal gånger… men det gör inte en stamcell.. den delar sig till en stamcell.. och en cell som kan bli till den vävnad som behövs.. och så kan den hålla på hur länge som helst.. utan ett direkt mönster..

Forskare kom på nittiotalet på att det även finns stamceller i cancertumörer.. Dessa cancerstamceller fungerar ungefär på samma sätt som vanliga stamceller… men de har en egenskap som gör det svårt med behandling.. för de där cancerstamcellerna dör inte av behandlingen varken av cytostatika… eller av strålningen.. de lever vidare.. och har man otur så blossar cancer upp igen..

De där cancerstamcellerna är svåra att hitta.. men de finns där.. inne i djupet av våra kroppar.. de sitter där och bidar och väntar på sin tid.. att det ska vara optimalt att sätta igång att dela sig… finns de där från början.. men de sätts på när det är på ett visst sätt i kroppen..? Eller är de något som kommer av en vanlig stamcell.. som vid delningen blev skadad på något sätt… och på det sättet fortsatte att dela sig med skadan och då uppkommer ju en cancertumör efter en tid…

– Det ger oss ett uppfriskande nytt sätt att se på cancer och förstå hur den växer. Alla celler har inte förmågan att driva på tillväxten, säger Peter Dirks.
Enligt honom betyder upptäckten av dessa celler att det finns en sorts hierarki mellan cancerceller.
– Vi vet att vanliga stamceller har förmågan att stå emot både cellgifter och strålning, säger Peter Dirks.
– Det kan åtminstone delvis förklara varför cancer ofta kommer tillbaka trots att behandlingen lyckats få bort det mesta av tumören. För att förstå de mekanismerna måste vi lära oss identifiera cancerstamcellerna och hitta läkemedel som biter på dem, säger Peter Dirks.

(Peter Dirks är cancerforskare vid Sick Children Hospital i Toronto).

Om man nu hittar något som kan skilja cancerstamceller från vanliga stamceller.. så tror jag att man kan behandla cancern så att det blir 99,99% överlevnad… för jag tror att en 100% överlevnad aldrig kommer på tal… för att en del som känner något väntar för länge och cancern har fått för stor del av kroppen att härja runt i…

Debatten som förs just nu är att man inte vet hur de där cancerstamcellerna uppstår.. och det krävs mer forskning för att få veta hur de uppkommer.. forskarna är inne på att det är kroppens egna stamceller som ligger bakom bildandet av cancerstamcellerna.. och då behövs ytterligare forskning.. varför kroppens celler börjar att tillverka dessa cancerstamceller..

– I tjocktarmen har vi jättebra bevis för att det är vanliga stamceller som ballar ur och blir roten till det onda, säger professor Jonas Frisén, stamcellsforskare vid Karolinska institutet.

Ett annat problem är att stamcellerna och cancerstamcellerna är så svåra att upptäcka bland alla de andra cellerna…

– De karaktäriseras ju av att de just är så omärkvärdiga, och därför saknar vi fortfarande många markörer för att kunna skilja ut dem, säger Jonas Frisén.
Han studerar cancerstamceller i tjocktarmen. En viktig del är att finna något som skiljer cancerstamceller från vanliga stamceller. Det skulle kunna användas för att få fram nya läkemedel som effektivt slår mot just cancerstamcellerna, utan att förstöra de livsviktiga stamcellerna.

Glädjande nog så kan han meddela följande:

– Vi har hittat en sak som skiljer vanliga stamceller och cancerstamcellerna i koloncancer. En dag kan det kanske användas för att minska tillväxten hos tumörer utan att ge allvarliga biverkningar i frisk vävnad

Det behövs helt klart mer forskning på det här med stamceller och cancerstamceller.. för hittar forskarna bara ett sätt att leta upp cancerstamceller i en kropp.. så är mycket vunnit.. dessutom om de kommer fram till en typ av behandling som tar död på cancerstamcellerna men inte våra vanliga stamceller som vi måste ha för vår överlevnad..

