Tuttealiseringen.. del 3

Nu kommer del 3 av min tuttealisering… och det är den näst sista delen…

Väcktes kl 02.00 av att nattsköterskan kom in.. det var dags för medicinering.. Det fick jag i porten.. och det var följande: Antibiotika i förebyggande för att slippa infektioner.. och så fick jag 1g paracetamol i droppet.. och så fick jag oxystim som är för att jag inte ska blöda för mycket.. och allt får jag i droppet.. vilket är väldigt skönt… somna om..

Vaknade igen kl. 08.00..Fick de där urläckra byxorna i mörkblågrått och de har så bra passform… om man var en amöba vill säga.. sen fick jag också en cyklocapron för att blodet… eftersom jag har mycket lättare för att blöda.. och mina trombocyter vill ju inte koagulera som vanligt.. utan de tar lite längre tid på sig.. och för att inte förblöda efter op så får jag detta både under operation och efteråt.. och jag ska äta dem…

Ätit frukost.. lite yoghurt och två mackor med marmelad och en kopp med te i.. det där teet som börjar på L och slutar på ipton… deras mest spridda te… yellow label…

kom ronden och det bestämdes följande.. Bhn behöver jag alltså inte använda förrän vi börjar fylla bröstet.. jag ska också slippa att få antibiotika i droppet och gå över till tabletter lättare för både mig och för sköterskorna.. likadant är det med det blodstillande…
Mitt bröst ska också börja att fyllas om några veckor och sen får vi se hur mycket som kommer in per gång.. heller ett par milliliter än att bröstet spricker på mig.. för huden är skör och inte så där jättetänjbar som hade varit det ultimata.. då är det bättre att kanske fylla lite mindre och hålla på lite längre än det var tänkt från början… och jag ska ju inte till Tossa förrän i september och då kanske även vänster hinner bli fixat innan dess… Så nu ska jag klä på mig.. och lägga om det där förbannade nageltrånget… ett nageltrång som varat sedan 24 december.. och det är snart maj.. och det är inte bra än.. Fick av en bra bit av svallköttet.. för de hade ju äntligen fått tag på lapis från någon avdelning i huset.. Jag ska på återbesök till bröstSSK efter ca en vecka för sårkontroll och ny omläggning… och då får jag ju också en ny tid… till nästa kontroll.. och då bestäms nästa kontroll och fyllning…
Vi gick igenom operationen och så även att jag hade haft så ont på uppvaket… och när ronden ska gå så tar min kära granne sig ton och frågar doktorn följande: Ho ho.. doktorn.. kan inte jag få den där tabletten som hon fick när hon vakna?

För det är lite konstigt med min kära rumsgranne.. för hon klagar så fort som det är en USKa eller SSKa eller doktorn är på rummet eller de kommer och frågar henne om hur hon har det så säger hon att hon knappt kan resa sig ur sängen.. och hon knallar gladeligen iväg och fikar eller äter ner till matsalen.. och om man tänker att vi bor i första rummet när man kommer in på avdelningen och fika/matsalen är längst ner i korridorren.. och hon tar rollatorn.. men när hon går tillbaka så glömmer hon ofta sin rollator.. och går obehindrat med de smärtor som hon säger sig ha.. att benet knappt bär henne… men ändå tar hon inte rollatorn… dessutom haltar hon inte.. fast hon berättade för mig att det inte hade synts något på röntgen.. Så det är ett mysterium..

Sen kom SSK från smärtenheten upp och pratade med mig… så nu ska jag få morfin meda 20 mg utskrivet.. och det hjälper.. för jag har inte många kvar.. och det är inte kul att ta 6 tabletter istället för 3 stycken.. för det är inte dragerade utan börjar att smälta så fort de kommer in i munnen.. och smaken som är efter dem är nästan som ett kräkmedel… dör de smakar för jävligt..

Efter maten som bestod av köttbullar med sås och potatismos och broccoli och till efterrätt så var det ananasskivor.. så gick jag upp till 73:an för att få min NeoRecormon spruta som jag skulle ta den 12 april.. och jag fick sprutan med mig ner till 42:an..

