En dag på vårdcentralen och ett positivt telefonsamtal

I fredag stod jag inte ut längre utan ringde vårdcentralen och jag fick tid på måndag morron klockan 09.45.. för mitt nageltrång.. och dessutom tog jag mig friheten att se om jag kunde få tid till fotvården då jag inte längre fixar att klippa mina naglar.. jag som är högerhänt och jag kan inte använda högerhanden.. jag fixar alltså inte att klippa naglarna.. och jag har bett maken och han har gjort det en gång.. men han gillar inte tår och definitivt hatar han naglar… så han försökte men tyckte definitivt inte om att hålla på att klippa mina naglar när man kan gå till fotvården och bli ompysslad.. Så jag fick tid till fotvården kl 08.00 och det passade ju bra.. eftersom jag sen skulle lägga om tån..

Först får man sitta i ett mycket gött fotbad.. och sen torkas fötterna.. naglar klipps och nagelbanden görs fina.. och så lite filning av gammal hud.. medan man sitter skönt och behagligt.. med levande ljus i fönstren medan snön vräker ner utanför… och sen får man hjälp med att sätta på stödisarna igen.. så det var rena välbefinnandet för mig och min själ att gå dit.. och jag kommer hädan efter att gå dit och få mina naglar fixade… för att det var så skönt att bli ompysslad hade jag inte en aning om… för gôtt var det… så om två månader ska jag dit igen..

Det andra besöket till distriktssköterskorna var ju klockan 09.45 och jag fick vänta lite.. tiden ägnade jag åt till att äta två mackor och så efter 20 minuter mina tre xeloda.. ja, jag har fått gå ner från 4 till 3 tabletter 2 gånger om dagen.. Dessutom läste jag tidningen.. och det var kul.. för på ”Fria ord” så stod det att ”det är bra att det inte plogas på trottoarerna.. för nu cyklar inte folk på trottoarerna utan på gatan där de faktiskt hör hemma..”… Det tyckte jag var så bra skrivet.. för det är faktiskt så.. att cyklister helst cyklar på trottoaren än i vägbanan… och det är allt från småbarn till vuxna.. och de kör inte ner på vägbanan när man kommer gående.. som att de ägde trottoaren.. men jag gå på mitten.. så de får antagligen cykla in i något eller ner på vägen där de faktiskt ska cykla..

Plogandet här i kommunen är under all kritik… de kan inte ploga trottoarerna.. och när de väl gör det så gör de inga öppningar i plogvallen så man kommer över övergångstället… och där hålen i vallen som folket har gjort för att komma över gatan fyller de glatt med snö.. vilket gjorde att jag fick gå ute i vägbanan hela vägen hemifrån till vårdcentralen.. där de kör som idioter.. fast det bara är 30 för det ligger en skola på andra sidan gatan nämligen.. men det är ingen som håller detta.. utan 70 är nog närmare den hastigheterna som folket håller här..

när jag väl kom in i undersökningsrummet och fått av mig min stödis och min vanliga strumpa jag har utanför stödisen.. så tittade hon på min tå.. och förstod att jag hade ont.. hon lyfte på svallköttet och fick faktiskt av en bit av svallköttet.. som redan var dött av ”lapisen”.. så fixade hon fram en ny ”lapis pinne” som hon körde in under svallköttet.. för än har jag inte fått operationstid.. och den måste bort.. den är så äcklig.. men jag tror att hon fick bort biten för att jag hade fått fotbad hos fotvården.. så nu är tån omlindad och så fin… Ska dit om en vecka igen.. för ny omläggning och för att se om vi kan få bort mer svallkött..

Sen var det ju det där positiva telefonsamtalet som jag fick i torsdags.. för mina värden har ju inte varit så där jättebra.. Nu såg det ut så här.. (de gamla värdena inom parentes)..
Vita 3,8 (2,6)
Neutrofila 2,2 (1,4)
Trombocyter 197 (64)
Hb 108 (98)
Så proverna var så bra att jag kan börja äta cyto som idag.. och jag äter ju 08.30 och tar tabletterna 09.00.. så jag fick ha smörgås med mig till vårdcentralen då jag insåg att det inte var någon idé att gå hem mellan fotvården och besöket till DSK.. men en plastflaska med vatten och en dubbelmacka gick lika bra att äta där som att gå hem och trycka i sig en och sen ut igen.. i det här vädret…

Efter att ha varit på vårdcentralen gick jag till apoteket och handlade kompresser och alsolsprit (blir rödmarkerat och när man klickar och får upp förslag så är det första ord man får upp ”smuggelsprit”) och lite andra grejer jag behövde… Sen handlade jag dagens mat… det blev crabbstickstuvning med pasta… bara så gott.. med mozzarella ost ovanpå.. bara så gott…

Det blir dubbelt besök den 8 februari.. så jag återkommer med fler rapporter..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Ett förlåt

Jag måste be om förlåtelse.. då jag inte har bloggat så som jag skulle.. men orken och tanken på att öppna bloggen har bara känts bläää..