Det är därför som Rosa Bandet finns.. för att vi ska kunna skänka pengar.. och för att driva forskningen inom cancerbiologin vidare… Köp en blomma till någon du tycker om… eller varför inte ett lapptäcke.. till någon nu i höst.. så man kan krypa upp i soffhörnet.. med en kopp varmt te.. och mysa till det.. och kärleken till livet får snurra omkring oss..

För hösten är här!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tankar, känslor, smärta, små och stora A:n

Jag mår relativt bra.. smärtan finns där.. men inte alls på samma sätt som det har varit innan.. och därför mår jag ju bra… jag har mina morfinpiller som gör att jag dövar bort smärtan.. men inte så att jag själv blir lullig..

Har fixat ett mellan a idag.. det var faktiskt på tiden.. eftersom jag har lite problem med min mage.. så måste jag ju åstadkomma någonting mellan cytogångerna.. och jag vill att den ska var igång ordentligt när vi åker.. för annars blir det inte roligt… en hel vecka utomlands… utan att skita.. kan nog göra den mest optimistiska sur och grinig.. så nu är det ”operation göra-ifrån-sig-ett-stort-A-varje-dag” som gäller.. det är annat det är Amerikas operation ”Ökenstorm”… för Amerikanarna kan slänga sig i vägen.. det har inget att komma med i min operation..

Såg att Ima har skrivit och tackat mig.. jag blir glad över att få en liten uppmuntran ibland.. och detta var en.. jag skrev en kommentar till henne.. och den skriver jag också här.. det är om kärleken som man märker när man har fått diagnosen bröstcancer..

Det finns en kärlek.. en kärlek mellan kvinnor som har fått bröstcancer.. en kärlek som är ren sann och faktiskt ganska självklar.. och den kommer smygande.. den där dagen när man fått beskedet.. och så möter man den första som har samma diagnos som en själv.. den där första som faktiskt förstår till 100%… den där som vet vad det rör sig om.. den där med samma blick.. samma tankegång.. samma sätt att se på livet… de finns där.. plötsligt.. och plötsligt så ser du dem på stan.. de där som tittar på det där andra sättet.. det där sättet som säger: Jag förstår precis.. jag är också drabbad…

Ima skriver så bra.. och mycket av det hon skriver har jag själv upplevt.. och upplever fortfarande.. för det är så konstigt.. att när man får barn.. så kommer mycket av ens minnen tillbaka om hur mina föräldrar var mot mig.. och mycket om vad jag fick göra och inte… Dessutom så hade man vissa regler.. och det var inte många.. men de man hade rättade man sig faktiskt efter.. för man visste att straffet blev hårt om man inte följde de där reglerna…
När man får ett cancerbesked.. så vet man inte hur länge man kommer att leva.. varvid andra minnen dyker upp.. inte direkt några bra minnen.. utan nu pratar vi om de där tunga sakerna.. de där man vill ha gått igenom… och helst av allt har löst till dagen efter som tanken kom upp i hjärnan på mig.. för det är som att öppna ett stort arkiv.. men många mappar.. och i varje mapp ligger det ett eller flera A4 ark.. som är fulla av just det minnet.. man läser det och förhoppningsvis så gör man något åt det.. och så kan man lämna det.. ibland kanske man behöver hjälp med att lösa det.. och då får man säkert behålla vännen.. eller så förlorar man den för evigt…
Som min far.. han finns därute.. men han hör aldrig av sig.. och vad händer om jag dör.. hur gör han då??? Då står han där vackert med skägget i brevlådan.. men nu är relationen som den är.. trist men förbannat sant…

Syrran du vet vart jag finns.. om du orkar.. om du vill.. om du känner för det.. för det är lättare att du ringer när du har tid.. än att jag ska ringa och du inte har tid.. jag har tid.. nästan hela tiden.. Jag har två saker jag ska göra… jag ska ta ”stick i fingret” i morgon och jag ska ha behandling.. no. 17 på onsdag… annars är jag för det mesta himma…

