Hår och livsandar och en kropp som leker med lab

Mina livsandar har börjat att vakna i mig.. det börjar bli ljusare och jag ser småfåglarna som har börjat att kvintulera..
Jag oroar mig lite för mina blommor på balkongen.. om de har överlevt eller om de inte klarat vintern…

Tankarna är inte så dumma längre utan jag inser att jag antagligen kommer att överleva detta och jag har inga direkta biverkningar.. mer än torra fötter, en dum högerhand och nageltrång.. Ja, ni läste rätt.. nageltrånget kommer av att jag äter cytostatikan… xekloda är min överlevnad.. men samtidigt så måste jag sköta om mina fötter på ett helt annat sätt än vad man ska göra i vanliga fall..

För jag har ju träffat Mannen som jag har så svårt för… Onkologen som inte ens gav mig ett förlåt för att han skickade iväg mig till Göteborg utan han försvarade sig att så har de gjort innan… Men som överläkare på onkologen så ska han vara upptodate… och inte försvara sig med att de har opererat kvinnor med metastaser innan.. Det är ingen ursäkt…. Maken var med och han är en bra människokännare och det han sa om onken stämmer så bra… och det var inga snälla ord han sa om onken.. vilket gläder mig väldigt mycket..

Jag var och tog prover i torsdags inför samtalet med en av sköterskorna på 73:an… och det var både positivt och negativt…
Det dåliga var att mina prover inte var så bra… utan det såg ut så här:
Neutrofila 1,4
Vita 2,6 (gränsen för cytostatika ligger på 2,5)…
Trombocyter 64 (gränsen för att få cyto är 75.. och normalvärdet är 130 och uppåt..)… Så nu ska jag ta en ordentlig diskussion med mina trombocyter så de lär sig att de ska stiga även om jag äter xeloda… och att xeloda inte är farligt.. utan de ska uppföra sig som vanligt… och inte bry sig om vad jag stoppar i munnen,,,
Hb:t var inte heller mycket att hurra för.. värdet var nämligen 98.. så det är inte konstigt att jag sitter och somnar framför datorn på förmiddagarna och tidig kväll..
Det positiva var att nu får jag en vecka till utan cyto.. och dessutom sa onken att jag ska gå ner från fyra (4) till tre (3) tabletter både morgon och kväll…

Det värsta just nu är nageltrånget och min högerhand…

Vi tar nageltrånget först.. jag var till vårdcentralen och distriktssköterskan.. och när hon såg tån förstod hon att jag har ont..
Svallköttet täcker nästan halva nageln.. Hon tog bort lite och så gick hon och hämtade en läkare.. det var samma doktor som kände på min knöl och som skickade iväg mig till mammografi en gång i april 2006.. Hon tittade på min tå och sa att den där måste opereras.. så nu har jag två operationer att se framemot.. Sen satte sköterskan på lapis (silvernitrat) för att få ner svallköttet.. detta gör att huden blir svart.. och att man sen kan dra bort bitar av köttet.. och så skickade hon remiss för operation av mitt nageltrång..

var det ju min högerhand..
Den fungerar inte som jag vill.. känselbortfall och stickande känsla.. tänk dig att du klär hela handen i plåster.. så känns det på ett ungefär.. när jag känner på saker… Långfingret vill inte alls vara med.. jag kan inte kupa handen.. och jag har väldigt svårt att skriva.. både förhand och på tangentbordet.. dessutom gör det ont när jag har skrivit mycket som nu..

Jag avslutar detta inlägg med en bild av håret vecka 14… så håll till god:


(Klicka på bilden för att se den större… )

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Hemma.. och snart så

Är hemma nu.. och det är så skönt.. har faktiskt hunnit städa lite.. och på det sätter så mår man ännu bättre… Har fått cyton.. och benstärkande..
Sen låg jag på 106 när det gällde Hb:t.. men vi gjorde så att jag fick en spruta ändå.. för gränsen går vid 105.. och nu ska jag till Spanien.. vilket betyder att om då Hb:t sjunker mer så är jag under gränsen.. och då har jag inte tillfälle att kunna åka in och få en EPO spruta.. och det skulle vara förargligt om jag blir svintrött där nere… och inte orkar göra någonting.. så vi tog och fixade en spruta för att vara garderade…

Naturligtvis så träffade jag mitt i ett blodkärl.. för det är jag expert på.. och det kom lite grann när jag tog ut sprutan.. så det fick bli ett plåster… för annars hade jag blött ner tröjan.. och den tänkte jag faktiskt ha hela dan…

Packningen är klar.. förutom lite som ska ner.. men det får vi ta i morgon.. för väskorna är redan uppe hos de kära svärföräldrarna..

Dessutom har jag hittat en mycket kär gammal vän på Facebook.. (ja, jag har börjat använda den igen.. slav under grupptrycket :-D)
Detta gjorde mig skitglad… fan.. det var liksom inte igår vi pratade med varandra.. och det visar sig att personen i fråga inte alls bor så långt ifrån mig.. så det gjorde ju att det blev ännu roligare..

För att inte tala om det som hände igår… lyckan verkar ha vänt för mig nu.. verkar nästan vara min tur…

Detär väl på tiden.. att det ska bli så.. för det har ju inte alls gått min väg de senaste åren…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Säkerhet

Läser på Newsdesk om två produkter som är jättebra om man har barn..

Det första är det här.. för istället för att skriva med penna direkt på huden så finns det numera tatueringar.. häftigt tycker ungarna och mamma och pappa blir glada..

Det andra är jättebra när man är på sjön.. ifall barnet trillar i så tjuter det.. och man kan återanvända den… kanon ju…

Så nu finns det ingen anledning att inte skydda våra barn när vi är på Skara sommarland.. på med flytvästen och tatueringen så åker vi sen.. 🙂

Och plåster får ni inte glömma.. Fast skrapsår hör till sommaren!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,