Jag ska inte ropa hej riktigt än..

Igår var jag för entusiastisk för att blogga.. det hade bara blivit en massa blaj som ingen utom jag hade förstått.. och då är det bättre att lugna sig en dag och sen skriva något vettigt.. och därför skriver jag idag istället och jag vet lite mer..

För det blir inte till att ligga i kistan på måndag.. utan kistliggningen är flyttad till onsdagen (14 april)… varför nu detta.. för det är ju en viktig grej att göra.. Men jag är upptagen på ett annat ställe på sjukhuset som börjar på o…

Jag ska ta det i kronologiskt ordning så ni hänger med..
Då jag sist var på avd 73 så fick jag reda på att jag skulle ringa sekreteraren A på Pebb-teamet.. för det är hon som har hand om operationstider och dylikt.. för att se om vi kunde få in mig någon dag.. När jag ringde hon var hon ledig för påsken… och skulle återkomma som på onsdag… varvid jag skulle ringa henne denna dag.. Fast jag hann inte… hon ringde mig i går.. och det var då så att jag ska bli opererad på måndag den 12 april.. men då är jag uppbokad på sjukhuset.. men det fixar jag.. säger hon.. ja.. för jag ska göra scinten då.. och hade jag ringt så hade jag inte fått en så vettig tid som jag fick nu.. för jag var tvungen att göra den relativt tidigt eftersom jag ska på återbesök till onken (mannen som jag inte har något förtroende för) den 20 april.. och läkarna måste hinna analysera mina bilder innan dess.. men genom att hon jobbar inom sjukhuset så har hon större chans att få en vettig tid.. än jag som privatperson hade fått.. för så är det.. så hon sa att hon ringer upp mig.. och efter ca en halvtimme ringer hon igen och talar om att scinten är flyttad till kl. 08.00 den 14 april.. och nu var det jag som fick ringa och söka efter folk..

Jag fick ju ringa cytotjejerna för att fråga hur jag skulle göra med xelodan.. om de trodde att den skulle stå i vägen för operationen.. men genom att jag har haft uppehåll denna vecka.. så trodde de att det inte var någon fara.. för det är en vecka 14 dar som man inte ska ta xeloda innan operation.. och jag har sådan tur att jag skulle börja med xeloda på måndag.. och då har det gått en vecka…

Sekreteraren A sa också att jag skulle på inskrivning i morgon (läs idag) och att jag skulle vara på avd. 41 klockan 09.20 och att jag först skulle anmäla mig i centralreceptionen.. så det var bara att börja förbereda mig för detta.. och ringa sjukresor.. hade tur och hamnade hos en kille som var hur trevlig som helst.. och jag slapp att hamna i Moldavien.. tydligen går vart tionde samtal till Sverige.. de andra 9 till Moldavien.. men det där med sjukresor och Moldavien är en annan historia som jag med tiden kommer att blogga om.. jag behöver bara lite mer stoft för detta.. så det kan bli ett helt inlägg.. nog om detta.. och så packa med mig det jag behövde för en dag på sjukhuset.. tyvärr glömde jag mina glasögon.. men det gick alldeles utmärkt ändå.. för jag har ju armar som räcker till än så länge…

Nu Kommer vi till dagens lilla äventyr som varade från kl. 09.20 till 15.30.. så en lång dag var det..
Det började med en taxifärd som gick i rasande fart.. och nedsänkning av farten vid fartkamerorna.. och det såg ut att bli en fin dag.. till mitt stora förtret.. för jag måste ut på balkongen och klippa bort mina gamla växter så de som kommer får plats… fast det var inte växter vi skulle prata om… utan inskrivningen..

Väl på sjukhuset så anmälde jag mig som brukligt är och gav mig av till avd. 41.. Som tur är så har vi ett sjukhus som det inte går att gå fel i.. för det är tydligt markerat vart man ska gå.. och det står också på kallelsen hur man ska gå.. men denna gången hade jag ingen kallelse.. men man har snart varit på varenda avdelning känns det som..
Jag fick träffa syster E som verkligen kunde sina saker.. en mycket kompetent kvinna… så jag fick veta lite om hur dagen skulle förlöpa.. och det var de vanliga frågorna om allergier och andra sjukdomar och annat som kan vara relevant inför en operation.. Så fick jag en säng och ett gäng med Hemmets Journal.. så nu kunde jag ligga och läsa om ond bråd död.. medan jag väntade.. så kom syster E in och tog prover på mig.. glad att hon kunde det där med att sticka i port-a-cathen.. Det är så smidigt så.. både för henne och för mig.. så fick jag vänta igen.. och så kom Syster E in igen och bad mig knalla till fotografen.. så det var bara att ta vrålåket och ge mig ut på dagens första lilla äventyr…

