Solresor är cancerresor

Nu äntligen har Aftonbladet fattat det jag fattade för länge sen… och faktiskt bloggade om fenomenet.. Läs här.. Du får gå en bit ner.. men det är den meningen som börjar med ”Nu var vi där igen…” Dessutom bloggade jag också om riskerna med solen här..

Cancerfonden säger att var 3:de person i Sverige kommer att få cancer under sin levnad.. och då är det ju bara att ta x antal lappar och skriva på de olika cancertyperna som finns.. och lägga i en låda.. sen sticker du ner handen och drar en lapp.. och så ser man vilken cancerform man får.. vissa cancerformer har fler lappar än andra.. för det är fler som drabbas av bröstcancer.. än hudcancer.. men samtidigt så har hudcancern ökat mer än bröstcancern har gjort… alltså ska det finnas fler lappar med ordet bröst på.. än hud.. och prostatacancer behöver inte kvinnorna dra av.. och inte heller testikelcancer.. samtidigt som männen slipper dra lappar där det står äggstock, livmoder, livmoderhals och slidcancer på… Fast bröstcancer lappen får ligga kvar hos båda könen…

I nästa låda ligger bara ja och nej lappar.. det är om du ska få spridning eller inte.. och den tredje lådan är också bara ja och nej lappar.. det är om du ska dö eller inte..

Så enkelt är det inte tyvärr.. för ingen vet om vi ska drabbas eller inte.. men man kan i alla fall försöka att minimera risken för att man själv ska drabbas.. som att försöka sola med förståndet i behåll.. för vi behöver vårt D-vitamin.. och vi behöver solen.. och när den svenska sommaren regnar bort.. då vill vi ha sol och värme när det är som kallast här.. och då vår kropp absolut inte är inställd på värme..utan på kyla…

Varför inte åka i mitten/slutet av september/oktober.. då fortfarande vår hud är någorlunda brun fortfarande.. och kroppen inte reagerar lika starkt på solen som den gör i december/januari…

Nä.. nu väntar mina moffisar på mig.. och glidlakanet och mitt sköna duntäcke.. (ja, det är från döda fåglar)…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, Aftonbladet, sol, resor, Thailand, fattade, risker, hudcancerm, bröstcancer, prostatacancer, testikel, äggstock, livmoder, livmoderhals, slidcancer, cancertyper, lapp, låda, spridning, metastaser, ja, nej, dö, leva, förstånd, värme, kyla, moffisar, glidlakan, duntäcke

Glädjen står högt i tak

Jippie-kajey… jag har bajsat… tjoho.. jag har lyckats… utan linfrön och utan katrinplommon juice.. det räckte att jag hade det i kylen för att magen skulle komma igång…

Jag jublar och jag är jätteglad.. ända tills jag var klar och satte mig vid datorn och fick ett blodtrycksfall.. så jag fick lägga mig ett tag.. och slumrade till.. sov nog i en halvtimme.. men det var bara bra… och nu mår jag så mycket bättre…

En vän ringde.. och det bli nog en liten utflykt i veckan.. för jag vet ännu inte hur den älskade maken jobbar… men det löser sig alltid…

Blir risotto till middag.. med räkor… och jag köpte lite extra räkor och tekakor så vi kan göra räkmackor ikväll.. tror ni inte att jag glömde majonnäsen.. så jag får ta cykeln upp och inhandla detta sen…

Fast jag får akta mig för allt glas sedan helgens bravader.. jag fattar inte att man måste slå sönder glas när man har druckit lite… trist sådant.. och att sen skylla på att man var full.. hmm.. det är inte riktigt snällt gjort…

Dessutom är det molnigt idag.. och lite regn.. men svalt och skönt..

Så nu ska jag fortsätta att leva!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, bajs, linfrö, katrinplommon, blodtrycksfall, sova, utflykt, räkor, risotto, dricka, glasbitar, regn, svalt, leva

25 april 2006 Vs. 25 april 2009

Det är tre år emellan.. tre år av ett liv jag inte trodde fanns.. ett liv som jag innan inte trodde att jag skulle fixa att leva..

Jag börjar från början..

25 april 2006

• Jag pluggar till SSK (sjuksköterska) och är snart klar.
• Jag är livrädd och har sagt att jag aldrig ska jobba med cancerpatienter.
• Jag har varit hos läkaren på vårdcentralen.
• Hon har känt på min knöl och hittat en svullen lymfkörtel.
• Orden CANCER blinkar emot mig hela vägen hem.
• Jag gråter en skvätt.

25 april 2009

• Jag har levt med cancer i tre år.
• Jag har skelettmetastaser (fjärrmetastaser från den där knölen)
• Jag är inte klar SSK.
• Jag är inte rädd för cancer längre.
• Jag vill jobba med cancerpatienter.
• Jag lever mer i nuet.
• Jag är glad att få leva och uppleva allt det jag gör.
• Jag älskar livet.