Väl tillbaka på avdelningen så kom SSK M in med en lapp inför hemgång… med telefonnummer och dylikt som kan vara värt att veta när jag kommer hem.. och jag fick då veta att jag ska köpa hem en tejp som ska sitta i 6 månader.. den byts ut när man duschar och vid omläggningar.. och den ska ligga över ärret för att man ska få så snyggt ärr som det bara går att göra… och då är det någon som kommit på att om man tejpar så blir ärret så mycket snyggare om jag inte hade tejpat….

Jag satt och målade och detta gjorde jag ett bra tag.. det är avstressande och väldigt väldigt skönt.. och slutresultatet brukar bli fint.. och det är ju dit jag vill komma…

Vid
kvällsmaten var jag fortfarande mätt och det blir ju fika klockan 19.. en macka med marmelad och varm choklad som jag hittade vid tepåsarna.. och den var god på sjukhuset och jag ”tog” hem en till sonen och han tyckte också att den var god.. Packade ihop mina grejer eftersom jag nog får åka hem i morgon.. Och mitt i packningen tittade Dr H in och frågade hur det var… och så kollade han på såret eftersom USK M hade dragit mitt drän tidigare under dagen och nu ville han se så att det samlades en massa vätska i det blivande bröstet… och det var kul att han kom in och hälsade på..

Somnade vid halv 11 och sov gott fram till 01.15.. och somnade om igen vid 02.00…

Detta var del 3 av 4 och i morgon kommer 4:e och sista delen av Tuttealiseringen…


Läs
även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tuttealisering… del 2 (operationen)

Idag var dagen O ifall mina värden var bra (kalium och Hb)…

Blev väckt kl. 06.25 för temptagning.. Jag som e lågtempad så var den 36.2 grader.. och så fick jag ordern jag väntat på: sätt dig upp på sängkanten.. och lägg dig inte ner.. så där satt jag med dinglande ben.. och målade sen..

Klockan 09.00 forsar plötsligt SSK M som en ljum sommarvind.. in och i handen har hon lite saker och säger att nu ska du premedicinera.. Hurra.. det blir op!!!
Jag frågade om proverna..  och de var 3,4 för kaliumet (jag vet faktiskt inte normalvärdet… men ska försöka få tag på det av SSK Å… hon är aldrig omöjlig.) och Hb:t som var 90 sist… hade fått frispel.. så det var, håll i er nu… 101
Hon bad mig att klä om till op kläder.. vilket betyder en vacker helvit sak med två armar som knöts lite vackert bak i nacken.. man känner sig riktigt fin.. och så strumporna.. de där knälånga sakerna som gör att man känner sig nästan som en ”Pinuppa”..

Var på op. klockan 09.25 och fick komma till salen direkt.. och det var bara att sätta på sig det där som e pricken över i:et… en liten fin mössa av pappersnät.. som träddes över min vackra frisyr.. så fick jag krypa över till op-bordet och la mig i mitten.. och så en arm åt varje håll så det blev nästan som en viss ”Brian” i en mycket rolig film… och så kommer det in en kvinna som jag inte uppfattade namnet på och dessutom så gnällde hon att de inte satt en nål… men hon har ju en port och den är till för att användas och där sitter redan en slang.. men jag ska komma åt och tvätta där.. och den sitter i vägen.. vem har satt den just där.. hade varit bättre ett par cm uppåt… och så fick jag masken över munnen och det var bara syrgas… och så efter ett tag så säger narkosen plötsligt.. ”Go´natt Pysan och sov så gott” och så somnade jag så gott.. så gott..
Vad de gjorde med mig under tiden har jag ingen aning om…

Vaknade av att jag låg och kved.. och hade fruktansvärt ont.. det drog, stramade, sved, värkte och gjorde ont som fan!!! Så jag fick morfin… och så tog det ett tag i drömmens rike… tills det var tid att vakna av smärtan igen…. och så rullade det på… jag fick till slut paracetamol (1 g) i droppform… för det kan ibland hjälpa med morfin och efter ett tag paracetamol… och nu sov jag nog i över en timme utan att det gjorde ont.. och så nästa gång jag hade ont så fick jag inte morfin.. utan oxynorm (som också är ett morfin preparat)…