Nere hos fotografen var det svinkallt.. och där skulle jag posera i olika ställningar.. först framifrån, så vänster sida mot fotografen, så höger sida mot fotografen.. men inte helt.. utan i ca 45 graders vinkel.. och slutligen en från höger sida… vilket gick jättebra och det gick fort… och bilderna blev bra.. nu väntar jag bara på att de ska ringa från ”Play Boy”.. så tillbaka till avdelningen och ytterligare väntan… Kl.12.05 kommer lab för att göra ett koagulationstest.. eftersom jag har förhöjd blödningsrisk.. men inte så att jag inte kan bli opererad.. för jag får bara en spruta innan op.. så koagulerar blodet fortare… och det gör ont.. de tar ett rakblad och gör ett ca 5 mm långt sår på armen på dig.. och så tar de tiden och tar bort blodet som har kommit varje halvminut… och det slutade inte rinna på 15 minuter.. Nu var det väntan igen…

kommer då doktorn som tar blodtryck (110/70) varvid läkaren sa ”Lågtryckare, bara att gratulera”.. , puls och lyssnar på mig.. han kollar så inte mina lymfkörtlar på halsen är svullna.. han lyssnar på hjärta och lungor och slutar med att känna mig på magen.. och rent kroppsligt är jag nu godkänd för operation.. Så var det väntan igen..

För att plötsligt ge sig ut på äventyr no två den här dagen.. vi skulle till narkosen och prata inför op… jag talade om att jag var lättblödande och att jag inte mått illa under förra operationen.. utan klarat den väldigt bra.. Så då fick jag ett Ok även därifrån.. Så till baka till avdelningen igen.. och ny väntan.. denna gången på provsvar och doktor H som ska operera mig…

Han kommer invirvlande… som ett höstlöv.. och sätter sig ner och ser bestämd ut.. jag börjar skaka invändigt.. att det inte blir op.. tanken far omkring i skallen på mig.. och så öppnar han munnen och säger att mina prov inte är direkt kanon.. vilket vi redan visste.. ett Hb på 90 och lite lågt kalium kan alltså få min operation inställd igen.. så nu jävlar.. Har fått med mig T.Kaleorid 750 mg som ska tas morgon och kväll.. allt för att få upp kaliumvärdet.. och fick också veta att banan innehåller mycket kalium.. så maken sattes att gå och handla bananer till mig.. så här ska det höjas kalium.. och så det där Hb:t som inte alls samarbetar med min kropp just nu.. utan bara ställer till det.. så istället för att ta NeoRecormonen på måndag.. så ska jag ta den ikväll istället.. annars får de väl ge mig blod.. jag ska till avd. 42 på söndagskväll.. (vilket sätt att fira sin födelsekväll på)… och då kan jag duscha där i lugn och ro.. och lägga mig i rena lakan.. och slippa stiga upp tidigt.. för att ge mig ut och ta taxi.. för jag får ju stiga upp två timmar innan jag ska vara på avdelningen om jag är hemma.. först en timme för att bli människa och vakna till.. så nästan en timmes taxiresa till sjukhuset.. med alla pinaler jag kommer att ha med mig.. för jag kommer inte hem förrän på onsdag… Trist men jävligt sant.. så därför åker jag in redan kvällen innan op.. på måndag morgon ska nya prover tas.. för att kolla om blodvärdet (Hb:t) har gått i höjden och kaliumet också har ökat.. annars kanske det inte blir någon operation…

Innan jag tog vrålåket och en taxi hem.. var jag uppe till cytotjejerna och fick NeoRecormonsprutor och från 41:an fick jag ju kaliumtabletterna.. Så nu är jag beväpnad till tänderna.. kriget har börjat..

Så nu behöver jag ALLA tummar som finns.. hjälp mig att få mina värden att stiga…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Jag får väl tala om gårdagen..