Jag måste ha lust.. lust att skriva annars blir det bara skit av det.. och jag vill ha kvalitet istället för kvantitet på min blogg.. och bara sätta sig och öppna bloggen bara för att jag måste skriva varje dag går inte.. jag måste skriva när jag har lust.. och det börjar faktiskt komma tillbaka lite smått.. den där känslan att få skriva och därmed att blogga…

Julafton började med att jag upptäckte det hemskaste man kan på en julafton… jag har fått nageltrång.. på höger stortå.. och naturligtvis på utsidan.. alltså på vänster sida av nageln.. och det är inte ett litet nageltrång.. utan ett rejält som blöder och som varar.. det kommer inte kort på detta.. för det ser så räligt ut.. och det är långt till sjukhuset och det kommer att gå över.. men jag inser idag.. att det blir vårdcentralen i morgon.. tvi helvete…ont gör det.. och plåster går.. och så ska man utkämpa varje morgon.. att försöka få på stödstrumpa över ett nageltrång.. försök med det så ska ni få se… det räcker att man måste kriga för att få på sig strumporna.. och nu ska man tänka på att de där strumporna kör med biologisk krigföring.. och ser till att jag får ett nageltrång.. allt för att kriget ska gå åt strumpornas håll.. men än har jag inte vinkat med den vita flaggan och har gett upp..

Resten av julafton flöt kanon.. maken jobbade och slutade 15.00 och det ger mycket pengar.. för det är storhelg dessutom.. och det blir lite mer i kassan.. och i julklapp fick vi i princip det vi önskat oss.. 50 Euro var.. och snart har vi alla fickpengarna till vår stundande Tossa resa.. för vi ska dit i tidig höst.. så som vi gjorde i år.. Maken fick ju 50 Euro när han fyllde år.. och jag lär få samma.. av svärföräldrarna.. och så fick vi 30 Euro va.. av mamma.. fast sonen fick av mamma men inte av svärföräldrarna.. så det var 190 Euro..
Jag fick också en kalender för nästa år.. och jag har inte skrivit något i den än.. fast jag har två kallelser som ligger… En till avd. 73 och påfyllning av Xelodan och så ska jag få pamidronaten då.. och det är den 4 januari.. och den 15 januari och då ska jag träffa onkologen för att få prata om den där Göteborgsresan.. och då ska maken följa med… som moraliskt stöd…

Jag fick för ett tag sedan ett mail.. ett mail som talade om att jag skulle få prova en ny smak från Marabou… Smaken var ”Caramelized almonds & sea salt”… Och detta var från Kjell.. den enda jag känner som heter Kjell är min svärfar.. och han hade inte kunnat göra detta.. då han inte vet mycket om datorer.. och han vet definitivt inte min mailadress… för det var till yahoo adressen som mailet skickades.. så nu undrar jag om det är någon som vet något om detta..??

Hur går det då med håret.. jo, det växer som ogräs… Och jag har faktiskt redan använt kam.. vilket känns lite konstigt.. då jag inte kan använda kam när håret är långt…
Så här såg jag ut dagen innan julafton..

Nu ska jag svara på kommentarer… och sen leva livet..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Blääädag

Idag är det en skitdag..

Jag
mår illa… det har kommit smygande sen jag klev upp.. för i morse så vaknade jag av telefonen.. just innan min väckarklocka ringde.. jag satte mig på sängkanten när jag pratat färdigt.. och hade mitt dagliga krig med stödstumporna… Jag vinner varje dag.. men ibland vinner stödisarna en liten delseger.. och det är när jag får ta av dem och börja på ny kula.. kom an stödstrumpor.. mot mig har ni inte en chans.. jag vinner ändå till slut… för jag är mer envis än vad stödisarna är… så det så… *flinar*

Den älskade maken frågade naturligtvis om det har med cancern att göra.. vilket jag inte tror.. då det känns mer som illamående vid magsjuka.. så jag tror inte att cyton är inblandad på något sätt… utan det är som det är.. och det skulle inte förvåna mig om det är magsjuka… för jag har bara varit sjuk i det en gång sen 1991… för jag var rejält magsjuk den gången… och jag vet det för jag var gravid med äldsta dottern då.. och jag ringde MVC för att höra om det var farligt för bebisen.. sen har jag varit magsjuk en gång till efter det.. och det var en boende som smittade ner mig… fast jag har glömt vilket år det var..