Klockan 17.00 fick jag så äntligen komma upp på avdelningen.. till min snarkande granne… som just då inte var ”hemma”..
Väl här tog de bort droppet och så kom Dr C och Dr H… vi pratade och Dr H berättade att operationen gått som han ville.. men han hade inte kunnat fylla i någon vätska för det hade inte huden tålt utan spruckit.. och spruckna bröst vill vi inte ha.. Dr H tittade och det såg bra ut.. och så skulle USKorna ha på mig Bh och det där bandet som ska göra att det inte expandern kryper upp till hakan.. för det är inte där jag vill ha mina bröst… och sen skulle jag lägga mig…

kom en smärta så jag trodde att någon stack x antal knivar i bröstet… inte så där jättelångt in.. om jag ska försöka att beskriva smärtan… pannan blev kallsvettig och jag hyperventilera.. ingen trevlig känsla alls… för doktorerna satt och tittade på min läkemedels lista.. och om något behövde ändras… och jag låg och kved och fick en kall småfuktig tvättlapp (de där stora mjuka) som är hur tjocka som helst… men så bra… Medans jag låg där kom plötsligt SSK in och ville att jag skulle plocka fram mina mediciner… Tjena.. det var väl det sista ni kunde bett mig om där jag låg och led… Hon fick helt enkelt ner i lådan och leta upp dem.. för jag var inte direkt så ledad just då att jag kunde vrida mig åt höger.. dra ut en låda och därefter lyfta de grejer som låg ovanpå dosetterna… de kunde de glömma direkt.. hon gjorde sålunda och därefter så försvann hon.. med mina dosetter.. min smärta var outhärdlig… att jag knappt kunde prata.. bara nicka eller skaka på huvudet… så jag fick lite extra morfin… i väntan på doktorn..

kom de då hela gänget.. Dr C, Dr H och SSK M (inte den M som var på morgongen).. de stod runt sängen och jag frågade då om jag var tvungen att ha Bhn och bröstbandet på.. vilket jag inte behövde.. eftersom där inte är någon vätska i… det blir när vätskan kommer i..

Nu fick jag beröm.. för att jag hade sådan ordning på mina mediciner och skrivit upp allt jag tar på lappen som ligger i.. och hur mycket och när jag tar dem… det var tre personer som sa att om alla patienter hade det som jag skulle deras arbete bli så mycket enklare när det gäller mediciner och delningen av dessa… Nu hade också smärtan börjat avta och det var fruktansvärt skönt.. första och enda gången jag får det här.. för det var verkligen inte kul… då är det roligare att deklarera…

Sedan gick de… och jag slappade lite för att se om smärtan var borta.. vilket den i praktiken var.. så jag gjorde mina nattbestyr och sen gick jag och la mig…

VT: Har idag klippt ner allt dött som inte överlevt vintern.. jag var jätteledsen för att min julros dog… och tänkte att bra.. då kan jag plantera något annat i den krukan.. så jag sätter spaden i jorden.. och så gräver jag.. då ser jag något grönt.. och mer grönt.. de är Julrosen som kommer igen… Tjohej…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Mycket händer men ändå ingenting..

Det händer mycket i mitt liv.. men inte som direkt har med cancern att göra och jag har fortfarande skrivkramp.. och jag får inte till det.. jag vet inte hur många gånger jag varit inne på bloggen och börjat skriva men raderat.. då jag inte fått till texten… eller så har jag somnat och när jag vaknat och läst vad jag skrivit så har jag inte förstått vad jag har skrivit.. för minnet är skralt.. men nu har jag sovit och pratat i telefon med cytoavdelningen och nu känner jag att jag måste skriva.. dessutom kommer hårrapporten i morgon.. för förra veckans hårrapport får ni idag…

