![b[logg]Spot](https://pysan.files.wordpress.com/2008/03/bloggspot.jpg)
Läser Tims blogg…
Jag har läst om Tim jättelänge… och hans närstående skriver så fint och nära om hur det faktisk är att leva med någon som har cancer…
Nu har tyvärr Tim lämnat oss och gått ut genom grinden till den där andra sidan.. och Aftonbladet har skrivit en mycket fin artikel om honom..
En liten kille på 12 år.. som fick en sjukdom som man kan bekämpa.. om man klickar här… så kommer man till Davids insamling till barncancerfonden.. Så kanske det blir fler som Tim…
Det är nu jag blir ledsen.. för går man in på Tims blogg och läser det här inlägget.. och går ner en bra bit bland kommentarerna så kommer det plötsligt en kommentar som inte skriver mer än sin egen bloggadress
…
allt för att göra reklam för sin egen blogg…
Detta gör mig så arg.. jag blir förbannad… hur kan man bara… går man sen in på denna blogg så är det en sån där totalt ytlig blogg som bara handlar om henne.. jag har skrivit en kommentar om hur illa jag tycker att detta är… och hon godkänner visst inte den.. men jag hade inte väntat mig något heller….
Läs även andra bloggares åsikter om Pysan, Tim, blogg, arg, förbannad, mode, reklam, död, ytlig, insamling, barncancerfonden
Filed under: Blogg, Blogga, cancer, Cancerbehandling, cancerhelvetet, Dagens artiklar, förbannad, Livet i stort, sjukvård, Sorg, viktigt | Tagged: arg, barncancerfonden, Blogg, död, förbannad, insamling, mode, Pysan, reklam, Tim, ytlig |
Pysans tankar: Metastasdödaren 
Hej Pys.
Vad skönt att du börjar få ordning på grejerna.Synd bara att du skall ha ont med det ena med det andra.
Det gör verkligen ont i en att ett barn skall behöva gå igenom allt detta som Tim gjorde.Verkade vara en sån fin pojke.
.När man läser om Tim och går in och länkar till sin egen blogg utan ett medkännande ord så har man inte mycket empati och förståelse.Hoppas det bara är oförståelse.
Varma tankar
Kram Lillemor
Vet ej om detta kom in två gånger .
Hej..
Jo, det kom två gånger.. så jag tar bort den första kommentaren.. för de var likadana…
Sen det där om reklam… jag blir så arg.. och speciellt när de ser att det står på Aftonbladet och vet att många kommer att läsa just den bloggen.. då är de snabba med reklam.. inget annat bara adressen…
Den dagen jag inte finns.. eller rättare sagt innan.. då kommer jag att ställa om kommentarerna… så ingen himla reklamkommentar kommer in… för då måste Den älskade maken godkänna alla… innan publicering…
Kram Pys
Ja, jag blir också evigt trött när det står ”titta in på min blogg” bara, grrrrr! Har sett att V*MM’LM’MM’N också får massor med sånt spam, för det är väl det det är? Har också följt Tim med familj ett tag, och det känns både sorgligt och skönt, skönt för att han inte har det jobbigt längre, men visst skulle de vilja ha honom frisk här…
Varma hälsningar!
Den bloggen du nämner är lite av ett annat kapitel.. för det som retar mig där.. förutom reklamkommentarerna är att bloggaren inte svarar på kommentarer… fast hon är väl tillräckligt ”känd” så hon behöver inte göra det längre.. finns många såna.. Jag tycker nämligen att det hör till att man svarar på alla kommentarer.. annars är det ingen idé att blogga..
För läsarna måste också få respons.. det får de inte om du inte svarar…
Kram Pys
Jag har också reagerat på flera sådana kommentarer i deras blogg. Det är hemskt. Jag förstår inte att människor kan vara så desperata att marknadsföra sin blogg. Det är tragiskt. Bra att du orkade ta tag i det och skriva en kommentar, även om den inte godkändes…förhoppningsvis har bloggaren åtminstone fått sig en tankeställare.
