Kändis tuttar..

Läser Expressen om att den ensamma mamman hittade en knöl i bröstet.. och nu går hon ut och säger att vi alla ska känna igenom våra bröst.. precis som alla andra gör den här månaden.. för att sluta i det stora jippot ”Rosa Bandet galan 2009” som går av stapeln i Malmö..

Hon säger så här:

– När jag kom dit gjorde de en mammografi och därefter en biopsi (ett vävnadsprov). Sedan fick jag vänta på svar, det var två väldigt långa timmar. Men det var skönt att slippa gå hem och vänta på svar på posten.

Jag säger två saker om det här:
1. De skickar ALDRIG ut ett brev med svar på en biopsi.. dessa berättas alltid av en läkare.. för de vet aldrig hur en patient tar ett besked..
2. Två timmar.. jag fick vänta från den 22 maj när jag gjorde biopsin.. fram till den 8 juni.. då snackar vi ångest… Den tiden har jag förträngt.. glad att jag faktiskt bloggade då.. så jag har lite av mina tankar nedskrivna…

En tumör är alltid en tumör.. den kan vara snäll (benign) eller elak (malign).. en tumör är en knöl.. och behöver alltså inte vara cancer..

Artikeln fortsätter att berätta att Ulrikas läkarna beslutade att p.g.a. tumörens storlek att operera bort den… och Ulrika säger att hon inte trodde att hon skulle få bröstcancer.. fast hennes mormor fick det på äldre dar…

Hon avslutar med att rekommendera alla kvinnor att känna på sina bröst.. vilket jag också gör… men jag tar med männen.. eftersom män också kan få bröstcancer..

Den andra kändisen som går ut och talar om sina tuttar är Lulu Carter.. Hon ska plocka ut sina.. enligt en stor intervju i Expressen..
Fast det gör hon egentligen inte.. hon plockar ut ett par… för att sätta in ett nytt par..
Hon säger så här:

Jag är bara en 164 centimeter och jag hade jättesmå bröst. Jag var helt nöjd med dem, men sen när jag blev gravid fick jag helt plötsligt större bröst och kände att det var härligt. Jag kände mig så kvinnlig. Efter att jag ammat klart mina barn så förvann de där mysiga, runda, kullarna och då saknade jag dem så mycket. Så jag bestämde mig för att få tillbaka mina tuttar och har haft dem i 15 år.


Jag
är 157 cm lång och har också alltid haft små bröst… utom då jag ammade.. och sen när man slutade så fick man en knöl i det ena bröstet och det var bara att ta bort det… för det första så vill jag känna mig kvinnlig… men framför allt vill jag känna mig hel.. vilket jag inte gör idag… så här kan man prata om saknad…

Till Media vill jag säga:
En artikel om möjlig bröstcancer.. en om fejkbröst… när ska ni skriva om alla kvinnor som har haft bröstcancer och som kan berätta den sanna historien bakom sjukdomen.. istället för det där glamorösa som alltid sägs i oktober..

Till alla kvinnor och män vill jag säga:
KLÄM och KÄNN en gång i månaden och inte bara i oktober!!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

8 svar

  1. Hej Pys!!
    Ja – vad ska man säga?
    Jag nöjer mig med att säga att Cancer är en Jävla Skitsjukdom!!
    Men nu putsar jag på min lilla rosa rosett och höjer glaset till dig och säger på vårt fredasvis: Skål ta mig fan!!!!!
    KRAAAM!

    Skål ta mig fan.. !!!
    Är lycklig.. har hittat ett öl jag kan dricka.. San Miguel… det är inte beskt.. och jag kan dricka det..men inte för mycket.. en flaska går bra…
    Putsa du på rosetten.. jag har sparat roseter sen jag blev sjuk.. och det är fyra stycken… tyvärr har jag inte kvar två av de där ”lilla bröstboken” som följer med… men det gör inte så mycket.. Tänkte att jag ska köpa ett varje år så länge jag lever…

    Skål igen…
    Ta mig fan..
    Pysan

  2. Som alltid! Bäst Pys!!

    Kramar

    Tack vännen..
    Kram Pys

  3. På Universitetsjukhuset MAS (Malmö) fanns en öppen bröstmottagning dit kvinnor kunde vända sig. Jag har själv gjort det vid ett tillfälle. Man kunde komma dit utan att boka tid. Få berätta om sin oro och bli undersökt. Mammografi, ultraljud och biopsi och oftast ett besked direkt i samband med besöket.