I fredags så fick jag ett paket.. ett stort paket.. vägde 6,2 kg.. och kom från Leaf AB.. och var utställt till mig.. jag fattade ingenting.. inte ett jota.. men glad som är är så går jag upp och hämtar det stora paketet.. Ingen i familjen förstår någonting de heller.. gissningarna är otroliga.. allt från att de ska innehålla allt deras sortiment.. till bilar eller dylikt.. bara för att jag inte gillar bilar…
Väl hemma öppnar jag paketet.. och det visar sig att det innehöll fyrtiotvå (42) påsar med BILAR.. Jag äter inte bilar.. jag tycker inte om bilar..
Den älskade maken som är en handlingens man sätter igång att maila till Leaf.. och idag har vi fått svar… jag har varit med i en tävling.. jag har inte vunnit första pris som var en campingsemester.. och det jag hade gjort var att ”stajla en husvagn”..

Det stora problemet är: Jag har inte gjort detta.. jag har inte stajlat någon husvagn.. jag har inte varit med.. jag gillar inte bilar.. och vem är med i en tävling där man kan vinna något man inte gillar.. ??
Någon måste ha gjort detta i mitt namn.. men vem.. för den personen ska ha minst två påsar bilar.. det har jag bestämt…

nu är det så att jag vill veta.. jag vill veta vem det är som överöser mig med bilar… Fast här är det inte jag.. utan sonen som sitter i bilhavet..
Bil fan.. Fast vi vet ju alla att meningen med livet är 42

Fast det är inte bara jag som får saker.. Helsingborgs lasarett fick också en massa saker.. och det är ju bra att de kommer till användning.. än att ligga och ruttna..

Tydligen så har nu forskarna upptäckt att det inte finns ett samband mellan bröstcancer och svår bröstkörtelinflammation.. men ändå är det fler kvinnor som har haft en svår bröstkörtelinflammation som får bröstcancer.. så de har mer att nysta i här.. eftersom det i hälften av fallen inte var det bröstet som inflammationen hade varit i.. så forskarna tror sig veta att det kan vara för att kvinnan slutade amma.. och att det är där boven ligger.. för det är ju bra att amma.. Det märkte ju jag… sonen ammade jag i 3,5 år.. och ändå fick jag bröstcancer.. det kanske är så att man ska amma exakt en viss tid.. ammar man för länge så ökar risken igen… kanske något att forska på..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lösenordsskyddad: Sorry.. men jag bara måste..

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Inte blogga

Vill inte blogga idag… känner inte för det.. har fått veta en del saker som gör att jag måste sätta mig ner och tänka.. tänka på framtiden…

Det är många tankar som far runt i skallen på mig.. och som jag inte kan prata om heller.. saker som gör att jag måste sätta mig ner och omvärdera saker som jag innan trott har varit helt bra.. men nä.. en liten kalldusch.. och så förstod jag varför det var som det var…

Lite för många saker som jag inte vill skulle hända.. men de hände.. fast jag gjorde mycket för att det inte skulle bli så… och jag hoppades in i det sista att det inte skulle bli så.. (M jag tänker på dig vet du(.. och då tar det ännu mer på min själ och mina tankar…

Nu är livet dock sånt… så det är bara att hänga med.. och hoppas att det blir bättre…

Kissa ~ Har ju kissedag idag!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Livet just nu

Nu är man uppe.. har premedicinerat det som ska premedicineras:
16 betapred 0,5 mg som har fått smälta i ett halvt glas med vatten.. och så Ranitidin 150 mg och så Cetirizin 10 mg.. för att inte nämna de andra tabletterna jag trycker i mig..