Jag var och fick pamidronat (stärker mitt skelett) igår.. och då träffade jag min kära kurator.. jag stordiggar henne.. hon är bara så där jättecool… och alltid snyggt klädd… Jag gav henne en lapp med en hel del fonder jag har hittat för jag är fortfarande sjukskriven och det är jag till den 1 juni… så jag hoppas att hon fixar till de där blanketterna så jag kan shoppa loss.. känner att jag vill det.. för jag har så många planer… Jag har nämligen alltid önskat mig en himmelssäng och nu finns ju organzatyg så nu ska jag bara ha en… men hur jag ska göra den vet jag inte riktigt.. för någon ny säng har jag inte lust att handla.. däremot så har jag sängknoppar som man kan ta bort varvid det finns ett hål och detta hade jag tänkt att försöka utnyttja.. hålen alltså..

Jag fick min behandling och satt naturligtvis i sängen och somna.. som jag brukar gör vid datorn hemma.. Jag hade glömt att ta proverna på fredagen.. så ett nytt HB togs.. för jag skulle till smärtenheten kl. 14.15… och pamidronaten var ju klar 12.15 och sen ska det ju rinna igenom lite koksalt också och så ska allt plockas bort från min kropp.. slangen alltså.. och allt det ta tar den tid det tar.. så ca 12.45 kom jag därifrån och gick till apoteket och beställde lite medicin och hämtade också omeprazol… så nu klarar jag mig ett tag till… Sen var det tid att gå iväg till ”mannen med de håriga underarmarna”.. och när jag kommer dit får jag veta att så fort jag var klar där så skulle jag upp till avd. 73.. och jag fick inte åka hem innan detta… och det lät lite hotfullt.. vad hade hänt?.. Men det löste sig.. för syster G kom ner istället… och det visade sig att jag hade ett HB89… Så jag fick en spruta NeoRecormon på plats.. för en spruta hade jag redan fått för att ta nästa måndag.. och nu fick jag en till.. så nu var väskan full av xeloda (för jag tycker att det är onödigt att jag ska åka 4,2 mil enkelresa med taxi bara för att fylla min dosett, så det gör jag själv hemma.. dessutom är den dosetten stor och klumpig att ha med sig till sjukhuset.. och jag vet hur mycket jag ska ha.. så jag doserar hemma själv..och det funkar kanon…), omeprazol och två sprutor med NeoRecormon… Jag känner mig nästan som den värsta drogdealern när jag går från apoteket.. speciellt om jag har hämtat ut morfin.. så som jag gjorde i fredags… då jag gick hem med morfin meda 10 mg + 20 mg och Depolan (långtidsverkande morfin) 10 mg + 30 mg + 60 mg + 100 mg.. och det gick inte ner i en liten anonym apotekspåse.. utan jag fick en stor en som det nästan lyste om..

Det är inte så konstigt att jag sitter och somnar framför datorn när Hb:t är 89.. så idag ringde syster G mig.. sjukskrivingen är fixad fram till den 1 juni.. jag har fått remiss till fotvården vilket betyder att jag slipper att betala för dessa besök… för det kostar mig 250 kronor utan remiss.. men genom att jag för det första har svårt att sköta mina naglar.. jag kan ju inte klippa dem med högerhanden p.g.a. de problem jag har med den handen.. och så att jag numera har lätt för att få nageltrång.. det är ju en biverkning av xelodan.. Så nu har jag fått remissen.. för då är vi två som kan hålla koll på alla mina tår.. så jag slipper att få fler nageltrång.. För som det känns nu så är det mycket, mycket långt till den 4 då jag ska opereras…

Sen är det ju det där Hb:t.. jag ska ju ta nya prover på torsdag.. och har det inte hänt så mycket på detta område så ska jag få komma in och få blod.. och jag vet ju hur pigg man blir om man får en sån.. för jag fick en när jag strålades.. och har man ett Hb på 89 så är det ju nästan så att jag kommer att få blod.. för jag tror inte att Hb:t kommer att öka så där jättemycket till på torsdag.. men jag får sätta mig ner och ta en diskussion med mitt blod.. så de kan öka och att jag då blir piggare.. för det är nästan så att man blir speedad av att få blod… Så en blodtransfusion på fredag.. sen kan jag dansa så gott jag kan med klut, stödstrumpor och en förstående make som håller hårt i mig så jag inte tappar balansen.. för jag har balanssvårigheter.. och det är läskigt att blunda.. då är risken stor att jag trillar framåt.. och på tal om att trilla..

