Jag lever..

Jag kom ju hem den 14… och var pigg och glad… den 15 sov jag hela dagen i princip.. och när maken frågade mig vissa saker så svarade jag väldigt adekvat vissa gånger.. men vissa svar var långt bort i tokmoset… den 16 var jag lite piggare.. men orkade faktiskt inte kliva upp.. och vi har gjort en anordning så jag kan sitta i sängen.. Trist att inte ha en laptop.. då hade jag nog bloggat en lite runda reda igår..

Det kommer en utförligare beskrivning av min operation när jag orkar sitta uppe.. för som det är nu är jag faktiskt uppe och påklädd.. vilket jag faktiskt inte varit på två dygn… då jag varit mer eller mindre sovande.. med en orolig make vid sidan om mig.. så han kom bland annat hem i går (fredag) från jobbet då jag inte svarat i telefonen.. så han vart orolig och rusade hem.. tur att vi bor nära jobbet så han tog ett par minuters rast.. dessutom är hans chef mycket förstående och det är inga problem.. och sen när jag fick telefonen i sängen så var det mycket bättre och mycket lättare att både få tag på telefonen.. och att höra den…

Han har baddat min pannan med en blöt handduk och han har gjort banan-smoothie.. till mig… och det är väl det jag har fått i mig.. inga mackor eller hård mat.. det har bara varit mjuk mat och så lär det bli idag också… banan-smoothie.. lär det bli.. det är mycket energi i den… eller risgrynsgröt… och jag har tur som kan gå och lägga mig när jag känner föret…

Nu ska jag äta…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, pigg, glad, sova, 2 dygn, laptop, jobb, telefon, svara, orolig, chef, förstående, handduk, fuktig, smoothie, banan