Igår var jag till sjukhuset.. för min sista behandling med cytostatika i droppform.. så nu kommer jag att varje tisdag fotografera mig.. för att visa hur mitt hår utvecklas veckovis under ett år… så ni får hålla tillgodo.. just nu är jag mer eller mindre flintis.. ett och annat litet vitt hår spretar iväg… men det är för lite att fotografera.. och de kommer inte att synas på kortet ändå… Första inlägget om hårväxt kommer v. 43.. håll tillgodo…

Sen pratade jag med min sköterska igår om att jag skulle på återbesök till min ”kära” onkolog den 16.. istället för den 2 november.. och efter ett tag kom hon och frågade om jag efter behandlingen kunde stanna kvar och träffa onken.. vilket jag kunde.. eftersom onken inte är där på fredag.. och dessutom var det så att den tiden jag hade från början hade någon annan fått… och nästa tid var den 10 november.. och då är jag bevisligen inte anträffbar..

EPO sprutan slapp jag.. då mitt Hb var 116 och de vita blodkropparna var 3,6.. så det rör på sig åt rätt håll..

fick jag då träffa honom, min kära onkolog.. som idag faktiskt var mycket trevlig och faktiskt (kors i taket) inte svor en enda gång…

Min behandling i framtiden ser ut så här.. jag ska ta cytostatika i tablettform i 14 dagar.. sen har jag en vilovecka.. och så 14 dagar cyto igen.. dessa kommer jag att få i en 14-dagars dosett från sjukhuset (bild kommer när jag fått den).. och jag kommer att få ta blodprover för att se hur mina värden är.. det är så mycket man kan läsa av hur en kropp mår bara genom ett litet blodprov.. håret kommer som jag sa tidigare att växa ut.. men jag kommer att få lite andra biverkningar av denna cytostatika.. men inte alls i den omfattning som jag fått nu… men det är inte så konstig när de har kört in en massa idegran i kroppen på mig.. det kan ta död på den starkaste.. så inte konstigt att min kropp har förfallit så till den milda grad som den har..
Jag ska en gång i månaden åka till avdelning 73 och mina älskade cytotjejer.. för att få benstärkande…. och det lär jag få göra livet ut… men vad är väl det.. för jag väljer ju livet.. och inte döden.. och då är ett besök på sjukan ingenting i sammanhanget..

Det mest fantastiska är att jag får åka till Göteborg.. vilket jag var tvungen att fråga onken om först innan jag sa något till någon.. För jag visste inte om mina metastaser kunde strula till det för mig.. Jag fick ju kallelsen för en vecka sen.. men har inte velat läsa eftersom jag inte visste om jag var godkänd för det.. men jag har fått OK från onkologen.. så jag reser…

Vad ska jag då göra i Göteborg.. jo, jag ska besöka Sahlgrenska.. för den 10 november blir jag opererad…
Jag ska äntligen få mitt nya bröst.. kan ni förstå.. jag ska bli två tuttad.. efter att ha gått enbröstad sen den 14 augusti 2006.. så ska jag bli HEL.. Jag ska bli en hel kvinna.. jag ska inte gå omkring med ett bröst.. och en äcklig silicon imitation av mitt riktiga bröst… Jag ska bli HEL.. jag är så lycklig så tårarna trillar och tankarna var tvungna att stillas och jag landa i tanken på allt detta.. och jag kunde inte skriva det igår.. för då hade ni inte förstått någonting av mitt svammel.. men nu har jag landat.. men jag kan inte riktigt förstå att det är på gång.. att jag har fått en operationstid.. att jag ska bli hel.. att jag ska bli två tuttad igen… ni kan säkert läsa min lycka i texten.. Jippie-kay-ejji… Tjohoo.. och jag vet inte alla glädjeyttringar som fälldes igår.. och jag klarade även av att hoppa jämfota.. inte så högt men ändå.. jag klarade det…

Kan ni fatta.. jag ska bli hel…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Dagens cancernyheter

För det första så har det läckt ut nya kort på Patrick Swayze och han ser fräschare ut än på länge..

Måste även skriva om att Musikterapin på Radiumhemmet måste läggas ner.. för det har inte pengar till att driva det längre…

– Det är tråkigt att det alltid är kulturen i vården som försvinner när man måste spara, säger Birgitta Rapp

Hon säger också:

– Det måste finnas andra områden man kan spara på. Jag tycker att man ska tänka sig för innan man lägger ner de mjuka bitarna i vården. Det är viktigt att man tar emot hela människan och inte bara botar diagnostiskt, säger hon.

Hon forsätter:

– Är man svårt sjuk eller kanske döende är det viktigt att behålla livsmodet. Musik kan hjälpa dem att klara av att hantera det de står inför.