fort jag får någon krämpa så tror Den älskade maken att det har någon bindning till cancern.. vilket är fullt förståeligt.. För det är så att man får en massa konstiga biverkningar från cytostatikan… att det inte är lätt att hålla reda på alla biverkningar jag får.. det är knappt så att jag kan hålla rätt på dem själv… och hur ska då maken kunna hålla reda på dem… för det kan jag inte begära av honom att han ska kunna… och detta kommer vi säkert att bära med oss länge efter att cancern har lugnat ner sig…

Nu skola jag uppsöka ett stycke bekvämlighets inrättning i min omedelbara närhet…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

JAG och lite annat…

Jag mår bra.. jag känner att jag lever och att jag faktiskt har en chans att reda ut det här..

Inte för att cancern är borta.. för det är den inte.. utan för att de faktiskt inte har vuxit.. och att smärtan inte längre är sån att det gör så vansinnigt ont.. för det gör det inte.. för jag tror att det är en kombination.. av att inte metastaserna växer och att morfinet gör sitt jobb.. att jag måste öka på morfindosen är för att kroppen tyvärr vänjer sig vid morfinet.. annars skulle ingen ha hållit på med droger..

Näsblodet är inte heller lika intensivt som det var ett tag.. visst.. jag blöder ibland.. men inte varje dag som det var ett tag…
Naglarna ser ut som de gör.. men de kommer att växa ut igen.. och den dagen den sorgen…
Ögonfransar och ögonbryn.. Ja, jag är glad att jag inte behöver noppa mina ögonbryn.. men jag har inte ett hårstrå… och ögonfransarna.. nu märker man att allt kroppshår faktiskt har en viktig del… för när det väl är borta så märker man faktiskt vilket jobb som de utför..
Som det där med ögonbryn.. de ska hålla bort svett och regn från ögonen.. tji fick jag.. nu rinner det rakt ner.. i stället för att följa ögonbrynas hår mot tinningen.. och jag har aldrig fått så mycket skit som jag får i ögonen nu… ögonfransarna gör ett jättejobb med att hålla borta så mycket som far runt i luften och som kan komma in i ögat…
Näsan då.. jo, snoret rinner och rinner och rinner.. för det finns inget hår där som tar emot… snor ska ju sätta sig i håret och hålla luftvägarna rena från skräp.. och hur lätt är det om man inte har något hår i näsan.. jo, det bildas hela tiden nytt snor.. som ska lägga sig i håren och fånga upp allt skärp.. men nu har jag inget hår.. alltså flödar snoret rakt ut ur näsan.. och jag är numera storkonsument på näsdukar… för jag måste snyta mig och snyta mig och snyta mig…
Vet ni hur mycket öronvax som man producerar under ett dygn… jag vet.. för det rinner ut det också.. för mina öron saknar också håret.. och då är det frittfram även för öronvaxet att rinna ut.. och öronvax och snor har samma funktion i kroppen.. att sitta i håret och fånga upp partiklar som inte ska in i diverse kroppsöppningar…

Alltid lär man sig något.. bara det att det hade varit roligare att lära sig detta genom att läsa sig till det.. och inte behöva gå igenom det rent kroppsligt..

Fötter och ben mår faktiskt rätt så bra nu.. sen jag började med mina kissetabletter och stödstrumpor så svullnar inte fötterna lika mycket.. och de blir inte som att vandra iväg med två aladåber som hänger fast från knät och neråt..

Håret på huvudet får fortfarande folk att tappa hakan.. speciellt inne på sjukhuset.. men jag ger dem en blick.. ibland ger jag dem fingret också.. men ofta så stannar jag till och blänger tillbaka på dem..
ger de sig inte då så går jag fram och frågar om soppan är god… och då ser de ut som ett stort frågetecken… ja, glosoppan…

Mentalt så mår jag bra.. vi åker snart till Spanien.. vi åker med svärföräldrarna.. och det ska bli skitskoj… men jag kan inte riktigt glädja mig än… för jag vet att det är så mycket som kan hända.. innan vi sitter på den där bussen som ska föra oss ner till värmen.. och innan dess så är det ingen idé att jag hetsar upp mig.. för om det nu skulle gå åt pipan.. för det lär det göra om jag ser framemot det och pratar om det jämnt… för jag vet hur fort det kan gå.. att från en dag vara friskt till att komma in på ett rum på infektion med blodförgiftning.. och med min normala tur så lär väl jag få det lagom till vi ska dit.. om jag nu hoppar rundor och gläds och har mig… så det är ingen idé att glädjas i förväg… den dagen när jag sitter på bussen och tittar ut över landskapet vi passerar.. då kan jag glädjas.. inte förr….