Jag måste också sätta mig ner och göra en skrivelse till grannkommunens tekniska nämnd.. för jag föll i söndags rakt ner i asfalten… och rollatorn föll den också… för under det där snöslasket som ser ut som pepparkaksdeg.. fanns det nämligen en isklump med en hög iskant som inte syntes under pepparkaksdegen.. och det tog tvärstopp… Jag hade nämligen lite bråttom då jag varit hos svärmor och skulle handla och så efter maten skulle son och make gå på bio och se ”Prinsessan och Grodan”.. men genom att jag trillade och knappt kom upp på fötterna igen.. så blev jag ju sen.. och naturligtvis så låg mobilen hemma.. jag glömmer den ibland nämligen.. så vi fick äta när bion var slut.. för jag mötte son och make när jag var på väg hem.. och tårarna kom igen… och så fick jag lite skäll att jag inte hade mobilen på mig och att jag skulle se mig ordentligt ner i marken.. så det inte hände igen.. men det var som jag sa till maken.. att inte heller han hade sett den där kanten som jag gått på..
Så nu ska jag sätta mig och utarbeta en skrivelse till tekniska nämnden.. och hur 17 ska jag veta hur man skriver en sådan.. men jag skriver som jag tycker.. och hoppas på det bästa…

Hårrapport var det ja.. här kommer förra veckans vackra hårrapport.. för det växer… och växer och växer… så håll tillgodo…

Dagens mening: Ta hand om varandra!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kissedag och nageltrång

Kissedag och nageltrång är ingen bra kombination har jag upptäckt.. det gör ont när jag går och naturligtvis så slår jag i den i princip varje tröskel på väg till toaletten.. och det gör ont.. och när man dessutom har kissedag och rusar på toa allt som oftast.. Det rimmar illa..

Annars har jag inte mycket att rapportera.. det är – 21 grader kallt idag och genom att jag inte rör mig på samma sätt nu när jag går med rollatorn.. för överkroppen är stilla och jag använder den inte på samma sätt som om jag inte hade haft rollatorn… Dessutom har jag frost på insidan av fönstret…. och så även isbeläggningar.. se själva här..

Dagarna går sakta men säkert.. och den 15 ska jag träffa doktorn och få en ursäkt hoppas jag… och det har tagit tid… fast jag såg honom ett par gånger när jag fick behandling.. men han rörde inte en min.. så vi får se vad som händer den 15… ska bli spännande.. och maken ska följa med som moraliskt stöd… Då ska jag också träffa SSK så jag får nya blodsprutor.. för jag ska ju ta en ikväll… eller rättare sagt maken får ta den.. för min högerhand fungera fortfarande inte tillfredsställande.. men den är något bättre tycker jag..

Har också fotograferat min frukost…

Som ni ser är det en hel del att svälja.. De tre vackra tabletterna i varsin färg.. är depolanet i olika mg.. den oranga är 100 mg, den gula är 60 mg och den blågröna är 30 mg.. och de tre som är lika stora är Morfin Meda då både 20 mg och 10 mg.. det ända som skiljer är att på 20 mgaren står det MR och på 10:an står det MO… sen har ni omeprazolen och det är den stora vita kapsel.. sen de fyra ”bajsbruna” är xeloda som alltså är cytostatikan.. De två små runda vita är postafen och furosemid…

Och håret växer som om det hade fått någon typ av näring.. för det växer som ogräs och maken talade om igår att jag faktiskt fått lite sovruffs bak i nacken… och glädjen över detta är stor.. för det känns.. att det växer…
Se själva..

Håret v.12 efter avslutad paclitaxel..

Fy fan, för snö.. jag kommer knappt fram med rollatorn..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Ytterligare mediciner..