    Nu är den stängd på grund av en omorganistation inom mammografienheten. Det kan jag bara beklaga. Mottagingen fyllde ett stort behov.

    Det jag saknade från vårdcentralbesök till besked.. var ett nummer jag kunde ringa till och få prata om min oro.. för då var jag ju inte sjuk.. jag var inte inne i systemet.. så fort man är det så har ju mycket av ångesten att inte veta försvunnit… för då vet man ju… Ett sånt nummer hade varit kanon att ha.. eller bara känslan att veta att dit kan jag ringa…

    Kram Pys

  4. Har följt din blogg ett tag i skymundan och vill säga att jag tänker på dig och alla de andra med cancer. Sen vill jag också säga att de skickar visst ut brev med svar från biopsin. Jag gjorde en sådan för två år sedan när jag hittade en knöl i bröstet och svaret kom på posten efter en månad så visst skickas det brev.
    Kämpa på och fortsätt blogga i denna fantastiska blogg.

    Får först önska dig välkommen till min blogg..
    Sen det där med kuvert.. de skickar säkert ut när det inte är elakartat.. för då behöver man få prata med någon.. däremot om det är godartad… då kan jag tänka mig att de skickar ut… sen beror det nog också på vilket landsting som man tillhör…
    Hur var ditt svar då? Var det någon knönjävel eller var det en snäll en??

    Kram Pys

  5. Hej Pys.
    Tycks som det är så många unga som får cancer.Ja det är en riktig fiende som man kan klar sig utan.
    När jag tog prov på en knöl i bröstet fick jag ringa upp Doktorn själv.Det är några år sedan.Men den var godartad som tur var.Men kommer ihåg som det var igår, med alla tankar som snurrade runt i väntan på besked.Det var hemskt.
    Ha en bra helg.
    Kram Lillemor.

    Hej Lillemor
    Cancer är en mycket lömsk sjukdom som kan drabba ALLA.. och då menar jag alla… ingen kan komma och säga att jag trodde inte att jag skulle drabbas…
    Det där att vänta på besked är så fruktansvärt frustrerande… och i princip kränkande för patienter att få vänta så där jättelänge.. och att det är vi som är sjuka som ska ta all kontakt och kolla upp vad vi kan få eller inte får.. och vilka rättigheter har jag som patient… för jag har en hel del rättigheter som man inte vet om.. som att i mitt län så har man fria sjukresor när man själv har betalat 1500 till och från sjukhuset… Eller som ett exempel.. jag visste inte att cancerpatienter fick åka taxi till och från cytobehandlingarna..eftersom vi är så infektionskänsliga.. det fick jag veta av en kompis till mig som ifrågasatte varför jag åkte buss fram och åter.. så jag är glad att jag inte blev sjuk redan då.. så denna gången krävde jag taxi från första behandligsdagen.. och då ensamresor.. vilken fungerat rätt så bra…

    Kram Pys

  6. Hej Pysan!
    Jag vill tacka för en bra blogg, jag har läst massor under min behandlingsperiod. Jag håller fullkomligt med dig angående enasamma mammans artikel i tidningen. Jag vill också berätta att det faktisskt händer att beskedet lämnas med post. Jag fick hem ett stort kuvert med information om att biopsin visade på bröstcancer samt en tid för operation. Brevet anlände på trettondagsafton då mottagningen var stängd i 2 dagar.
    Återigen tack
    B-M

    Hej och välkommen…
    Så får de inte lämna ett cancerbesked.. de ska lämnas muntligen.. det har jag fått lära mig… Och att lämna det på det sättet innan en helg är ju lika vansinnit som när de ringde att jag skulle komma till mammografin för biopsin.. en onsdag.. den där onsdagen jag började blogga.. och jag fick vänta från onsdagen till på måndagen veckan efter.. snacka om dödsångest…

    Kram Pysis

  7. Ja, men plastikkirurgi är ganska kontroversiell fråga. Poängen är inte att ha problem efter behandling. några exempel på arbete: http://villamedica.com/sv/sv/plastic/gallery

    Jag ska göra en ordentlig operation.. för en lambå är ett stort ingrepp.. men är väldigt glad att jag får göra den.. och få dö lycklig om halva livet…

    En del operationer undrar man verkligen om de verkligen behövs.. kolla drottningen…

    Kram Pys..

  8. obviously like your website however you have to take a look at the spelling on several of your posts. Many of them are rife with spelling problems and I to find it very bothersome to tell the reality however I’ll definitely come back again.

Lämna en kommentar