Och jag har sån tur faktiskt.. att vi har planerat in Spanien när jag har min sista frivecka… och redan där ligger turen… och jag har inte all tur i världen… känner jag..

Att döden finns här märker jag.. men det luktar inte död om mig än.. och det är jag glad för.. det betyder att jag kan hålla stången ett tag till.. men ändå.. den finns här.. och den gömmer sig i skrymslen och vrår.. och nu håller jag på i min älskade lägenhet.. jag vill inte flytta ifrån den här.. inte för några pengar i världen…

Min hylla ska upp idag… min älskade hylla.. den som kommer från ett tryckeri.. en sån dom de har haft bokstäver i.. jag vet inte vad det kallas.. men jag bara älskar den.. stor är den 122 hyllor innehåller den och den är så fin..

vill ni väl ha lite ”Dagens Artiklar” kan jag tänka mig.. de kommer här.. och det är nog både dagen och gårdagens och antagligen ett par dagar tillbaka också…

För det första så blir jag glad om Anne Lundberg får kristallen igen..för den serien hon gjorde om människorna som är i samma sitts som mig är så himla underbar…
Himlen kan vänta var så skön att både titta och lyssna till och jag är lite ledsen att det blev så att det är bortplockat från SVT.. för serien är så bra och ger människor tankeställare.. att livet är lätt att bli av med.. och att döden är det som kommer emot en.. och inte ens framtid..

Vill man bli miljonär.. då räcker det att man fotograferar en sjöjungfru.. så se upp Köpenhamn.. ni lär få besök..

Ölpriser i världen.. finner ni här.. det är dyrast och billigast..

Är det här rättvist eller orättvist? Jag vet vart jag står.. men det säger jag inte..

Ibland skulle man vilja ha en dörr till sin blogg.. där ”vissa” människor var tvungna att knacka på innan man kunde släppa in dem… eller inte släppa in dem…
Fast jag vet att jag kan göra det.. men då blir dörren stängd för alla.. och det vill jag inte.. Det är trist.. för det hade varit kul om en del hade den etiketten att faktiskt fråga först.. om det var ok att läsa det man skriver… för det märks ibland av kommentarerna.. att en del inte tänker efter innan.. och går på i ullstrumporna… Be snällt.. och det kan hända underverk..

Örgryte-spelaren Johan Sjöberg har fått en tumör i buken.. trist är det.. men den är tydligen godartad.. och inte en elak sak.. så han har tur.. tyvärr så står c-ordet med.. men det är väl så.. att man måste se det positiva i allt.. och då kan man inte prata om gifter.. för gifter är inte positivt.. det har en så negativ klang att det nästan gör ont i huvudet när ordet sägs..
men man märker ju på media att de kan publicera vad som helst.. bara i den här artikeln.. jag ryser..

”den radikala islamismens cancer”

.. hur kan man överhuvudtaget uttrycka sig på det här viset.. jag förstår det inte.. jag ryser.. från nacken och ner till fötterna..

Nu är Lotta med i Aftonbladet.. (det är en Plusartikel och man måste ha Plus för att läsa den).. och artikeln är bra.. förutom c-ordet.. och jag kommer att fortsätta att kritisera dem som använder det… för det är fortfarande behandling.. det är skillnaden mellan liv och död.. det är inte GIFT..
Trist men sant…

Att sen ge sig på ett barn.. som nästan är helt blind och dessutom har cancer.. hur djupt har mänskligheten sjunkit… jag bara undrar.. för så gör man bara inte.. och tydligen så var det inte första gången som de här barnen gav sig på henne.. och jag undrar vem som har lärt dem det.. för barn kommer inte på sådana saker själva.. vad har de vuxna sagt under middagarna.. när familjen sitter och pratar.. ”att hon utan hår är inte värd att leva”.. eller har de sagt att ”hon är en skam för byn”.. eller ”det hade varit bättre om hon inte fanns längre”.. jag ryser ännu mer.. för så här får det inte vara.. medmänsklighet.. lite empati.. och faktiskt människovärde.. alla är lika mycket värda.. eller är de inte det… jag bara undrar?

