Min värld del 3

Maten. Genom min mobbning så började jag äta.. Det jag fick dille på var Schweitzernöt från Marabou.

Jag vet inte hur många chokladkakor jag åt under högstadiet.. vilket blev att jag gick upp i vikt.. i dag hade man sagt att jag hade bulimi men det ordet existerade inte när jag gick i skola.. det var många chokladkakor som åkte ner i min mage.. vilket också gjorde att jag blev tjock.. fet kan jag inte säga.. men tjock blev jag..

Dessa kilon är numera borta men lite mage har jag kvar.. (fast jag har ju fött tre barn också). Jag skämdes för de där chokladkakorna.. så jag gömde dem i en garderob.. när den var full så slängde jag alla papperna i två plastpåsar och så ut i soptunnan.. helst samma dag som den skulle tömmas.. för att inte visa mamma vad jag sysslade med.. fast det visade sig sen att hon mycket väl viste vad jag gjorde…

Betänk att 1984 vägde jag 88 kg till mina 159 cm.

Idag väger jag 64 kg.. till samma längd.

Annonser

Min värld del 2

Skolan var väl ett kapitel för sig. Genom min lott i livet så var det så att jag inte ser ut som andra. Jag är nämligen inte rakhårig. Dessutom blir jag riktigt rejält brun på somrarna (vilket nog gjort en del riktigt avundsjuka genom åren). Så när jag började skolan var väl så där.. ettan till trean gick väl så där.. fyran till sexan också.. fast jag fick höra glåpord men vem fick inte det.. barn är inte snälla mot varandra..

Helvetet började väl i högstadiet. Varför vet jag inte.. men det var då det börja..

Genom mitt hår så fick jag höra att jag var ”neger” (ursäkta ordvalet men det var så de sa). Möttes ofta av glåporden att skolan bara var till för de vita.. och att jag inte var välkommen.

Slag och sparkar hörde till vardagen.. Killarna slogs eller kom med elaka kommentarer.. tjejerna frös ut mig..

Ska jag välja så valde så skulle jag ta killarna.. för de visade i alla fall att jag fanns till.. fast jag var en slagpåse..

Mobbningen fortsatte utan att en enda lärare gjorde något åt situationen.. det jobbigaste jag visste var grupparbetet.. för då var det grupp ett och grupp två och så var det jag… fick alltid jobba själv.. det är inte direkt upplyftande kan jag meddela…

Så började alla utvecklas utom jag… killarna ropade ofta över skolgården till mig.. : – Vi plankor emellan… (såg nu att BB-Linda gått ut med att hon också kallades så.. men jag fick inte de komplexen hon fick) jag försökte istället ta livet av mig..

Vilket inte funkade.. fast kurator ville jag inte ha.. för jag kom på att jag var stark.. jag var dubbelt så stark som de som mobbade mig var.. för jag gick dit.. och gick ensam.. de kom i grupp och då var de starka.. men när de var ensamma.. då var de små rädda skitar som inte visste vad de skulle säga…

En dag så uppdagades mobbingen.. genom att en lärare faktiskt fick syn på två av mina klass ”kompisar” när de tog en gammal skurtrasa som de hittat i en skrubb och dränkte in mitt ansikte med.. Jag kan fortfarande inte med den lukten av gammal disktrasa eller skurtrasa.. då om något så mår jag illa..

Det blev det ena mötet efter det  andra…skolpersonal.. rektor och bit. rektor och alla som ville mig väl.. men vad hjälpte det.. en veckas lugn och ro.. sen var det igång igen.. om inte eter värre…

Genom mobbningen så visste hela skolan att ingen pratar med mig.. vilka situationer detta skapade.. jag hade kunnat ge ut en bok om alla som kom och berättade sina innersta hemligheter för mig.. vem som hade legat med vem.. vem som fått mens.. ja, listan kan göras lång…

Pappa fanns inte med i bilden eftersom de hade separerat.. fast jag vill bo hos honom.. Tänk om jag hade fått det.. tänk om…

Jag överlevde högstadiet.. och nu ska jag överleva min cancer…

Metastaser??

Nu e jag hemma…efter en lång dag på sjukhuset.. är jättetrött..

Sonens undersökningar gick som väntat.. och han var jätteduktig.. ville inte ta stick i fingret.. men när syster väl stack så var det inget.. det kom ju bloooood!!!

Min undersökning gick bra.. sonen fick följa med in och se när de stack mamma och det var ju inget.. för jag tycker inte att det gör speciellt ont… så de får gärna sticka i mig…bra för sonen att se.. genom hans stickrädsla..

Röntgen var svårare.. jag som inte gillar att åka hiss eller gå på offentliga toaletter.. och så ska man ligga i en minimal röngten apparat med väggar runt sig och en skiva några cm över huvudet.. det var inte behagligt.. skönt att det är över…

Nu är jag hemma.. och ska ta cykeln till pizzerian och inhandla varsin pizza eller så..

Nu kommer jag att ha metastaser i hela kroppen fram tills dess att jag får svaret.. gillar inte att vänta på provsvar.. USCH!!

Nu är det oro och ovishet igen.. tvi.. vill inte..

Hoppas bara att jag kan somna inatt

Ha det gött i värmen…

Återigen en varm dag

Idag skall vi till sjukhuset. jag ska röntga skelettet.. det blir en resa. Jag skall vara där klockan 12 för att få en spruta (innehållet vet jag inte om än…) och sen ska vi vänta i tre timmar…

Under tiden ska vi upp till barn och göra lite kontroller på sonen.. hans längd och vikt och så blir det stick i fingret som han ogillar (sonen är mycket stickrädd).

Så ska vi också hinna med tandläkaren.. det är sonen som skall dit också.. han går hos tandläkarna på sjukhuset nämligen eftersom hans tänder är som de är..

Sen skall jag tillbaka och bli röntgad.. denna röntgen tar en timme ca..

Är inte hemma förrän vid 18 tiden ikväll.. och vi åker tjugo över tio… det blir en lång dag…

Fast jag är glad att familjen är med mig.. annars hade det blivit tråkigt..

Ha det gött i värmen..