Ha en fin helg!
Jag blir glad att det är fler som tänker som mig… jag blir så arg… jag tycker inte att det är vettigt att man går in på en blogg där det är någon som just har avlidit och gör reklam för sin egen blogg…
Tankeställare undrar jag.. eftersom man lite längre ner ser inlägget om hon som fått ett nytt ansikte.. och detta tyckte bloggaren var ”Äckligt”.. fast hon själv tycker hon nog om.. för det var många bilder på henne själv..
Kram Pys
Jag har fölt Tim väldigt länge nu och jag är både lättad och ledsen för att han kämpat klart nu!!!
Om slutet bara kan bli ett enda, då är det bättre att det går snabbt…..
Håller med dig om att man ska svara på kommentrerna i sin blogg…har inte gjort det förut, men börjat med det nu. Om folk tar sig tid att skriva i min blogg, då ska jag absolut ta mig tid att svara oxå…..
Sen har jag tänkt på hur olika människor med cancer har det…vissa får allt möjligt till sig och familjen…andra får kämpa och slita för att ekonomin ska klara sig…ja, olika falla ödets lotter minsann!!
Kramar
Du har så rätt så…
Kram Pys
Jag vill bara skriva en sak om din kommentar om VM’s blogg. Jag går in dagligen och läser, tänker på henne och kommer tillbaka. Det är ytterst sällan jag kommenterar hos henne, just för att jag oftast inte hittar de rätta orden. Jag kan inte riktigt förstå vad jag skulle kunna säga för att mildra hennes situation.
Så jag låter oftast bli av den enkla anledningen.
Men ibland har jag kommenterat men störs inte alls av att hon inte svarar på min kommentar. Varför? Jo för att hon har det tufft och eftersom hon får så himla många kommentarer dagligen vore det otroligt tidskrävande att svara på alla. Speciellt när det finns viktigare saker att lägga sin tid på. Så jag förstår henne fullt ut. Det är alldeles för många kommentarer helt enkelt.
Däremot har jag mailat henne och mina tankar och fått svar.
Jag kan tänka mig att det är nästan omöjligt att svara på så många kommentarer som hon får hela tiden. Då skulle hon inte göra annat än sitta vid datorn vilket kanske inte är det hon prioriterar i dagsläget.
Om hon hade fått färre kommentarer tror jag nog hon hade svarat.
Sedan vill jag också säga att man oftast bloggar för sin egen skull 🙂 Så om man inte svarar på kommentarerna betyder det inte att man inte borde blogga. Det är oftast ett sätt att få ner sina tankar och kunna gå tillbaka och läsa. Inte för att få kommentarer och svara.
Så är det iaf inte för mig t.ex 🙂
Det blir ett långt svar..
Först av allt vill jag säga detta:
Jag läser också VM´s blogg… och jag sitter i samma situation som hon gör… och jag får kommentarer… jag svarar på mina.. för jag tycker att jag ska ge mina läsare en viss respons.. att jag faktiskt har läst kommentaren som den har lagt ner tid att skriva till mig…
Jag tog och räknade lite på VM´s blogg.. sista inlägget.. där hade hon fått 48 kommentarer.. 39 av dem var ”vanliga” kommentarer som hon mycket väl hade kunnat svara lite fort på.. kanske inte som jag gör utan göra en stor kommentar på slutet och tacka för dem.. De andra 9 var rena rama reklamen för kommentarskrivarens blogg.. och det är jobbigt att läsa såna kommentarer.. för läser jag en blogg så vill jag också kunna läsa kommentarerna… Jag hade tagit bort dem direkt…. för jag har satt in filter i min blogg.. så de kan bara jag läsa.. de som har mer än en länk i kommentaren… ibland är det en vanlig kommentar.. ibland en spam.. och då kan du förstå vilken jag godkänner…
Jag har det också tufft just nu.. jag kan knappt gå… jag har en rollator för att överhuvudtaget komma fram utomhus… jag har en son som är 8.. en tös som är 16 och en som är 18… Jag blöder konstant näsblod..(för jag har sköra slemhinnor av cytostatikan).. jag lever på morfin för att kunna komma upp och inte skrika av smärta… men ändå.. ändå går jag in och svarar på de kommentarer jag får… Ibland bara med en kram… men jag svarar… varje person får en egen hälsning…
Dessutom är det så att VM´s kommentarer är fulla av en massa kommentarer som gör reklam för den bloggaren… för hur ofta ser man inte en kommentar som ser ut så här:
Jag bloggar helt klart för min egen skull.. men om jag får en fråga i en kommentar.. ska jag då inte svara på den?