Så mycket som kan ändra sig bara för att man får en sjukdom..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, vårdcentarlen, cancer, knöl, år, leva, rädd, glad, bröstcancer, skelettmetastaser, fjärrmetastaser

Jag blir lite ledsen när jag läser det här

Jag har följt Sabina lite till och från..

Sabina gick över den 31 mars..

Det är nu det som jag inte kan förstå händer…

Innan har Sabina haft runt 200 kommentarer per inlägg… och det är ju trevligt.. dem såg hon.. hon läste och gladdes..

Men så gick då Sabina bort.. hon orkade inte med kampen… utan cancerjäveln vann…
Det är nu det händer… hon har över 1600 kommentarer…

Tänk om hon hade fått alla dem när hon levde…

Jag har så svårt för detta… har man inte kommenterat när personen levde.. då ska man inte komma när personen är död..

Jag vet inte om det bara är jag som tänker så.. men jag kan inte förlika mig med detta…

Skicka gärna en kommentar som bloggaren kan läsa… när den lever.. istället för att beklaga sorgen när bloggaren är borta…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, kommentarer, död, leva, läsa, glad, blogg

Mardröm och orättvisa

Patrick Swayze har blivit intervjuad av Tv-stjärnan Barbara Walters om sin sjukdom..

Han säger så här:

– Det finns mycket rädsla här. Det är mycket som händer. Ja, jag är rädd. Ja, jag är arg. Ja, jag ställer mig frågan: varför jag?

Jag kan hålla med om att man är rädd.. för det händer otroligt mycket när man får diagnosen cancer.. och man blir rädd.. man blir arg..
Jag har nog aldrig tänkt mig den sista frågan.. Varför jag?.. Ja, jag drabbades av cancer.. och det måste finnas någon anledning att jag gjorde det.. inga varför…

Han fortsätter med följande:

– Du kan lita att jag går igenom ett helvete. Och jag har bara sett början av det, säger han.

Klart det är ett helvete att genomgå cytostatika (kemoterapi) behandling..har du inte varit sjuk innan så blir du det nu… och det ordentligt… Själv levde jag sen november-06 till juli -07 på penicillin kändes det som.. för att inte prata om alla gånger jag låg på sjukhus.. för feber.. för infektioner..

Enligt artikeln säger hans fru följande:

– De första veckorna var det som att leva i en mardröm som man inte kan vakna upp ifrån, säger hans fru Lisa Niemi, 52.

Jag kan bara tänka mig tankarna som maken har haft.. för visst har det varit lite av en mardröm.. fast den värsta mardrömmen var faktiskt från det att jag var till vårdcentralen och den där svullna lymfkörteln till dess att jag fick min diagnos.. för då plötsligt så hade jag inte dödsångest.. jag visste att jag skulle överleva…

Patrick får faktiskt ett preparat som är jättenytt.. och det är nog därför han fortfarande lever..

Vatalanib – en medicin som fortfarande är på experimentstadiet.

Dessutom tycker jag att Patrick ser väldigt fräsch ut på bilden..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, Patrick Swayze, cancer, behandling, cytostatika, leva, döden, mardröm

Himlen kan vänta…

Idag läser jag om Frida och sitter och ler jag också… tänk vad lika människan tänker…

Det enda som skiljer oss åt är att jag inte är friskförklarad…

För att inte tala om de där andra som är med…

Helena som också var en obotlig optimist…

George som ler och skrattar så det bubblar om honom…

Martin som kämpar på.. fast hans kropp inte alltid vill…

Susanne som jag har svårast för.. Kan vara för att vi har samma diagnos…

För vad räknas som spridd bröstcancer… är det när metastaserna sitter i skelettet.. eller i levern.. eller i lungorna?? Eller räknas det redan när man har en spridning till lymfkörtlarna i armhålan???

För isåfall räknas jag dit.. jag har då spridd bröstcancer.. och det är faktiskt vanligt…

Jag tänker bli frisk.. jag är än så länge godkänd.. Jag har inga små ”jävlar” som har satt sig någon annanstans… och det är jag så förbannat glad för.. fast den där ”risken” som finns.. den har jag lagt på den där hyllan där jag lägger all annan skit som jag vill bli av med… och hoppas att den åker med i nästa pappersinsamling som hjärnan gör lite då och då…

Man måste leva… även om smärtan ibland bär emot… så är det ändå så… livet är viktigare än min smärta…

Nu ska jag gå ifrån datorn och leva lite….

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, cancer, bröst, himlen kan vänta, smärta, spridd, bröstcancer, axiller, leva, viktigt