Nu har jag skrivit så långt och jag har så ont i mina fingrar.. och jag är så himla trött.. så nu går jag och lägger mig ett tag.. och vilar…

Ha det gött!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En vanlig dag

Jag vaknar och tar en tablett för att få igång saliv produktionen som är nästan obefintligt av morfinet..
Så at jag mina tabletter som jag lagt fram kvällen innan… de är 3 tabletter om jag inte ska ha kissetabletten för då blir det fyra.. och från och med i dag är det faktiskt en till.. en depolan 10mg.. Alltså en långtidsverkande morfin.. så nu är jag uppe i 40mg på morgonen..
Så smörjer jag mina fötter.. för de blir torra av cyton.. och sen kommer problemet.. jag ska ha på mina stödstrumpor… och det går.. med många svordomar och mycket slit.. så sitter de där…
Med hjälp av min gripklo så får jag på mig mina byxor.. jag griper nämligen i linningen som är framåt.. och lyfter lite.. varvid jag får in mina fötter och så glider fötterna lättare med hjälp av stödstumporna in i respektive ben.. och så drar jag.. tills jag får tag på linningen med handen.. så kan jag dra upp resten av byxorna… och så resa på mig…
Så ut i badrummet och göra sig vacker.. tandborstning.. sköljning med fluor.. och så bakteriedödande.. så klär jag på mig dagens outfit.. och så sätter jag mig vid datorn.. nu har jag sån tur att min dator är server.. och för att maken ska kunna läsa nyheter när han kliver upp så måste han sätta på min dator.. och den är alltså redan på.. den älskade maken har också gjort kaffe som står och väntar vid datorn.. han är snäll han.. för jag kan inte bära kaffemuggen från köket till datorn.. utan att spilla…

Jag läser det jag ska.. och sen brukar det bli en promenad med maken… och då passar vi på att handla mat.. och annat som behövs… hem och packar in maten.. och har maken handlat något så får han bära upp det till sig…

Nu är jag ofta rätt så slut.. så jag sätter mig vid datorn.. eller så lägger jag mig och sover…

Så kommer sonen hem… och så är lugnet som bortblåst…
Maten tillagas av mästerkocken.. och så äts det.. sen försöker iaf jag att diska om jag inte är trött… men har jag sovit innan så gör jag det inte efter maten.. då går jag och sätter mig vid datorn.. har jag suttit vid datorn innan så lägger jag mig nu.. och sover…

När jag har sovit så städar jag om det behövs.. och sen blir det att skälla lite på sonen.. han är nämligen kattlådestädare.. han få en liten lön för att han städa kattlådan.. för jag kan inte…
Så blir det till att gå upp och titta på tv hos maken.. om det är något vi ska titta på.. vissa program ser jag själv.. vissa ser jag med maken..

Sen blir det läggdax… tandborstning.. och de där sköljningarna.. först med fluor.. och sen med bakteriedödande… så vandrar jag ut i köket och ger katten blötmat.. (maken ger ju på morrnarna).. så fyller jag på mitt vattenglas.. som består av ett stort ölglas.. med ett sugrör i… och så tre isbitar för att vattnet ska hålla sig riktigt kallt och gott..
Så kommer dagens jobbiga del nummer 2.. jag ska ha av stödstrumporna.. och nu får jag dra.. fast åt andra hållet… när de väl är av så smörjer jag fötterna.. och så kan jag lägga mig ner… och nu tar jag mina nattmediciner… och så två salivproducerande tabletter.. och så glider jag runt så jag har ryggen ut mot lägenheten.. och så somnar jag gott..

Jag har lurat döden ytterligare en dag.. fast jag känner att han inte flåsar mig i nacken.. istället så kretsar han kring mig.. och försöker få ett grepp om mig.. han räcker ut handen för att ta mig i handen.. men jag vet att om jag räcker ut handen är det kört.. så jag stoppar in handen i min tröja eller ner i byxfickorna…
för han ska inte få ta mig än… hur kramig han än är…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Nu kommer jag att kissa

Jättemycket..

Jag fick urindrivande igår.. och i morse var första gången jag tog…

Så nu får vi ser hur många gånger jag måste springa på toa.. och så om benen minskar i omkrets….

Ska till apotektet och inhandla ett par stödstrumpor…. himmel!!!

Jag är snart färdig för att flytta till hemmet.. både rollator och stödstrumpor….

Sen är det så att jag undrar om det kommer att låta likadant om korparna ger sig på småbarn.. för risken finns… För det är många korpar.. och de är skyddade.. de får inte skjuta av några överhuvudtaget…
Fast det räcker att de skjuter en.. sen flyr de andra bara de ser ett vapen…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,