Jag har idag uppsökt en vårdinrättning nära mig.. och där konstaterade läkaren att hon inte ville skära i min tå..

Utan den bandagerades med kompresser indränkta i asolsprit och det var kallt att få dem runt tån.. sedan ytterligare en kompress för att avsluta paketet med en fingertuta där det fanns skumgummi i…

För det vet ju alla som har haft nageltrång att det är den tån man slår i överallt och då gärna på den onda sidan.. och den smärtan är bara så infernaliskt smärtsam.. att man nästan svimmar på kuppen…

Jag fick Heracillin 750 mg utskivet.. och denna jättetablett skola jag ta tre gånger om dagen i 10 dagar…

nu ser det ut så här i mina dosetter.. Ja, jag har två för det får inte plats annars..

Morgon:
1 Depolan 100 mg (Långtidsverkande morfin, smärtlindring)
1 Depolan 60 mg (Långtidsverkande morfin, smärtlindring)
1 Depolan 30 mg (Långtidsverkande morfin, smärtlindring)
2 Morfin Meda 20 mg (Korttidsverkande morfin, smärtlindring)
1 Morfin Meda 10 mg (Korttidsverkande morfin, smärtlindring)
1 Postafen 25 mg (För illamående när det gäller morfinet)
1 Omeprazol 40 mg (För att skydda magens slemhinnor av morfinet)
2 Panodil 500 mg (Mot smärta)
1 Furosemid 40 mg (detta är den berömda kissetabletten och den tas varannan dag, så jämn vecka blir det tisdag, torsdag och lördag och udda veckor blir det måndag, onsdag, fredag och söndag..)
4 Xeloda 500 mg (Cytostatika, tages i 14 dagar och sen vilovecka)

Till kvällen ser listan nästan lika dan ut.. se själva…:
1 Depolan 100 mg
1 Depolan 60 mg
1 Depolan 30 mg
2 Morfin Meda 20 mg
1 Morfin Meda 10 mg
1 Postafen 25 mg
2 Panodil 500 mg
4 Xeloda 500 mg

Till detta får jag nu också Pamidronat 90 mg/500 ml och det var tredje vecka för att stärka mitt skelett…

Just nu ligger jag också under 105 i blodvärde och då får jag NeoRecormon 30 000 E varje vecka.. och om blodvärdet är mellan 105 -> 120 så får jag detta var 14 dag.. alltså har jag sprutor hemma.. eftersom jag inte ska till avdelningen förrän den 4 januari 2010…och jag låg ju så lågt sist.. så de trodde inte (även om jag tog en spruta den 25 december) att jag ska ha kommit upp över 105…

Och så nu p.g.a. den lilla svullnaden jag har i foten så är det ytterligare mediciner som ska ingå dagligen… himla glad att jag inte käka Xeloda denna vecka.. för jag har just avslutat min andra dos med Xeloda..

Många tabletter blir det…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Min kropp.. min själ.. och mina tankar..

Mymlan ville denna vecka att vi skulle blogga om kroppen… och därför tänker jag göra detta nu.. för jag får ju börja med att säga att det är min hjärna.. min cytohjärna som totalt hade glömt bort att jag skulle göra detta.. den där cytohjärnan som gör att man glömmer hälften av det man tänkt att man ska göra..

Glömmer saker.. glömmer ord.. fast inte det där som är urviktigt.. som läkartider och behandlingstider.. de glömmer man inte.. men jag kan glömma ord.. som jag ska skriva i bloggen… och då har jag maken som bollplank.. och det kan vara vanliga normala ord som man använder dagligen.. och det kan bli fruktansvärt frustrerande.. Det kanske inte låter så farligt.. men det är hemskt.. att glömma helt vanliga ord.. och jag kommer inte på ordet.. tänk er själva.. ni sitter och bloggar och så är plötsligt ett ord bara borta ur hjärnan.. man försöker på alla sätt komma ihåg det.. och till slut finns ingen annan råd än att fråga den älskade maken om råd… han blir nästan lite fnissig att jag glömmer såna där vanliga vardagliga ord… men han hjälper mig ändå..