Trist då att jag inte kan gå in och kolla in din blogg.. eftersom du verkar vara så bra på just att blogga och skriva ner dina tankar… för du är ju så anonym det bara går… trist men sant…
Kram Pys
Det måste vara fruktansvärt att tappa sitt barn….det är ju den största rädslan som finns hos föräldrar.
Att barn som inte ens startat får en chans …..så hemskt.
Dom som går in bara för att marknadsföra sin blogg på detta sätt är ju tragiska…
Kramisar
Ja.. jag såg att det hade kommit en till.. men hon hade fått en rejäl kommentar tillbaka i sin blogg.. och jag tror att den jag skrev till också har fått sina fiskar varma.. men inte vågat lägga ut de kommentarerna…
Kram Pys
Hej Pys!
Tack för att du pushar för insamlingen för barncancerfonden. Självfallet spelar det ingen som helst roll till vilken insamling pengarna hamnar, men det är snällt av dig att stötta min insamling. Det betyder mycket för mig.
Hoppas att du kan få några bra dagar utan besvär. Man behöver dem så väl för att stå ut med alla andra dagar.
Stor kram
David
Hej David…
Självklart så pushar jag för din insamling till barncancer fonden… jag vill ju att du ska komma upp i ditt mål… och då kan jag lika bra hänvisa till din som att jag öppnar en egen…
Själv har jag min lilla insamling.. men den går ju till cancerfonden.. helt och hållet.. och inte till någon specifik cancer…
Kram I massor
Pys
Hej igen!
Det är jag med den långa kommentaren och som fick ett långt svar tillbaka.
Först och främst skulle jag vilja säga att det är ofta som jag är här inne hos dig och läser, men ytterst sällan som jag kommentarer, precis som hos VM. Varken här hos dig eller hos henne vet jag vad jag kan säga för att mildra er situation så jag låter oftast bli. Men som jag skrev i min första kommentar så har det hänt att jag skrivit hos henne precis som det har hänt att jag skrivit hos dig. Sedan vill jag också säga att jag är fullt medveten om att du befinner dig i en lite värre situation än hon, men ändå tycker jag det är onödigt att jämföra. För det gör ingen gott.
Anledningen till att jag kommenterade ditt inlägg från första början var att försöka kasta ljus på en annan tanke om varför det är så och inte bara det att hon inte önskar att svara. Jag tror nämligen att det kräver mycket tid och energi för att besvara samtliga kommentarer hon får dagligen. I flera inlägg rör det sig om över 100 kommenterar. Att svara på samtliga skulle nog röra upp både känslor, ta upp en massa tid och sluka energi. Nu när hon är i en besvärlig situation har hon andra prioriteringar än så. Med en liten pojke hemma som tar mycket energi tror jag nog att hon behöver behålla den energin hon har och lägga på honom – och hennes man.
Hade det varit färre kommentarer så tror jag nog att hon hade tagit sig den tiden att svara på alla. Förutom kommentarer överöses hon med mail dagligen. Naturligtvis hinner hon inte med att svara på allt. Speciellt inte med familj och ett sådant jobb som hon har.
