Jag har pratat två gånger med cytoavdelningen nu.. för första var ju direkt efter Göteborg… och det andra var i onsdags.. då de ringde för att förhöra sig om hur det går med xelodan ..
Än har jag inga biverkningar.. mer än lite rodnad i vänster handflata.. men ingen diarré.. det är fortfarande mer åt förstoppningshållet än åt det andra.. så på ett sätt är jag glad.. men hade varit mycket gladare av att få det lite mera löst.. om man nu kan prata så mycket skit så som jag kan.. men det är ju en biprodukt av cyton, morfinet.. och att jag faktiskt inte är så rörlig som jag har varit innan…
Kan också meddela att min smak är på väg tillbaka.. och det är jätteskönt… trocadero smakar trocadero.. och vem är gladare än jag över detta…
För att återgå till de där samtalen.. så blir jag så arg på sköterskor som håller läkare bakom ryggen.. för det är inte deras jobb.. de ska stå på patientens sida i förhållande till läkaren.. men nu har det alltså hänt att två sköterskor på samma avdelning stöttar onken.. och bara ”kan beklaga” att de har ändrat rutinerna på Sahlgrenska.. men det är ändå onkologens skyldighet att ta reda på vad som gäller innan han säger ok till en patient.. även om det är så att det har varit så förut… så kan faktiskt rutinerna ändra sig.. och det ska han veta som läkare..
Nu vill jag inte veta av honom.. men han har inte bemödat sig med att ringa eller skriva en lapp för att förklara sig.. jag vill ha en personlig ursäkt att han skickade iväg på en enkel resa 20 mil.. för att väl där inse att man fick ta bussen hem igen.. de där 20 milen.. en dag totalt borta… då jag hade kunnat haft värdefull tid med familjen istället.. och sluppit nedvärdera mig.. sluppit sitta och må dåligt i 4 timmar.. som det tog innan jag var hemma…
Ett litet förlåt hade inte suttit fel..
Eftersom jag inte vill ha med honom att göra så får ju avdelningen mer jobb.. För nu plötsligt är jag en ”jobbig” patient.. en patient som vill ha mitt välbefinnande och inte må dåligt varje gång jag ska iväg och träffa honom.. för han har satt sin sista potatis och det är upp till sjukhuset att se till så jag får träffa en annan onkolog.. För det är inte jag som patient som ska ta mig till onkologen.. det är onkologen som ska komma till mig.. alltså mitt sjukhus.. men sköterskorna säger hela tiden att de bara har en onkolog bunden till sjukhuset.. men det är så att jag tillhör en stor region.. och i Göteborg finns en massa onkologer.. och det är väl bara att bunta ihop oss som inte gillar den som finns där nu.. för jag vet att jag inte är ensam om att inte tycka om honom.. och nu är det ju än värre…
Kan också meddela att jag blir mörk igen.. för nu syns håret… bild kommer på onsdag..
Det sista jag skriver för ikväll är att min ”Till minne” lista har fyllts på.. för inte så länge sen gick ju David bort.. och nu har även Victoria (Vickeli, Vera) fått öppna grinden och gått igenom den.. till en bättre värld.. utan behandlingar och smärta.. och jag vet att det står många där och tar emot henne med öppen famn… Fast jag blir bara så ledsen att cancern har vunnit en gång till… helvetes sjukdom..
Läs även andra bloggares åsikter om pysan, onkolog, byta doktor, sköterska, jobb, hår, döden, mörk, grind, xeloda, biverkningar, skitsnack, smak, brev, telefonsamtal, förlåt, förklara sig, patient, jobbig
Filed under: Blandat bös, cancer, Cancerbehandling, cancerhelvetet, döden, förbannad, gnäll, hår, metastaser, Min cancer, Sjuk, sjukvård, Sorg, Tankar, Vänner | Tagged: biverkningar, brev, byta doktor, döden, förklara sig, förlåt, grind, hår, jobb, jobbig, mörk, onkolog, patient, Pysan, sköterska, skitsnack, smak, telefonsamtal, xeloda | 3 Comments »