Dessutom så fryser jag om huvudet just nu.. inget hår som skyddar och värmer mitt huvud… men nu ska det börja växa ut igen.. och jag bara längtar..

Om vi sen fortsätter från den där hjärnan som går på halvfart neråt mot fötterna.. så kommer vi till de där två som män och bebisar gillar… brösten… jag har varit enbröstad sedan den 14 augusti 2006… men nu ska jag bli hel igen… det där att vara amputerad.. för det är faktiskt det man är.. när de har tagit bort en kroppsdel.. tänker inte folk på.. att vara amputerad är ofta när man saknar ett ben eller en arm.. men man tänker inte på brösten då.. men de är också en form av amputation när man blir av med bröstet… för det är en kroppsdel.. man tar bort… och så ska man lära sig att leva utan bröstet.. vilket kan vara lika svårt som om man tagit bort ett ben eller en arm.. man måste lära sig att leva med detta… för mäns blickar faller ofta på kvinnans decotage.. och om där då bara finns en.. då ser man att de tittar än mer… även om jag inte är storbystad.. så saknar jag mitt bröst.. fast nu.. nu ska jag bli hel igen..

Vi fortsätter vår resa neråt i min kropp.. eller rättare sagt.. vi får göra en liten avstickare upp mot vänster nyckelben.. där det sticker ut en liten rund knöl.. detta är min lilla port-a-cath som syns.. en liten plastdosa.. som de sticker i när jag får cytostatika och som gör att jag kan få medicinen utan att mina blodkärl i armen tar stryk… för cytostatikan är kärlretande.. och jag har inte lust att mina kärl ska bli hårda och ha lätt för att spricka.. när det finns saker som underlättar både för kärlen och för mig… jag älskar min port..

kommer vi då till magen.. detta som kvinnor gärna inte vill ha.. men som man kan få.. speciellt om man har fött barn.. då får man en sån där vacker bebismage.. fast det ligger inte någon liten bebis där… men magen har man… vilket är lite konstigt… men denna kommer på mig att bli ett nytt bröst.. magen min flyttas alltså bara två våningar upp.. jag får ett nytt bröst.. och får en platt mage på köpet.. fast jag får också en ny navel… jag älskar min navel.. man kan gömma småsaker i den.. och jag hoppas att min nya navel kommer att se likadan ut som den jag har nu… inuti min mage är det lite si och så.. det är ju så att cytostatikan är duktig på att se till att man får förstoppning… och genom att jag även går på morfin så blir förstoppningen än värre… så jag pratar med min mage.. jag hotar den med droppar… laxoberaldroppar.. för att få igång magen.. bara detta hot gör att magen faktiskt sköter sig ett par dagar… sen är det dags igen… och så håller vi på…

Ryggen då.. det är ju där jag har tre av mina ”kompisar”.. de där små knölarna som de upptäckte i mars.. de där små som betyder att min cancer har spritt sig.. att jag är kroniskt sjuk i cancer.. att jag aldrig blir frisk… men jag har sagt det en gång.. och jag säger det igen.. jag ska hoppa fallskärm när jag fyller 90.. om de så är det sista jag gör på den här jorden.. innan jag går ut genom grinden…

Den fjärde och sista kompisen sitter i bäckenet..

har vi då armar och ben… Benen är två relativt bra fungerade spiror… och jag kan ju ta mig fram bra mycket bättre nu… sen jag fick min rollator… Jag knallar på… med neuropatin som gör att det kliar och lite bortdomningar i fötterna.. så ibland känns det som om de inte är med… fast de är det.. eller när det känns som att de sover.. den där kliandet och stickandet… så har jag det dygnet runt… och så även i fingrarna och händerna… men det kommer ju att bli bättre nu när jag slutat med idegrans dekokten..