Att skriva av sig är ett bra sätt men att sysselsätta sig med annat är nog ännu bättre. Olika tillvägagångssätt fungerar för olika människor. Men jag tror att för henne fungerar det bäst att sysselsätta sig med annat – umgås med vänner och familj, jobba jobba jobba och hitta på andra saker än att ständigt påminnas om hennes kamp.
Om hon skulle svara på alla de kommenterar hon ständigt får skulle det bli just så – att hon påminns om kampen hela tiden.
Däremot har jag inte sagt att läsare inte uppskattar ett svar. Jag som läsare uppskattar det oerhört men jag har förståelse för både de som svarar och de som inte svarar.
Vad jag har förstått har du många läsare men ett antal som flitigt kommenterar och får svar från dig. Ni har lyckats bygga upp en relation och föra konversation med varandra på det sättet. Det är hur strålande som helst! Tror nog att det är det optimala.
Men vad som skiljer er åt är att hon får in många fler kommentarer och då är det väldigt svårt att hinna med och svara på alla + de mail hon får in + jobba på det viset hon gör + vara med sin son och man osv.
Du verkar helt enkelt ha hittat en balans som fungerar för dig och hon har hittat en balans som fungerar för henne.
Anledningen till att jag är så anonym som jag är, är just för att jag har en ytterst privat blogg och ser helst att de som känner mig läser den. Jag skriver inget speciellt i den som kan intressera andra, mest mig själv. Det är en slags dagbok som jag kan gå tillbaka till senare i livet.
Vad jag försöker säga är att ingenting är fel, man väljer själv hur man vill göra och vad man orkar med 🙂
När det gäller vad du kan säga.. det räcker med en kram.. tala om att du läst och så en kram.. inte många ord och inte så där högtravande som en del kan vara.. för det är kul att få en kommentar från sina läsare.. även om det bara är ett eller två..
Det jag menar som VM kan göra.. är att gå in och tacka för de kommentarer hon har fått.. antagligen i en kommentar längst ner.. eller att hon börjar med det i nästa inlägg…
Det som är jobbigt med att läsa hennes kommentarer är alla SPAMkommentarer… att gå in på MIN blogg.. jag retar mig på dem…
Skulle jag jämfört min och VM så hade det inte gott… för jag har ett barn med Asperger.. vilket inte är lätt… och jag har ett barn med Noonans syndrom.. inget av de här syndromen är lätta.. och så har jag två…dessutom har jag spridd cancer… och jag lägger min energi på det jag vill… ok.. jag är sjukskriven… för jag hade inte kunnat jobba med det jag gör, under min behandling… Hennes son är fullt frisk vad jag förstår.. så är det inte jag som ska iväg till sjukhuset så är det sonen..
Jag tycker att även om jag får 100 kommentarer..så kommer alla att få sin lilla hälsning…. för det är sånt jag kan göra när sonen är i skolan… eller om jag behöver min tid….
Jag har som du ser hittat mitt sätt… att kommunicera.. och jag tror att det är bra…
Jag har inte heller talat om hur många mail jag får.. för det är också en drös… faktiskt….
Men jag svarar… för jag tycker att man svarar.. det hör till att man gör det…
Tänk om din bästa vän hade kommit fram till dig.. tittat på dig under ett par minuter och sen bara gått därifrån…Hur hade det känts?
Jag har samma tanke om kommentarer… den personen säger något till mig.. och jag svarar… jag har som tur var inte något nummeralternativ att ta till… 🙂
Kram Pys
Jag förstår vad du menar och säger inte emot 🙂
Här kommer en KRAM till dig! ❤ Kämpa på nu för vi är många som hejar!
Jag förstår också vad du menar.. och det där med VM kan man sätta på alla kändisbloggar.. för det är inte många av dem som svarar på kommentarerna.. och så var det väl att VM´s blogg ligger mig varmt om hjärtat och jag tog henne som ett exempel..
Kram i massor tillbaka… och jag känner hur gött det är att få en massa hejar rop…