Cancervården i Stockholm måste spara 53 miljoner.. och lägger man då ner musikterapin så sparar man kanske in så mycket pengar att fler kan få behandling.. för det är så att alla landsting har inte musikterapi.. och jag som cancersjuk sen 4 år tillbaka visste inte ens att det fanns.. Vill jag har kultur så kan jag söka upp den själv.. och musik kan man alltid lyssna på radio, skivor och även på nätet… Så jag kan förstå att de lägger ner det som är minst viktigt.. för du överlever även om du inte får musikterapi…

Nu är vi där igen.. med de där små prickarna på huden som snabbt kan bli små elakingar om vi inte ser upp och håller ögonen på dem.. Jag och Den älskade maken satt och prata om det här en kväll.. och vi kom fram till att vi nordbor inte är vana vid så mycket sol.. det ska vara soligt från april till september.. och sen ska det vara mörker… men då åker vi nordbor x antal veckor till Thailand eller Spanien eller något annat ställe där solen lyser varmt och skönt.. och detta är inte vår hud van vid.. det ska inte vara sol då.. det ska vara mörker och vi ska vara påpälsade och detta vet våra kroppar om… för annars hade vi varit betydligt brunare än vad vi är.. och vi hade inte haft blåa ögon.. utan alla hade haft bruna… Så ska man åka utomlands så ska man göra det när huden är van vid solen.. och inte en Thailandsresa i mitten av december..

Det är brännskadorna som räknas. När det är trist väder hemma åker många utomlands – och chockar huden med intensivt stekande.
– Värst är utlandsresor på vintern, säger Mats Berg.

Jag måste också skriva om det här med läkningen av frakturer.. för de är ju så att detta kan vara en indikation på att man har skelettcancer.. speciellt om man bryter sig lätt.. och nu har de kommit fram till en bra bot.. som gör att benens stärks och att frakturer lättar läker.. kanon för idrottsmän.. men samtidigt bra för oss vanliga dödliga.. för vi kommer tillbaka till jobbet fortare.. även om det bara rör sig om två veckor.. så är ändå den tiden viktig i förhållandet till sjukskrivningen.. för vem vill vara sjukskriven länge.. kan man korta ner den så är ju alla glada.. (utom den stackars vikarien).. men det är en annan historia…

Jag läser Newsdesk och hittar det här:
Förebyggande behandling vid bröstcancer är kostnadseffektivt
Naturligtvis så är detta glädjande nyheter.. för det betyder två saker:

– Slutsatsen från denna studie är att nya effektiva skyddande läkemedel mot återfall vanligen är mycket kostnadseffektiva. Vi räddar fler liv samtidigt som vården även gör besparingar.

Det kan knappt bli bättre.. det ända som hade varit ännu mer glädjande var att de hade hittat orsaken och uppkomsten av cancer.. så man kan bota den helt…

Lyckan är något som vi har fått till låns.. ta hand om lånet så förökar det sig..

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Magsjuka ställer till med problem

Jag blev magsjuk i lördags.

Det kom bara den ena vägen, jag slapp kräkningar.

Det som sker då är att jag inte får lov att jobba på 48 timmar efter sista gången på toaletten… För jag jobbar inom vården och de har sina restriktioner. Detta är bra.. fast samtidigt så hade jag chans att få jobb ikväll… Nu var jag ju tvungen att tacka nej och det är inte kul det heller… I morgon får jag jobba igen.. om jag får något…

Annars så är det bra här.. var på julskyltning igår och vann en julkorv.. Maken vann en burk pepparkakor och en julost… Dessutom vann jag tre påsar på chokladjulet och maken vann en påse julskum… så vi hade en hel påse med oss hem med vinster i..

Det händer inte mycket i mitt liv just nu..

Dagarna rullar på och jag har inte mycket att skriva om… lusten har försvunnit lite..

Jag kommer nog igen.. ha bara förståelse med mig…

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Jobbar hela helgen

Idag mår jag bra.. det var så glädjande besked hos doktorn igår.. så vi tog några öl.. för att fira.

Dessutom är det så att jag jobbar hela helgen. Med start ikväll. Så jobbar jag dag i morgon och på söndag jobbar jag en sån där dum tur. De dumma turerna är de delade turerna. Ja, det förekommer fortfarande delade turer inom vården. Man börjar 7 och jobbar till 12, sen går man hem och så börjar man igen klockan 16 och jobbar till 21. Det är tio timmar.. men med vila emellan.

Sen på måndag jobbar jag 7-14 och tisdag jobbar jag kväll igen. Mycket pengar blir det.

Så i morse fick jag sovmorgon. Det var skönt

Andra bloggar om: , , , , , , ,