Annars är min kropp full av diverse ärr.. jag och sonen räknade en dag.. och kom fram till följande resultat:
1 ärr i bakhuvudet efter hundbett
1 ärr i pannan sen jag gick in i en skylt
2 ärr ovanför vänster armhålla för insättning gånger 2 av port-a-cath…
3 ärr ovanför nyckelbenet för insättning, utplockning och insättning igen av port-a-cath.
1 ärr modell större där bröst och lymfkörtlar suttit..
1 ärr på höger ben för bortplockandet av en fettknöl.
1 ärr på utsidan av vänster överarm för bortplockande av en fettknöl.
1 ärr på undersidan av vänster överarm för bortplockande av en fettknöl.

Nu kommer min lista på ärr att bli längre… eftersom jag ska få ett nytt bröst.. så uppdatering lär komma…

Jag är ändå himla nöjd med min kropp.. fast alla skavanker och annat som finns där.. så fungerar den tillfredsställande och utan den hade jag inte varit den jag är idag…

Jag tänker alltså finns jag till!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sovedag

Vissa dagar har jag vad jag kallar ”sovedag”.. Det är dagar då jag är tröttare än vanligt.. och det är inte så konstigt om man tänker på vad sjukvården stoppar i mig…

För att inte prata om det jag får stoppa i mig här hemma.. för att överhuvudtaget komma upp ur sängen… Morfinet gör att jag blir trött.. cytostatikan gör att jag blir trött.. och då är det inte konstigt att jag har de här sovedagarna..

Jag kan utan större problem sitta och somna framför datorn.. jag drömmer mycket tydliga drömmar.. och kommer någon in och frågar mig något så kommer ofta ett mycket konstigt svar.. eller så frågar jag något konstigt för jag har ju just blivit väckt från en dröm där det hände konstiga saker…

Den älskade maken har ibland tyckt att det har varit lite obehagligt när jag blir mer sovande än vaken.. men jag har lugnat honom om att det är så och det får han helt klart acceptera.. och får han konstiga frågor eller konstiga svar.. så får han fråga igen eller så får han fråga vad jag menar när jag är lite mer vaken och lite mer med…

Att kunna sitta och sova har jag aldrig kunnat innan.. men nu kan jag.. och visst kunde jag också ibland kunna känna att det var lite läskigt.. men nu har jag lärt mig och jag gillar faktiskt att kunna göra så.. en liten nap bara så där… tyvärr blir det så att det blir inte en liten nap utan ett helt pärlband av små napar.. fast sist gick jag och la mig och sov i 1½ timme.. och det tänker jag göra nästa gång jag börjar få de där små naparna.. för nu vet maken.. och jag vet..

Dessutom vet jag hur jag ska göra i fortsättningen.. för så fort jag börjar känna att jag får de här så ska jag gå och lägga mig och sova en timme eller så länge som kan behövas.. för jag blir inte helt sovande.. och min kropp kräver ju nästan att jag ska göra de här som naparna.. annars hade jag inte fortsatt att små sova vid datorn… så det ska bli intressant att se hur det blir nästa gång jag får en sovedag…

Jag ska också räkna hur länge det är mellan varje sovedag.. alltså.. hur många dagar som det går emellan de där sovedagarna.. om det finns ett mönster i det… för det kan faktiskt hjälpa mig.. att jag sover lite längre just de dagarna… om jag inte har behandling inbokat… eller någon undersökning… för de är viktigare.. för jag kan sova under det att droppet går.. om jag inte har besök… och jag kan sova i taxin dit och hem… för det tar i alla fall ca 40 minuter med taxi till sjukhuset…

Det har alltså hänt att jag har suttit och bloggat och somnat.. så fint framför datorn.. och så har jag drömt något.. och det måste jag skriva ner.. för det ska in i mitt inlägg.. och så läser jag som tur är inlägget.. för då visar det sig att det jag tycker att jag ska skriva inte alls passar in i just det inlägget.. utan det får bli ett helt nytt blogginlägg… lite konstigt det där med mina drömmar… just nu kan jag inte ge ett konkret exempel.. men jag ska försöka få till ett när jag har nästa sovedag…

Nu väntar facebook på mig.. om ni vill veta vem jag är där… maila.. eller leta själva…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,