  • 2 st Depolan 30 mg
  • 1 st Depolan 10 mg (fast jag får nog höja nu känns det som)
  • 2 st Morfin Meda 10 mg
  • 1 st Postafen 25 mg
  • 1 st Omeprazol 40 mg
  • 2 st Panodil 500 mg
  • 1 st Furosemid 40 mg (kissetabletten)
  • Så det är inte konstigt att man känner sig som ett apotek.. Det är rena frukosten.. När det gäller kissetabletten så tar jag ju den bara varannan dag.. för det har inte varit mycket kvar av mig och jag tagit varenda dag.. har gått ner nästan 10 kg sen jag började använda den.. och då förstår man hur mycket vätska som jag har samlat på mig…

    Att solen lyser idag är bara skönt.. dessutom blåser det.. och jag vill ha kring 25 grader.. men att ligga och sola har aldrig varit något för mig.. och hade det varit det hade jag haft lite problem.. för det är så att huden just nu är solkänslig.. mer än vanligt alltså.. för cytostatikan tar alla snabbväxande celler… det är därför som håret rycker.. och jag får näsblod.. Här är det ju hårceller och slemhinneceller som är inblandade.. båda två är snabbväxande.. och så är det också med blodet.. en röd blodkropp lever i ca 120 dagar.. och de vita vet jag inte riktigt livslängden på.. men jag vet att det görs många per dygn.. utom då man har cancer… Så hudceller räknas också som snabbväxande och man ska undvika solen om man inte vill få pigmentförändringar… Jag har lite pigmentfläckar sedan förra gången som jag gick på cyto.. för naturligtvis så får jag alltid cancer på våren.. och alltid när det är festival… Jag har sagt att jag vill inte ha fler festivaler.. men det blir nog en ändå 2012… och vem vet vad jag drabbas av då… för ska det här fortsätta så kanske jag får cancer igen.. lite trist.. men jag vill ju kunna göra allt som jag kunde innan.. jag känner inte igen min kropp..

    Jag orkar inte så mycket längre.. varken kroppsligt eller mentalt… Kroppen är som en 90-åring.. jag har blivit bättre.. jag har inte samma smärta längre.. men det är mycket morfinets skull.. jag är nästan lite rädd att sluta med morfinet.. men jag vet att jag kommer att trappa ner.. sakta men säkert.. Och jag är mer rörlig nu än jag var tidigare.. men vissa saker klarar jag fortfarande inte… och det kan reta mig… jag vill så mycket men jag kan så lite..
    Den mentala biten har också blivit bättre.. jag är inte så mycket klimakteriehäxa längre.. jag får inte samma utbrott som jag kunde få innan.. då när det bara sa pang och jag blev skitsur och jättegrinig..
    Jag har blivit snällare.. jag tjôtar inte på samma sätt.. jag har blivit mer tolerant.. men ändå är det långt kvar… och det får ta den tid det tar.. men hormontabletterna gjorde att jag blev hemsk.. och dessa äter jag ju inte längre.. vilket är en mycket skön känsla faktiskt… Jag tänder till fortfarande.. men inte på samma sätt och inte lika ofta.. och oftast känner jag på mig att nu är det något.. och jag hinner stoppa mig själv innan jag flyger i luften.. det hände aldrig innan.. då sa det bara pang och så var jag en stor sur och grinig kärring.. som staplade runt i lägenheten med ett stort svart åskmoln ovanför huvudet… om man nu skulle rita en serie om mig alltså…

    Jag börjar faktiskt känna att det är jobbigt med cyton.. och jag hoppas att onkologen säger att jag ska ha en behandlingsomgång till.. och att det ser bra ut i ryggen.. för jag vet inte hur mycket till jag orkar… fast jag vet att när det kommer till kritan så kommer jag att orka… men vissa stunder är tuffa.. eftersom cancern tar så otroligt mycket kraft och tankeverksamhet… och jag vill kunna komma ihåg saker utan att behöva ha block och penna så fort jag är iväg någonstans.. för att inte glömma… För jag är otroligt glömsk.. och det är inte kul.. att ha gått från den där som har ett halvårs planering i huvudet så glömmer jag saker som jag ska komma ihåg inom 5 minuter.. så det är block och penna som gäller.. och jag är glad att jag får mina tider på en rosa lapp.. annars hade den där lappen snabbt försvunnit..

    Nä, nu ska jag försöka att gå på huset… måste bli resultat idag!

    Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,